Skillnad mellan versioner av "Affinitetsgrupp"

Från Krigsmaskinen
Hoppa till: navigering, sök
(Skrev om för att klargöra och ta med problemet med vängrupp som synonym.)
m
 
(13 mellanliggande versioner av 3 användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
Affinitet betyder samhörighet, samhörighetskänsla. En affinitetsgrupp är en grupp av människor med gemensamt intresse som agerar gemensamt. Affinitet mellan kamrater har inte någonting med vänskap eller känslor att göra, även om detta kan uppstå eller finnas parallellt. Istället handlar det om delad erfarenhet som tar sig uttryck i handling och diskussion. Att hysa affinitet betyder att ha kunskap om varandra, att veta var de andra står. En kampens gemenskap baserad på intresse och erfarenhet och inte på ideologisk eller teoretisk samsyn. Affinitet är framförallt kopplat till kamp och både uttrycker sig och uppstår genom just kamp.  
+
[[Fil:Affinitet.jpg|right]]En '''affinitetsgrupp''' är en grupp personer som i direkta, oförmedlade, relationer bedriver någon form av radikal aktivitet. Grupperna är ofta små, informella och mer eller mindre tillfälliga. Traditionellt har fokuset ofta legat på de affinitetsgrupper som medvetet eller inte uppstår på arbetsplatser och där utgör den konkreta, vardagliga grunden för motstånd. '''Affinitet''' betyder samhörighet, sammanhållning, nära förbindelse. Affinitet mellan kamrater har inte nödvändigtvis någonting med '''vänskap''' i någon ytlig betydelse att göra, även om vänskap givetvis kan uppstå eller finnas parallellt med affiniteten. Snarare handlar det om ''delad erfarenhet'' som tar sig uttryck i förståelse och handling. Att hysa affinitet betyder att ha kunskap om varandra, att veta var man står i det gemensamma antagonistiska förhållandet till arbetet. Affinitet är med andra ord en ''kampens gemenskap''.
  
Begreppet vängrupp används ibland synonymt med affinitetsgrupp, främst av autonoma marxister och troligen av fräsmt av pedagogiska skäl. Men det är problematiskt då förleden implicerar vänskap eller ideologisk samsyn vilket inte har något med affinitet att göra.  
+
Affinitetsgruppen förstådd utanför en specifik kontext blir lätt normativt. Mest relevant för ett klasskampsperspektiv har varit affinitetsgruppen förstådd som en '''arbetarkärna''', det vill säga både som en teknisk och politisk sammansättning (se [[klassammansättning]]). Affinitet uppstår kring flera intressen som inte alls nödvändigtvis har med arbetarens relation till den direkta produktionen att göra. Men produktionsprocessen ordnar oss i arbetslag med bestämda roller i processen, ofta små grupper som arbetar tillsammans - en teknisk sammansättning. Utifrån denna position reser sig gemensamma intressen som arbetarkärnan kämpar för eller inte. Arbetarkärnan har alltid denna '''dubbelhet''', dessa två sidor som alltid redan finns där och är den specificitet gruppen måste förhålla sig till. Det är i denna arbetarkärnans förhållande och dynamik som klasskampen har sin bas, där [[Den verkliga rörelsen|den ''verkliga'' kampen]] utspelar sig.
  
===Läs mer===
+
Arbetare formar sina identiteter utifrån en mängd olika intressen - kultur, subkultur, etnicitet, kön, etc. Kring dessa identiteter formas åsiktsgemenskaper som potentiellt kan etableras som affinitetsgrupper också. '''Arbetarkärnan syftar till att bryta upp sådan identitetspolitik''' då den är grundad i den affinitet som den direkta produktionen skapar. Men faktumet att arbetarkärnan blir allt mer flytande, tillfälligt eller rent av obefintligt för många proletärer tvingar oss att närmare reflektera över betydelsen av '''[[vänskap]]''', trots att vi tidigare betraktat det som en potentiell svaghet. Relationen till den omedelbara produktionen blir för många allt mer förskjuten och irrelevant. Metoder för att utveckla affinitetsgrupper utanför arbetsplatsen blir därmed mer relevant. Men vi börjar ändå där, i [[På jobbet|arbetets vardag]] och [[Vardagen|vardagens arbete]], i ackord och körplaner, för att med de [http://www.krigsmaskinen.se/batko/sv_issue2_ch12.php Turinska järnvägsarbetarnas ord] ''exportera'' motsättningen ''ut från arbetsplatsen''.
* [[Kamunist Kranti]]
+
 
* [[Ansiktslöst motstånd]]
+
 
* [[Insurrektionell anarkism]]
+
== Läs mer ==
*[[Kämpa Tillsammans!]]: [http://www.motkraft.net/index.php?view=text&id=305 ''Management för proletärer'']
+
*[[Kämpa Tillsammans!]]: [http://www.krigsmaskinen.se/batko/sv_issue3_ch10.php ''Management för proletärer'']
*[[Kamunist Kranti]]: [http://www.geocities.com/CapitolHill/Lobby/2379/leadry.htm ''Self-Activity of Wage Workers - Towards a Critique of Representation & Delegation'']
+
*[[Kamunist Kranti]]: [https://libcom.org/library/self-activity-wage-workers-kamunist-kranti ''Self-Activity of Wage Workers - Towards a Critique of Representation & Delegation'']
*The Red Sunshine Gang: [http://www.batko.se/sv_issue2_ch11.php ''Anti-massmetoder för organisering av kollektiv'']
+
* The Red Sunshine Gang: [[Antimassmetoder för organisering av kollektiv]]
*Batkogruppen: [http://www.batko.se/sv_upprorets_anarkism.php ''Upprorets anarkism'']
+
* Insurrection: [https://www.krigsmaskinen.se/batko/sv_issue2_ch4.php Om insurrektionell organisering]
 +
* [https://libcom.org/library/workers-autonomy Workers autonomy] (Pamflett publicerad av [[Elephant Editions]])
 +
* KFML(r):s centralkommittés driftcellsutskott: [[Instruktion för kommunistiska driftceller]]
 +
 
 +
[[Kategori:Gemenskap]]
 +
[[Kategori:Antipolitik och kommunisering]]

Nuvarande version från 23 augusti 2019 kl. 21.53

Affinitet.jpg
En affinitetsgrupp är en grupp personer som i direkta, oförmedlade, relationer bedriver någon form av radikal aktivitet. Grupperna är ofta små, informella och mer eller mindre tillfälliga. Traditionellt har fokuset ofta legat på de affinitetsgrupper som medvetet eller inte uppstår på arbetsplatser och där utgör den konkreta, vardagliga grunden för motstånd. Affinitet betyder samhörighet, sammanhållning, nära förbindelse. Affinitet mellan kamrater har inte nödvändigtvis någonting med vänskap i någon ytlig betydelse att göra, även om vänskap givetvis kan uppstå eller finnas parallellt med affiniteten. Snarare handlar det om delad erfarenhet som tar sig uttryck i förståelse och handling. Att hysa affinitet betyder att ha kunskap om varandra, att veta var man står i det gemensamma antagonistiska förhållandet till arbetet. Affinitet är med andra ord en kampens gemenskap.

Affinitetsgruppen förstådd utanför en specifik kontext blir lätt normativt. Mest relevant för ett klasskampsperspektiv har varit affinitetsgruppen förstådd som en arbetarkärna, det vill säga både som en teknisk och politisk sammansättning (se klassammansättning). Affinitet uppstår kring flera intressen som inte alls nödvändigtvis har med arbetarens relation till den direkta produktionen att göra. Men produktionsprocessen ordnar oss i arbetslag med bestämda roller i processen, ofta små grupper som arbetar tillsammans - en teknisk sammansättning. Utifrån denna position reser sig gemensamma intressen som arbetarkärnan kämpar för eller inte. Arbetarkärnan har alltid denna dubbelhet, dessa två sidor som alltid redan finns där och är den specificitet gruppen måste förhålla sig till. Det är i denna arbetarkärnans förhållande och dynamik som klasskampen har sin bas, där den verkliga kampen utspelar sig.

Arbetare formar sina identiteter utifrån en mängd olika intressen - kultur, subkultur, etnicitet, kön, etc. Kring dessa identiteter formas åsiktsgemenskaper som potentiellt kan etableras som affinitetsgrupper också. Arbetarkärnan syftar till att bryta upp sådan identitetspolitik då den är grundad i den affinitet som den direkta produktionen skapar. Men faktumet att arbetarkärnan blir allt mer flytande, tillfälligt eller rent av obefintligt för många proletärer tvingar oss att närmare reflektera över betydelsen av vänskap, trots att vi tidigare betraktat det som en potentiell svaghet. Relationen till den omedelbara produktionen blir för många allt mer förskjuten och irrelevant. Metoder för att utveckla affinitetsgrupper utanför arbetsplatsen blir därmed mer relevant. Men vi börjar ändå där, i arbetets vardag och vardagens arbete, i ackord och körplaner, för att med de Turinska järnvägsarbetarnas ord exportera motsättningen ut från arbetsplatsen.


Läs mer