Skillnad mellan versioner av "Affinitetsgrupp"

Från Krigsmaskinen
Hoppa till: navigering, sök
m
 
(4 mellanliggande versioner av samma användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
−
'''Affinitetsgrupp''' är ett begrepp huvudsakligen använt av [[insurrektionell anarkism|insurrektionella anarkister]]. Begreppet beskriver grunden i den informella organisering som är central för detta perspektiv på klasskampen; i stället för traditionell syntesorganisering - där ideologisk samsyn och mer eller mindre rigida beslutsstrukturer träder mellan människor och deras materiella verklighet - handlar affinitet i stället om direkt och oförmedlad kamp. Det är lättare att ta och behålla initiativet när kampen grundar sig i delad erfarenhet av en gemensam situation.
+
[[Fil:Affinitet.jpg|right]]En '''affinitetsgrupp''' är en grupp personer som i direkta, oförmedlade, relationer bedriver någon form av radikal aktivitet. Grupperna är ofta små, informella och mer eller mindre tillfälliga. Traditionellt har fokuset ofta legat på de affinitetsgrupper som medvetet eller inte uppstår på arbetsplatser och där utgör den konkreta, vardagliga grunden för motstånd. '''Affinitet''' betyder samhörighet, sammanhållning, nära förbindelse. Affinitet mellan kamrater har inte nödvändigtvis någonting med '''vänskap''' i någon ytlig betydelse att göra, även om vänskap givetvis kan uppstå eller finnas parallellt med affiniteten. Snarare handlar det om ''delad erfarenhet'' som tar sig uttryck i förståelse och handling. Att hysa affinitet betyder att ha kunskap om varandra, att veta var man står i det gemensamma antagonistiska förhållandet till arbetet. Affinitet är med andra ord en ''kampens gemenskap''.
  
−
'''Affinitet''' betyder samhörighet, samhörighetskänsla. En affinitetsgrupp är helt enkelt en grupp av människor med gemensamt intresse som agerar tillsammans. Affinitet mellan kamrater har inte nödvändigtvis någonting med vänskap att göra, även om vänskap givetvis kan uppstå eller finnas parallellt med affiniteten. Snarare handlar det om ''delad erfarenhet'' som tar sig uttryck i förståelse och handling. Att hysa affinitet betyder att ha kunskap om varandra, att veta var man står i det gemensamma antagonistiska förhållandet till arbetet. Affinitet är med andra ord en ''kampens gemenskap''.
+
Affinitetsgruppen förstådd utanför en specifik kontext blir lätt normativt. Mest relevant för ett klasskampsperspektiv har varit affinitetsgruppen förstådd som en '''arbetarkärna''', det vill säga både som en teknisk och politisk sammansättning (se [[klassammansättning]]). Affinitet uppstår kring flera intressen som inte alls nödvändigtvis har med arbetarens relation till den direkta produktionen att göra. Men produktionsprocessen ordnar oss i arbetslag med bestämda roller i processen, ofta små grupper som arbetar tillsammans - en teknisk sammansättning. Utifrån denna position reser sig gemensamma intressen som arbetarkärnan kämpar för eller inte. Arbetarkärnan har alltid denna '''dubbelhet''', dessa två sidor som alltid redan finns där och är den specificitet gruppen måste förhålla sig till. Det är i denna arbetarkärnans förhållande och dynamik som klasskampen har sin bas, där [[Den verkliga rörelsen|den ''verkliga'' kampen]] utspelar sig.
  
−
Affinitetsgruppen förstådd utanför en specifik kontext blir lätt normativt. Mest relevant för ett klasskampsperspektiv är affinitetsgruppen förstådd som en '''arbetarkollektivitet''', det vill säga både som en teknisk sammansättning och en politisk sammansättning (se [[klassammansättning]]). Affinitet uppstår kring flera intressen som inte alls nödvändigtvis har med arbetarens relation till den direkta produktionen att göra. Men produktionsprocessen ordnar oss alltid allaredan i arbetslag med bestämda roller i processen, ofta små grupper som arbetar tillsammans - en teknisk sammansättning. Utifrån denna position reser sig gemensamma intressen som arbetarkollektivet kämpar för eller inte kämpar för. Arbetarkollektivet har alltid denna '''dubbelhet''', dessa två sidor som alltid redan finns där och är den specificitet gruppen måste förhålla sig till. Det är i denna arbetarkollektivitets förhållande och dynamik som klasskampen har sin bas, där den ''reella'' kampen utspelar sig.
+
Arbetare formar sina identiteter utifrån en mängd olika intressen - kultur, subkultur, etnicitet, kön, etc. Kring dessa identiteter formas åsiktsgemenskaper som potentiellt kan etableras som affinitetsgrupper också. '''Arbetarkärnan syftar till att bryta upp sådan identitetspolitik''' då den är grundad i den affinitet som den direkta produktionen skapar. Men faktumet att arbetarkärnan blir allt mer flytande, tillfälligt eller rent av obefintligt för många proletärer tvingar oss att närmare reflektera över betydelsen av '''[[vänskap]]''', trots att vi tidigare betraktat det som en potentiell svaghet. Relationen till den omedelbara produktionen blir för många allt mer förskjuten och irrelevant. Metoder för att utveckla affinitetsgrupper utanför arbetsplatsen blir därmed mer relevant. Men vi börjar ändå där, i [[På jobbet|arbetets vardag]] och [[Vardagen|vardagens arbete]], i ackord och körplaner, för att med de [http://www.krigsmaskinen.se/batko/sv_issue2_ch12.php Turinska järnvägsarbetarnas ord] ''exportera'' motsättningen ''ut från arbetsplatsen''.  
  
−
Arbetare formar sina identiteter utifrån en mängd olika intressen - kultur, subkultur, etnicitet, kön, etc. Kring dessa identiteter formas åsiktsgemenskaper som potentiellt kan etableras som affinitetsgrupper också. '''Arbetarkollektivet syftar till att bryta upp sådan identitetspolitik''' då den är grundad i den affinitet som den direkta produktionen skapar.
 
  
 
== Läs mer ==
 
== Läs mer ==
−
* [[Kamunist Kranti]]
+
*[[Kämpa Tillsammans!]]: [http://www.krigsmaskinen.se/batko/sv_issue3_ch10.php ''Management för proletärer'']
−
* [[Ansiktslöst motstånd]]
+
*[[Kamunist Kranti]]: [https://libcom.org/library/self-activity-wage-workers-kamunist-kranti ''Self-Activity of Wage Workers - Towards a Critique of Representation & Delegation'']
−
* [[Insurrektionell anarkism]]
+
* The Red Sunshine Gang: [[Antimassmetoder för organisering av kollektiv]]
−
*[[Kämpa Tillsammans!]]: [http://www.motkraft.net/index.php?view=text&id=305 ''Management för proletärer'']
+
* Insurrection: [https://www.krigsmaskinen.se/batko/sv_issue2_ch4.php Om insurrektionell organisering]
−
*[[Kamunist Kranti]]: [http://www.geocities.com/CapitolHill/Lobby/2379/leadry.htm ''Self-Activity of Wage Workers - Towards a Critique of Representation & Delegation'']
+
* [https://libcom.org/library/workers-autonomy Workers autonomy] (Pamflett publicerad av [[Elephant Editions]])
−
*The Red Sunshine Gang: [http://www.batko.se/sv_issue2_ch11.php ''Anti-massmetoder för organisering av kollektiv'']
+
* KFML(r):s centralkommittés driftcellsutskott: [[Instruktion för kommunistiska driftceller]]
−
*Batkogruppen: [http://www.batko.se/sv_upprorets_anarkism.php ''Upprorets anarkism'']
+
−
* [http://www.antipolitik.se/forum/viewtopic.php?f=2&t=188 Diskussion om arbetarkollektiv och affinitetsgrupper]
+
  
 
[[Kategori:Gemenskap]]
 
[[Kategori:Gemenskap]]
 
[[Kategori:Antipolitik och kommunisering]]
 
[[Kategori:Antipolitik och kommunisering]]

Nuvarande version från 23 augusti 2019 kl. 21.53

Affinitet.jpg
En affinitetsgrupp är en grupp personer som i direkta, oförmedlade, relationer bedriver någon form av radikal aktivitet. Grupperna är ofta små, informella och mer eller mindre tillfälliga. Traditionellt har fokuset ofta legat på de affinitetsgrupper som medvetet eller inte uppstår på arbetsplatser och där utgör den konkreta, vardagliga grunden för motstånd. Affinitet betyder samhörighet, sammanhållning, nära förbindelse. Affinitet mellan kamrater har inte nödvändigtvis någonting med vänskap i någon ytlig betydelse att göra, även om vänskap givetvis kan uppstå eller finnas parallellt med affiniteten. Snarare handlar det om delad erfarenhet som tar sig uttryck i förståelse och handling. Att hysa affinitet betyder att ha kunskap om varandra, att veta var man står i det gemensamma antagonistiska förhållandet till arbetet. Affinitet är med andra ord en kampens gemenskap.

Affinitetsgruppen förstådd utanför en specifik kontext blir lätt normativt. Mest relevant för ett klasskampsperspektiv har varit affinitetsgruppen förstådd som en arbetarkärna, det vill säga både som en teknisk och politisk sammansättning (se klassammansättning). Affinitet uppstår kring flera intressen som inte alls nödvändigtvis har med arbetarens relation till den direkta produktionen att göra. Men produktionsprocessen ordnar oss i arbetslag med bestämda roller i processen, ofta små grupper som arbetar tillsammans - en teknisk sammansättning. Utifrån denna position reser sig gemensamma intressen som arbetarkärnan kämpar för eller inte. Arbetarkärnan har alltid denna dubbelhet, dessa två sidor som alltid redan finns där och är den specificitet gruppen måste förhålla sig till. Det är i denna arbetarkärnans förhållande och dynamik som klasskampen har sin bas, där den verkliga kampen utspelar sig.

Arbetare formar sina identiteter utifrån en mängd olika intressen - kultur, subkultur, etnicitet, kön, etc. Kring dessa identiteter formas åsiktsgemenskaper som potentiellt kan etableras som affinitetsgrupper också. Arbetarkärnan syftar till att bryta upp sådan identitetspolitik då den är grundad i den affinitet som den direkta produktionen skapar. Men faktumet att arbetarkärnan blir allt mer flytande, tillfälligt eller rent av obefintligt för många proletärer tvingar oss att närmare reflektera över betydelsen av vänskap, trots att vi tidigare betraktat det som en potentiell svaghet. Relationen till den omedelbara produktionen blir för många allt mer förskjuten och irrelevant. Metoder för att utveckla affinitetsgrupper utanför arbetsplatsen blir därmed mer relevant. Men vi börjar ändå där, i arbetets vardag och vardagens arbete, i ackord och körplaner, för att med de Turinska järnvägsarbetarnas ord exportera motsättningen ut från arbetsplatsen.


Läs mer

Hämtad från "https://www.krigsmaskinen.se/index.php?title=Affinitetsgrupp&oldid=3631"