Skillnad mellan versioner av "Ludditerna"

Från Krigsmaskinen
Hoppa till: navigering, sök
m (Iammany flyttade sidan Ludditer till Ludditerna)
(Ingen skillnad)

Versionen från 27 oktober 2023 kl. 17.28

Kravallande ludditer.
Ludditer betecknar personerna bakom en våg av sabotage som drabbade engelsk tillverkningsindustri under 1810-talet. Med början i Nottingham, år 1811, spred sig sabotagen över landet och utfördes med gerillaliknande metoder, inte sällan med hjälp av lokala proletära grupper. Man ägnade sig åt nattliga sabotageaktioner mot manufakturer, och ibland åt mord på kapitalister och myndighetspersoner. Vid ett flertal tillfällen under 1812 och 1813 stred Ludditerna med den brittiska armén.

Rörelsens namn kommer av den fiktiva personen Ned Ludd, som sades ha förstört ett antal vävstolar i Leicestershire år 1779 och således ha inspirerat rörelsen. Under 1810-talet påstods "General Ludd" eller "Kapten Ludd" vara Ludditernas ledare, vilket var en av Ludditerna själva aktivt underblåst myt. I början av den industriella revolutionen var sabotage ett allvarligt brott, och "grundarens" och "ledarens" anonymitet anses ibland bero på att ingen av de personer som kallades Ludditer ville ta på sig ansvaret för de inledande sabotagen eller för rörelsens aktioner över huvud taget. Ett flertal Ludditer dömdes också till döden eller livstids straffarbete.

Ur ett sentida perspektiv är Ludditerna ett tidigt exempel på ansiktslöst motstånd och direkt aktion; genom att anföra en fiktiv person som grundare och ledare, definierades rörelsen av sina handlingar snarare än av representantskap eller ideal. Då man dessutom riktade sin verksamhet mot de framväxande tekniska innovationer som kom att utgöra en av grundförutsättningarna för kapitalismen, drabbades den kapitalistiska produktionen utan någon mellanliggande politisk process, varför den ludditiska rörelsen med fog kan beskrivas som antipolitisk.

Ibland beskrivs Ludditerna som "framstegsfientliga" eller rentav som primitivister som motsatte sig tekniken av rent ideologiska skäl. Upproret skulle ur detta perspektiv antingen ha handlat om militant konservatism eller om utopisk civilisationskritik.