Sabotage

Från Krigsmaskinen
Hoppa till: navigering, sök
Simple-Sabotage-Manual.png
Sabotage är enkelt uttryckt handlingar och praktiker vars syfte är att rent konkret attackera produktionen och arbetet genom direkt aktion. Själva ordet kommer från det franska ordet för träsko, sabot, och refererar till handlingen att rent konkret kasta en träsko i fabriksmaskiner, en praktik från franskt 1800-tal.

Sabotage innebär alltså att rent handgripligen få stopp på maskineriet eller en process, genom direkt eller indirekt våld. Det kan vara beteenden eller konkreta handlingar. Exempel kan vara allt från att såga ner elstolpar, punktera lastbilsdäck, medvetet mata in fel material i maskinerna, stjäla eller kortsluta datorer, vägra att lyda order eller uppmaningar från överordnade och så vidare. Allt för att få arbetsplatsen och dess produktionsprocess, dess maskineri, att sluta fungera.

Sabotage är en konsekvens av alienationen och exploateringen på arbetsplatsen. Då vi är främmande för produkterna av vårt arbete och produktionen i sig och dessutom av att tvingas, blir bestulna vår tid och kreativitet, slår vi tillbaka. Ibland är det en medveten handling, ibland en omedveten. Det är inte alltid den enskilde som utför sabotaget gör det som en medvetet handling utifrån sin roll som arbetare. Ibland är det bara pur instinkt och känsla, närmast biologi, en reaktion på underordningen.

Den som saboterar tar också initiativet, tar kontrollen, om så bara för en begränsad tid. Den gör det omöjligt för arbetsgivaren att tvinga fram arbete just där och då. Även om inordningen, exploateringen snabbt hittar nya väger att underordna arbetaren, öppnas för en stund en utgång, en liten glimt av något annat. Inte minst ska den känslomässiga, om än temporära, tillfredsställelsen som infaller efter att arbetaren utfört detta återtagande av kontroll inte underskattas. Dessutom är förståelsen, uttalad eller inte, av att den enskilde arbetaren faktisk kan slå tillbaka viktig. Det är måhända fåfängt i ett större perspektiv, men har en kvalitativ aspekt av motstånd och flykt. Det är lika mycket en skapande process för den enskilde arbetaren som det är ett utbrott av en negerande process mot kapitalet. Det är inte klasskamp i sig själv, men en del av klasskampen.

Sabotaget är alltså ett taktiskt vapen att ta till i den ständiga konflikten varje arbetare känner, frågan om hur eller varför är underordnad handlingen i sig. Ett av många taktiska vapen som varje arbetare har tillgång till och är fria att nyttja helt efter eget huvud. Det är i sig självt inte tillräcklig för att skapa verklig social förändring eller utgöra ett socialt uppror, men kan vara en av många handlingar som ingår i ett sådant.

SE OCKSÅ: Arbetsvägran - Blockad - Ludditer - Maskning

Läs mer