Skillnad mellan versioner av "Affinitetsgrupp"
Iammany (Diskussion | bidrag) |
Iammany (Diskussion | bidrag) |
||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
| − | En '''affinitetsgrupp''' är en grupp personer som i direkta, oförmedlade, relationer bedriver någon form av radikal aktivitet. Grupperna är ofta små, informella och mer eller mindre tillfälliga. Traditionellt har fokuset ofta legat på de affinitetsgrupper som medvetet eller inte uppstår på arbetsplatser och där utgör den konkreta, vardagliga grunden för motstånd. '''Affinitet''' betyder samhörighet, samhörighetskänsla. Affinitet mellan kamrater har inte nödvändigtvis någonting med '''vänskap''' att göra, även om vänskap givetvis kan uppstå eller finnas parallellt med affiniteten. Snarare handlar det om ''delad erfarenhet'' som tar sig uttryck i förståelse och handling. Att hysa affinitet betyder att ha kunskap om varandra, att veta var man står i det gemensamma antagonistiska förhållandet till arbetet. Affinitet är med andra ord en ''kampens gemenskap''. | + | [[Fil:Affinitet.jpg|right]]En '''affinitetsgrupp''' är en grupp personer som i direkta, oförmedlade, relationer bedriver någon form av radikal aktivitet. Grupperna är ofta små, informella och mer eller mindre tillfälliga. Traditionellt har fokuset ofta legat på de affinitetsgrupper som medvetet eller inte uppstår på arbetsplatser och där utgör den konkreta, vardagliga grunden för motstånd. '''Affinitet''' betyder samhörighet, samhörighetskänsla. Affinitet mellan kamrater har inte nödvändigtvis någonting med '''vänskap''' att göra, även om vänskap givetvis kan uppstå eller finnas parallellt med affiniteten. Snarare handlar det om ''delad erfarenhet'' som tar sig uttryck i förståelse och handling. Att hysa affinitet betyder att ha kunskap om varandra, att veta var man står i det gemensamma antagonistiska förhållandet till arbetet. Affinitet är med andra ord en ''kampens gemenskap''. |
| − | Affinitetsgruppen förstådd utanför en specifik kontext blir lätt normativt. Mest relevant för ett klasskampsperspektiv är affinitetsgruppen förstådd som en ''' | + | Affinitetsgruppen förstådd utanför en specifik kontext blir lätt normativt. Mest relevant för ett klasskampsperspektiv är affinitetsgruppen förstådd som en '''arbetarkärna''', det vill säga både som en teknisk sammansättning och en politisk sammansättning (se [[klassammansättning]]). Affinitet uppstår kring flera intressen som inte alls nödvändigtvis har med arbetarens relation till den direkta produktionen att göra. Men produktionsprocessen ordnar oss alltid allaredan i arbetslag med bestämda roller i processen, ofta små grupper som arbetar tillsammans - en teknisk sammansättning. Utifrån denna position reser sig gemensamma intressen som arbetarkärnan kämpar för eller inte kämpar för. Arbetarkärnan har alltid denna '''dubbelhet''', dessa två sidor som alltid redan finns där och är den specificitet gruppen måste förhålla sig till. Det är i denna arbetarkärnans förhållande och dynamik som klasskampen har sin bas, där den ''reella'' kampen utspelar sig. |
| + | |||
| + | Arbetare formar sina identiteter utifrån en mängd olika intressen - kultur, subkultur, etnicitet, kön, etc. Kring dessa identiteter formas åsiktsgemenskaper som potentiellt kan etableras som affinitetsgrupper också. '''Arbetarkärnan syftar till att bryta upp sådan identitetspolitik''' då den är grundad i den affinitet som den direkta produktionen skapar. Men faktumet att arbetarkärnan blir allt mer flytande, tillfälligt eller rent av obefintligt för många proletärer tvingar oss att närmare reflektera över betydelsen av '''vänskap''', trots att vi tidigare betraktat det som en potentiell svaghet. Relationen till den omedelbara produktionen blir för många allt mer förskjuten och irrelevant. Metoder för att utveckla affinitetsgrupper utanför arbetsplatsen blir därmed mer relevant. Men vi börjar ändå där, i arbetets vardag, i ackord och körplaner, för att med de [http://www.krigsmaskinen.se/batko/sv_issue2_ch12.php Turinska järnvägsarbetarnas ord] ''exportera'' motsättningen ''ut från arbetsplatsen''. | ||
| − | |||
== Läs mer == | == Läs mer == | ||
| Rad 9: | Rad 10: | ||
*[[Kamunist Kranti]]: [https://libcom.org/library/self-activity-wage-workers-kamunist-kranti ''Self-Activity of Wage Workers - Towards a Critique of Representation & Delegation''] | *[[Kamunist Kranti]]: [https://libcom.org/library/self-activity-wage-workers-kamunist-kranti ''Self-Activity of Wage Workers - Towards a Critique of Representation & Delegation''] | ||
* The Red Sunshine Gang: [[Antimassmetoder för organisering av kollektiv]] | * The Red Sunshine Gang: [[Antimassmetoder för organisering av kollektiv]] | ||
| + | * [https://libcom.org/library/workers-autonomy Workers autonomy] (Pamflett publicerad av [[Elephant Editions]]) | ||
* KFML(r):s centralkommittés driftcellsutskott: [[Instruktion för kommunistiska driftceller]] | * KFML(r):s centralkommittés driftcellsutskott: [[Instruktion för kommunistiska driftceller]] | ||
[[Kategori:Gemenskap]] | [[Kategori:Gemenskap]] | ||
[[Kategori:Antipolitik och kommunisering]] | [[Kategori:Antipolitik och kommunisering]] | ||
Versionen från 30 september 2016 kl. 21.23
Affinitetsgruppen förstådd utanför en specifik kontext blir lätt normativt. Mest relevant för ett klasskampsperspektiv är affinitetsgruppen förstådd som en arbetarkärna, det vill säga både som en teknisk sammansättning och en politisk sammansättning (se klassammansättning). Affinitet uppstår kring flera intressen som inte alls nödvändigtvis har med arbetarens relation till den direkta produktionen att göra. Men produktionsprocessen ordnar oss alltid allaredan i arbetslag med bestämda roller i processen, ofta små grupper som arbetar tillsammans - en teknisk sammansättning. Utifrån denna position reser sig gemensamma intressen som arbetarkärnan kämpar för eller inte kämpar för. Arbetarkärnan har alltid denna dubbelhet, dessa två sidor som alltid redan finns där och är den specificitet gruppen måste förhålla sig till. Det är i denna arbetarkärnans förhållande och dynamik som klasskampen har sin bas, där den reella kampen utspelar sig.
Arbetare formar sina identiteter utifrån en mängd olika intressen - kultur, subkultur, etnicitet, kön, etc. Kring dessa identiteter formas åsiktsgemenskaper som potentiellt kan etableras som affinitetsgrupper också. Arbetarkärnan syftar till att bryta upp sådan identitetspolitik då den är grundad i den affinitet som den direkta produktionen skapar. Men faktumet att arbetarkärnan blir allt mer flytande, tillfälligt eller rent av obefintligt för många proletärer tvingar oss att närmare reflektera över betydelsen av vänskap, trots att vi tidigare betraktat det som en potentiell svaghet. Relationen till den omedelbara produktionen blir för många allt mer förskjuten och irrelevant. Metoder för att utveckla affinitetsgrupper utanför arbetsplatsen blir därmed mer relevant. Men vi börjar ändå där, i arbetets vardag, i ackord och körplaner, för att med de Turinska järnvägsarbetarnas ord exportera motsättningen ut från arbetsplatsen.
Läs mer
- Kämpa Tillsammans!: Management för proletärer
- Kamunist Kranti: Self-Activity of Wage Workers - Towards a Critique of Representation & Delegation
- The Red Sunshine Gang: Antimassmetoder för organisering av kollektiv
- Workers autonomy (Pamflett publicerad av Elephant Editions)
- KFML(r):s centralkommittés driftcellsutskott: Instruktion för kommunistiska driftceller
