https://www.krigsmaskinen.se/index.php?title=Till_v%C3%A5ra_v%C3%A4nner&feed=atom&action=historyTill våra vänner - Versionshistorik2024-03-29T07:58:05ZVersionshistorik för denna sida på wikinMediaWiki 1.26.2https://www.krigsmaskinen.se/index.php?title=Till_v%C3%A5ra_v%C3%A4nner&diff=3949&oldid=prevIammany: /* Översikt */2022-05-05T17:18:59Z<p><span dir="auto"><span class="autocomment">Översikt</span></span></p>
<table class='diff diff-contentalign-left'>
<col class='diff-marker' />
<col class='diff-content' />
<col class='diff-marker' />
<col class='diff-content' />
<tr style='vertical-align: top;' lang='sv'>
<td colspan='2' style="background-color: white; color:black; text-align: center;">← Äldre version</td>
<td colspan='2' style="background-color: white; color:black; text-align: center;">Versionen från 5 maj 2022 kl. 17.18</td>
</tr><tr><td colspan="2" class="diff-lineno" id="mw-diff-left-l29" >Rad 29:</td>
<td colspan="2" class="diff-lineno">Rad 29:</td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>'''4. CYBERNETIK | TEKNIKER | HACKING''' Staten låter sig gärna fungera som en koordinator för medborgerliga projekt, tillgängliggöra information och bejaka så kallade sociala medier. Att erbjuda och uppmana till kontakter och informationsutbyte är helt centralt för att regera. – ”Att regera i nätverkens tidevarv innebär att säkerställa sammankopplingen av människor, ting och maskiner, liksom den fria, det vill säga genomskinliga, det vill säga kontrollerbara, cirkulationen av information som skapats i processen. Detta är emellertid en aktivitet som redan till stor del sker utanför statsapparaten, även om den senare med alla medel försöker bevara kontrollen över sådana aktiviteter.” (101) – Det här styrandets vetenskap kallas [[cybernetik]]. Det är varken nytt eller obskyrt, men av någon anledning relativt okänt. – Den "ekonomiska kris" vi sedan 2008 genomlever är "det långsamma sammanbrottet för den politiska ekonomin ''i egenskap av regerandekonst.''" (104) – Cybernetiken producerar en transparent mänsklighet, tömd på innehåll och allt mer oskiljaktig från den teknologiska omgivningen. En "smart" omgivning. "Den är intelligent ["smart"] genom vad den producerar, tack vare den information som samlas in och vars behandling i realtid möjliggör självstyret. Och den är intelligent eftersom den producerar och produceras av intelligenta medborgare. Den politiska ekonomin styrde över människor genom att låta dem fritt ägna sig åt sina intressen; cybernetiken kontrollerar dem genom att låta dem kommunicera." (107) – Hela tiden hjälper vi till att förbättra algoritmerna för kontrollen. Hela tiden inskränks fönstret för det oförutsägbara. – Det är inte individen som är intressant för systemet. Det är inte så mycket den "personliga integriteten" som är hotad. Livet reduceras till en digital kopia. Den cybernetiska kontrollen skapar en öken. – "Teknofili och teknofobi utgör ett diaboliskt par som enas kring en central lögn: att något sådant som ''[[teknik]]en'' skulle existera." (116) – Tekniker kan inte reduceras till en uppsättning instrument och verktyg. De värderas utifrån de ''världar'' de bebor. Varje teknik har därför en ''etisk'' aspekt. – Det är skillnad på teknik och teknologi; den här världens ''teknologi'' är systematiseringen av "effektiva" ''tekniker'', dvs profitabla tekniker. Teknologin i den här meningen ger oss specialisten på teknikernas exproprierande: ''ingenjören''. "Solidariteten mellan kapitalism och socialism knyts samman här: i ingenjörskulten. (...) Vi bör dra oss till minnes att Brezjnev främst stoltserade med att ha varit ingenjör i den ukrainska metallindustrin." (119) – I förhållande till tekniker är det ''hackern'' i kontrast till ''ingenjören'' som måste vara modellen. Istället för att ständigt effektivisera söker hackern att experimentera och utforska. "Att experimentera innebär då: att uppleva vad den eller den tekniken innebär ''etiskt''. Hackern rycker loss teknikerna från det teknologiska systemet för att frigöra dem från det." (120)</div></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>'''4. CYBERNETIK | TEKNIKER | HACKING''' Staten låter sig gärna fungera som en koordinator för medborgerliga projekt, tillgängliggöra information och bejaka så kallade sociala medier. Att erbjuda och uppmana till kontakter och informationsutbyte är helt centralt för att regera. – ”Att regera i nätverkens tidevarv innebär att säkerställa sammankopplingen av människor, ting och maskiner, liksom den fria, det vill säga genomskinliga, det vill säga kontrollerbara, cirkulationen av information som skapats i processen. Detta är emellertid en aktivitet som redan till stor del sker utanför statsapparaten, även om den senare med alla medel försöker bevara kontrollen över sådana aktiviteter.” (101) – Det här styrandets vetenskap kallas [[cybernetik]]. Det är varken nytt eller obskyrt, men av någon anledning relativt okänt. – Den "ekonomiska kris" vi sedan 2008 genomlever är "det långsamma sammanbrottet för den politiska ekonomin ''i egenskap av regerandekonst.''" (104) – Cybernetiken producerar en transparent mänsklighet, tömd på innehåll och allt mer oskiljaktig från den teknologiska omgivningen. En "smart" omgivning. "Den är intelligent ["smart"] genom vad den producerar, tack vare den information som samlas in och vars behandling i realtid möjliggör självstyret. Och den är intelligent eftersom den producerar och produceras av intelligenta medborgare. Den politiska ekonomin styrde över människor genom att låta dem fritt ägna sig åt sina intressen; cybernetiken kontrollerar dem genom att låta dem kommunicera." (107) – Hela tiden hjälper vi till att förbättra algoritmerna för kontrollen. Hela tiden inskränks fönstret för det oförutsägbara. – Det är inte individen som är intressant för systemet. Det är inte så mycket den "personliga integriteten" som är hotad. Livet reduceras till en digital kopia. Den cybernetiska kontrollen skapar en öken. – "Teknofili och teknofobi utgör ett diaboliskt par som enas kring en central lögn: att något sådant som ''[[teknik]]en'' skulle existera." (116) – Tekniker kan inte reduceras till en uppsättning instrument och verktyg. De värderas utifrån de ''världar'' de bebor. Varje teknik har därför en ''etisk'' aspekt. – Det är skillnad på teknik och teknologi; den här världens ''teknologi'' är systematiseringen av "effektiva" ''tekniker'', dvs profitabla tekniker. Teknologin i den här meningen ger oss specialisten på teknikernas exproprierande: ''ingenjören''. "Solidariteten mellan kapitalism och socialism knyts samman här: i ingenjörskulten. (...) Vi bör dra oss till minnes att Brezjnev främst stoltserade med att ha varit ingenjör i den ukrainska metallindustrin." (119) – I förhållande till tekniker är det ''hackern'' i kontrast till ''ingenjören'' som måste vara modellen. Istället för att ständigt effektivisera söker hackern att experimentera och utforska. "Att experimentera innebär då: att uppleva vad den eller den tekniken innebär ''etiskt''. Hackern rycker loss teknikerna från det teknologiska systemet för att frigöra dem från det." (120)</div></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'>−</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>:'''Relaterat:''' [[Cybernetik]] • ''[[Cybernetikens hypotes]]'' • [[Giorgio Cesarano]]s ''Manuale di sopravvivenza'' • [[Teknik]] • [[Etik]] • ''[[Heterotopia]]''</div></td><td class='diff-marker'>+</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>:'''Relaterat:''' [[Cybernetik]] • ''[[Cybernetikens hypotes]]'' • [[Giorgio Cesarano]]s ''Manuale di sopravvivenza'' • [[Teknik]] • [[Etik]] • ''[[Heterotopia]]'' <ins class="diffchange diffchange-inline">• [[Hacking]]</ins></div></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>'''5. KRIG | STRATEGI | SANNING''' En rörelse som växer i styrka, som i Grekland 2008-2011, står plötsligt inför frågan vad den ska göra med denna styrka. Blockera, förstöra, och sen? Olika kooperativ och sociala center skapades, men faktum är att vi besegrades. – "Fallet Grekland lär oss att utan en substantiell idé om vad en seger skulle vara kan vi bara besegras. Upprorets övertygelse räcker inte; vi är förvirrade, dimman omkring oss är alltför tät." (128) – [[Politik]]en uppfanns en gång som en fortsättning på kriget med andra medel. Krig är i grunden logiken som reglerar kontakten mellan heterogena krafter. Det pågår överallt i oräkneliga former, ofta med fredliga medel. "Konflikten utgör stoffet av det som existerar. Det återstår bara att tillägna sig konsten att föra denna konflikt, det vill säga konsten att leva också i konfliktsituationer, något som förutsätter en existentiell mobilitet och skärpa snarare än viljan att utplåna det som inte är oss." (131-132) – Pacifism är medborgarens spontana politiska hållning. Dess antikropp är radikalen som vägrar att deltaga i "samhället" och uttrycker denna vägran med diverse illegaliteter och kompromisslösa attityder. Båda eftersträvar renhet och har ersatt allt strategiskt tänkande med moral. – "Radikalen som definierar sig som en upphovsmakare av radikala handlingar och diskurser har slutligen skapat sig en rent kvantitativ idé om revolutionen – som en sorts kris i överproduktionen av individuella revolutionära handlingar." (137) – Det finns inga "revolutionära" handlingar i sig, oberoende av situationen. En rörelses "våld" är inte ett mått på hur revolutionär den är. – "En gest är inte revolutionär på grund av vad den innehåller, utan på grund av den kedja av effekter som den genererar. Det är situationen som fastställer handlingens mening, inte upphovsmakarens intentioner." (137) – "Den verkliga frågan för revolutionärer är hur de kan öka livskraften hos de projekt de deltar i och vårda revolutionära ''blivanden'' för att till slut nå fram till en revolutionär ''situation''." (139) – Vad de, efter [[Michel Foucault|Foucault]], kallar "inbördeskriget" är det förlopp "som leder och gör att ett visst antal nya kollektiviteter, som tills dess inte hade funnits, blir till." (140; sida 5 i Foucault, ''La société punitive: Cours au Collège de France, 1972-73'') – Medan de icke-militära har förkastat kriget och allt som antyder om krigisk retorik har de militära utvecklat ett nytt ''civilt'' krigsbegrepp. Fyra texter citeras (Laurent Danets ''La polémosphere''; Qiao Liang & Wang Xiangsuis  ''Unrestricted warfare''; Vincent Desportes' ''La Guerre Probable''; Bernard Wichts ''Vers l'ordre oblique: la contre-guérilla à l'âge de l'infoguerre'') som beskriver hur "''kontraupproret har gått från att vara en militär doktrin till att bli regerandets princip.'' (144) – De kontraupproriska krigsdoktrinerna har tagit revolutionära doktriner som modell. Mot det räcker det inte med de gamla gerillataktikerna: "Vi behöver en strategi som inte siktar in sig på motståndaren, utan på dess strategi, som vänder den mot motståndaren. Som gör så att ju mer motståndaren tror att strategin för honom mot segern, desto mer rör han sig mot sitt nederlag." (146) – Ingen hållning eller strategi som antar ''"symmetrins förbannelse"'' duger för att bryta sig ur motståndarens logik. – Det gäller att odla en ''ontologisk'' asymmetri, ett annat sätt att vara som inte är motståndarens spegelbild. "Det finns inga ''personer'' att organisera. Vi är detta material som växer inifrån, som organiseras och utvecklas. Där har vi den sanna asymmetrin, och vår verkliga maktställning." (150) – Mot regerandets paradigm kan vi bara ställa det att "fullständigt bebo en plats," att knyta de täta nätverk av personliga relationer som utgör det dagliga livet; "Vi borde ägna samma uppmärksamhet åt de mest vardagliga och obetydliga detaljerna i vårt liv som vi ägnar åt revolutionen. Upproret innebär en förflyttning till en offensiv del av denna organisation, som inte är en organisation eftersom den inte kan skiljas från [[vardagen|vardagslivet]]." (154)</div></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>'''5. KRIG | STRATEGI | SANNING''' En rörelse som växer i styrka, som i Grekland 2008-2011, står plötsligt inför frågan vad den ska göra med denna styrka. Blockera, förstöra, och sen? Olika kooperativ och sociala center skapades, men faktum är att vi besegrades. – "Fallet Grekland lär oss att utan en substantiell idé om vad en seger skulle vara kan vi bara besegras. Upprorets övertygelse räcker inte; vi är förvirrade, dimman omkring oss är alltför tät." (128) – [[Politik]]en uppfanns en gång som en fortsättning på kriget med andra medel. Krig är i grunden logiken som reglerar kontakten mellan heterogena krafter. Det pågår överallt i oräkneliga former, ofta med fredliga medel. "Konflikten utgör stoffet av det som existerar. Det återstår bara att tillägna sig konsten att föra denna konflikt, det vill säga konsten att leva också i konfliktsituationer, något som förutsätter en existentiell mobilitet och skärpa snarare än viljan att utplåna det som inte är oss." (131-132) – Pacifism är medborgarens spontana politiska hållning. Dess antikropp är radikalen som vägrar att deltaga i "samhället" och uttrycker denna vägran med diverse illegaliteter och kompromisslösa attityder. Båda eftersträvar renhet och har ersatt allt strategiskt tänkande med moral. – "Radikalen som definierar sig som en upphovsmakare av radikala handlingar och diskurser har slutligen skapat sig en rent kvantitativ idé om revolutionen – som en sorts kris i överproduktionen av individuella revolutionära handlingar." (137) – Det finns inga "revolutionära" handlingar i sig, oberoende av situationen. En rörelses "våld" är inte ett mått på hur revolutionär den är. – "En gest är inte revolutionär på grund av vad den innehåller, utan på grund av den kedja av effekter som den genererar. Det är situationen som fastställer handlingens mening, inte upphovsmakarens intentioner." (137) – "Den verkliga frågan för revolutionärer är hur de kan öka livskraften hos de projekt de deltar i och vårda revolutionära ''blivanden'' för att till slut nå fram till en revolutionär ''situation''." (139) – Vad de, efter [[Michel Foucault|Foucault]], kallar "inbördeskriget" är det förlopp "som leder och gör att ett visst antal nya kollektiviteter, som tills dess inte hade funnits, blir till." (140; sida 5 i Foucault, ''La société punitive: Cours au Collège de France, 1972-73'') – Medan de icke-militära har förkastat kriget och allt som antyder om krigisk retorik har de militära utvecklat ett nytt ''civilt'' krigsbegrepp. Fyra texter citeras (Laurent Danets ''La polémosphere''; Qiao Liang & Wang Xiangsuis  ''Unrestricted warfare''; Vincent Desportes' ''La Guerre Probable''; Bernard Wichts ''Vers l'ordre oblique: la contre-guérilla à l'âge de l'infoguerre'') som beskriver hur "''kontraupproret har gått från att vara en militär doktrin till att bli regerandets princip.'' (144) – De kontraupproriska krigsdoktrinerna har tagit revolutionära doktriner som modell. Mot det räcker det inte med de gamla gerillataktikerna: "Vi behöver en strategi som inte siktar in sig på motståndaren, utan på dess strategi, som vänder den mot motståndaren. Som gör så att ju mer motståndaren tror att strategin för honom mot segern, desto mer rör han sig mot sitt nederlag." (146) – Ingen hållning eller strategi som antar ''"symmetrins förbannelse"'' duger för att bryta sig ur motståndarens logik. – Det gäller att odla en ''ontologisk'' asymmetri, ett annat sätt att vara som inte är motståndarens spegelbild. "Det finns inga ''personer'' att organisera. Vi är detta material som växer inifrån, som organiseras och utvecklas. Där har vi den sanna asymmetrin, och vår verkliga maktställning." (150) – Mot regerandets paradigm kan vi bara ställa det att "fullständigt bebo en plats," att knyta de täta nätverk av personliga relationer som utgör det dagliga livet; "Vi borde ägna samma uppmärksamhet åt de mest vardagliga och obetydliga detaljerna i vårt liv som vi ägnar åt revolutionen. Upproret innebär en förflyttning till en offensiv del av denna organisation, som inte är en organisation eftersom den inte kan skiljas från [[vardagen|vardagslivet]]." (154)</div></td></tr>
</table>Iammanyhttps://www.krigsmaskinen.se/index.php?title=Till_v%C3%A5ra_v%C3%A4nner&diff=3856&oldid=prevIammany den 12 juli 2021 kl. 19.552021-07-12T19:55:34Z<p></p>
<table class='diff diff-contentalign-left'>
<col class='diff-marker' />
<col class='diff-content' />
<col class='diff-marker' />
<col class='diff-content' />
<tr style='vertical-align: top;' lang='sv'>
<td colspan='2' style="background-color: white; color:black; text-align: center;">← Äldre version</td>
<td colspan='2' style="background-color: white; color:black; text-align: center;">Versionen från 12 juli 2021 kl. 19.55</td>
</tr><tr><td colspan="2" class="diff-lineno" id="mw-diff-left-l1" >Rad 1:</td>
<td colspan="2" class="diff-lineno">Rad 1:</td></tr>
<tr><td class='diff-marker'>−</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>__NOTOC__[[Bild:Tillvaravanner.jpg|right]][[Bild:Amis2.jpg|right]][[Bild:Amis1.jpg|right]][[Bild:Amis3.jpg|right]]Till de för vilka civilisationens slut inte innebär världens slut;<br></div></td><td class='diff-marker'>+</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>__NOTOC__[[Bild:Tillvaravanner.jpg|right]][[Bild:Amis2.jpg|right]][[Bild:Amis1.jpg|right]][[Bild:Amis3<ins class="diffchange diffchange-inline">.jpg|right]][[Bild:Amis4</ins>.jpg|right]]Till de för vilka civilisationens slut inte innebär världens slut;<br></div></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>Till de som ser upproret först och främst som en bräsch igenom idiotins, lögnens och förvirringens organiserade herravälde;<br></div></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>Till de som ser upproret först och främst som en bräsch igenom idiotins, lögnens och förvirringens organiserade herravälde;<br></div></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>Till de som bakom ”krisens” täta dimma anar en teater av operationer, manövrar, strategier – och därmed möjligheten till en motattack;<br></div></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>Till de som bakom ”krisens” täta dimma anar en teater av operationer, manövrar, strategier – och därmed möjligheten till en motattack;<br></div></td></tr>
</table>Iammanyhttps://www.krigsmaskinen.se/index.php?title=Till_v%C3%A5ra_v%C3%A4nner&diff=3609&oldid=prevIammany: /* Kommentarer och kritik */2019-04-21T21:35:27Z<p><span dir="auto"><span class="autocomment">Kommentarer och kritik</span></span></p>
<a href="https://www.krigsmaskinen.se/index.php?title=Till_v%C3%A5ra_v%C3%A4nner&diff=3609&oldid=3421">Visa ändringar</a>Iammanyhttps://www.krigsmaskinen.se/index.php?title=Till_v%C3%A5ra_v%C3%A4nner&diff=3421&oldid=prevIammany den 10 augusti 2018 kl. 16.062018-08-10T16:06:11Z<p></p>
<table class='diff diff-contentalign-left'>
<col class='diff-marker' />
<col class='diff-content' />
<col class='diff-marker' />
<col class='diff-content' />
<tr style='vertical-align: top;' lang='sv'>
<td colspan='2' style="background-color: white; color:black; text-align: center;">← Äldre version</td>
<td colspan='2' style="background-color: white; color:black; text-align: center;">Versionen från 10 augusti 2018 kl. 16.06</td>
</tr><tr><td colspan="2" class="diff-lineno" id="mw-diff-left-l243" >Rad 243:</td>
<td colspan="2" class="diff-lineno">Rad 243:</td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>Kommitténs grundläggande misstag är, enligt Ryder, inte betoningen av kriget som etisk hållning utan att de inte lyckas grunda den i en nykter [[Materialism|materialistisk]] analys av [[klassammansättning]]en. Mer än de existentiellt orienterade tänkarna borde vi, föreslår Ryder, ta lärdom från [[Louis Althusser|althusserianerna]] och [[operaismo|operaisterna]], som betonade materiellt bestämmande faktorer. "This is not simply to advise superior factual material or a renewed empiricism; rather, a conceptual understanding of class struggle and relations of production is necessary, prior to economic or sociological data."</div></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>Kommitténs grundläggande misstag är, enligt Ryder, inte betoningen av kriget som etisk hållning utan att de inte lyckas grunda den i en nykter [[Materialism|materialistisk]] analys av [[klassammansättning]]en. Mer än de existentiellt orienterade tänkarna borde vi, föreslår Ryder, ta lärdom från [[Louis Althusser|althusserianerna]] och [[operaismo|operaisterna]], som betonade materiellt bestämmande faktorer. "This is not simply to advise superior factual material or a renewed empiricism; rather, a conceptual understanding of class struggle and relations of production is necessary, prior to economic or sociological data."</div></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>[[Kategori:De osynliga]]</div></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>[[Kategori:De osynliga]]</div></td></tr>
<tr><td colspan="2"> </td><td class='diff-marker'>+</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><ins style="font-weight: bold; text-decoration: none;">[[Kategori:Krig]]</ins></div></td></tr>
</table>Iammanyhttps://www.krigsmaskinen.se/index.php?title=Till_v%C3%A5ra_v%C3%A4nner&diff=3383&oldid=prevIammany: /* Översikt */2018-03-05T10:56:31Z<p><span dir="auto"><span class="autocomment">Översikt</span></span></p>
<a href="https://www.krigsmaskinen.se/index.php?title=Till_v%C3%A5ra_v%C3%A4nner&diff=3383&oldid=3226">Visa ändringar</a>Iammanyhttps://www.krigsmaskinen.se/index.php?title=Till_v%C3%A5ra_v%C3%A4nner&diff=3226&oldid=prevIammany den 14 januari 2017 kl. 12.472017-01-14T12:47:53Z<p></p>
<a href="https://www.krigsmaskinen.se/index.php?title=Till_v%C3%A5ra_v%C3%A4nner&diff=3226&oldid=3110">Visa ändringar</a>Iammanyhttps://www.krigsmaskinen.se/index.php?title=Till_v%C3%A5ra_v%C3%A4nner&diff=3110&oldid=prevIammany den 13 juli 2016 kl. 19.072016-07-13T19:07:43Z<p></p>
<table class='diff diff-contentalign-left'>
<col class='diff-marker' />
<col class='diff-content' />
<col class='diff-marker' />
<col class='diff-content' />
<tr style='vertical-align: top;' lang='sv'>
<td colspan='2' style="background-color: white; color:black; text-align: center;">← Äldre version</td>
<td colspan='2' style="background-color: white; color:black; text-align: center;">Versionen från 13 juli 2016 kl. 19.07</td>
</tr><tr><td colspan="2" class="diff-lineno" id="mw-diff-left-l242" >Rad 242:</td>
<td colspan="2" class="diff-lineno">Rad 242:</td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>Kommitténs grundläggande misstag är, enligt Ryder, inte betoningen av kriget som etisk hållning utan att de inte lyckas grunda den i en nykter [[Materialism|materialistisk]] analys av [[klassammansättning]]en. Mer än de existentiellt orienterade tänkarna borde vi, föreslår Ryder, ta lärdom från [[Louis Althusser|althusserianerna]] och [[operaismo|operaisterna]], som betonade materiellt bestämmande faktorer. "This is not simply to advise superior factual material or a renewed empiricism; rather, a conceptual understanding of class struggle and relations of production is necessary, prior to economic or sociological data."</div></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>Kommitténs grundläggande misstag är, enligt Ryder, inte betoningen av kriget som etisk hållning utan att de inte lyckas grunda den i en nykter [[Materialism|materialistisk]] analys av [[klassammansättning]]en. Mer än de existentiellt orienterade tänkarna borde vi, föreslår Ryder, ta lärdom från [[Louis Althusser|althusserianerna]] och [[operaismo|operaisterna]], som betonade materiellt bestämmande faktorer. "This is not simply to advise superior factual material or a renewed empiricism; rather, a conceptual understanding of class struggle and relations of production is necessary, prior to economic or sociological data."</div></td></tr>
<tr><td colspan="2"> </td><td class='diff-marker'>+</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><ins style="font-weight: bold; text-decoration: none;">[[Kategori:De osynliga]]</ins></div></td></tr>
</table>Iammanyhttps://www.krigsmaskinen.se/index.php?title=Till_v%C3%A5ra_v%C3%A4nner&diff=3090&oldid=prevIammany: /* Kommentarer och kritik */2016-07-05T12:33:55Z<p><span dir="auto"><span class="autocomment">Kommentarer och kritik</span></span></p>
<table class='diff diff-contentalign-left'>
<col class='diff-marker' />
<col class='diff-content' />
<col class='diff-marker' />
<col class='diff-content' />
<tr style='vertical-align: top;' lang='sv'>
<td colspan='2' style="background-color: white; color:black; text-align: center;">← Äldre version</td>
<td colspan='2' style="background-color: white; color:black; text-align: center;">Versionen från 5 juli 2016 kl. 12.33</td>
</tr><tr><td colspan="2" class="diff-lineno" id="mw-diff-left-l200" >Rad 200:</td>
<td colspan="2" class="diff-lineno">Rad 200:</td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'>−</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>Amador Fernández-Savater lägger i [https://roarmag.org/magazine/invisible-committee-revolutionary-question/ Reopening the revolutionary question] (december 2015) tonvikten på '''etiska sanningar''' och '''sensibilitet'''. Utifrån den nuvarande kampvågens potentialer och begränsningar föreslår kommittén, enligt Fernández-Savater, att vi måste tänka om den “revolutionära frågan” inte som ett mål (objective) utan som process. De föreställer sig varken någon parlamentarisk eller institutionell väg framåt, men vill inte heller falla tillbaka på smågruppernas mikroprojekt och lokala kamper. De förkastar strävan efter hegemoni, som kännetecknat den nyväckta socialdemokratin i till exempel SYRIZA och Podemos. En avgörande utgångspunkt är istället kommitténs perspektiv är vad de kallar etiska sanningar. Föreställ dig exempelvis Mohamed Boauzizis brinnande kropp, eller Wael Ghönims tårar, eller de fyrtiotal ockupanter som brutalt vräktes från Puerta del Sol mitt i natten. Det här är, skriver Fernández-Savater, “scenes that in recent years have had the power to open up political situations [and] do not oppose knowledge to ignorance.” Gester, känslor och värdighet spelar en överordnad roll. “In these scenes, there are words and voices rather than speeches and explanations.” Fernández-Savater förklarar etiska sanningar:</div></td><td class='diff-marker'>+</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>Amador Fernández-Savater lägger i <ins class="diffchange diffchange-inline">'''</ins>[https://roarmag.org/magazine/invisible-committee-revolutionary-question/ Reopening the revolutionary question]<ins class="diffchange diffchange-inline">''' </ins>(december 2015) tonvikten på '''etiska sanningar''' och '''sensibilitet'''. Utifrån den nuvarande kampvågens potentialer och begränsningar föreslår kommittén, enligt Fernández-Savater, att vi måste tänka om den “revolutionära frågan” inte som ett mål (objective) utan som process. De föreställer sig varken någon parlamentarisk eller institutionell väg framåt, men vill inte heller falla tillbaka på smågruppernas mikroprojekt och lokala kamper. De förkastar strävan efter hegemoni, som kännetecknat den nyväckta socialdemokratin i till exempel SYRIZA och Podemos. En avgörande utgångspunkt är istället kommitténs perspektiv är vad de kallar etiska sanningar. Föreställ dig exempelvis Mohamed Boauzizis brinnande kropp, eller Wael Ghönims tårar, eller de fyrtiotal ockupanter som brutalt vräktes från Puerta del Sol mitt i natten. Det här är, skriver Fernández-Savater, “scenes that in recent years have had the power to open up political situations [and] do not oppose knowledge to ignorance.” Gester, känslor och värdighet spelar en överordnad roll. “In these scenes, there are words and voices rather than speeches and explanations.” Fernández-Savater förklarar etiska sanningar:</div></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>:Ethical truths, by contrast, are not mere descriptions of the world, but ''assertions'' based on the ways in which we inhabit the world and conduct ourselves in it. They are not external and objective truths, but truths of sensibilities: what we ''feel'' about something, more than our opinion. They are not truths that we hold alone, but truths that connect us to others who perceive the same thing. They are not declarations that can leave us indifferent, but they compromise us, affect us, require us. They are not truths that illuminate, but truths that burn.</div></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>:Ethical truths, by contrast, are not mere descriptions of the world, but ''assertions'' based on the ways in which we inhabit the world and conduct ourselves in it. They are not external and objective truths, but truths of sensibilities: what we ''feel'' about something, more than our opinion. They are not truths that we hold alone, but truths that connect us to others who perceive the same thing. They are not declarations that can leave us indifferent, but they compromise us, affect us, require us. They are not truths that illuminate, but truths that burn.</div></td></tr>
</table>Iammanyhttps://www.krigsmaskinen.se/index.php?title=Till_v%C3%A5ra_v%C3%A4nner&diff=3089&oldid=prevIammany: /* Kommentarer och kritik */2016-07-05T12:32:52Z<p><span dir="auto"><span class="autocomment">Kommentarer och kritik</span></span></p>
<table class='diff diff-contentalign-left'>
<col class='diff-marker' />
<col class='diff-content' />
<col class='diff-marker' />
<col class='diff-content' />
<tr style='vertical-align: top;' lang='sv'>
<td colspan='2' style="background-color: white; color:black; text-align: center;">← Äldre version</td>
<td colspan='2' style="background-color: white; color:black; text-align: center;">Versionen från 5 juli 2016 kl. 12.32</td>
</tr><tr><td colspan="2" class="diff-lineno" id="mw-diff-left-l196" >Rad 196:</td>
<td colspan="2" class="diff-lineno">Rad 196:</td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>Motarbetaren kritiserar också kommitténs alternativ om [[livs-form]]er. Det är visserligen en "nödvändig uppgift" men också nära bundet till [[det kapitalistiska produktionssättet]]s utveckling och alltså inte helt avhängigt den egna viljan utan något "som vi tvingas förhålla oss till." "De osynliga är med andra ord inte tillräckligt självmedvetna om att det är [[krisen|kapitalets stagnation]] som gör deras teorier intressanta."</div></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>Motarbetaren kritiserar också kommitténs alternativ om [[livs-form]]er. Det är visserligen en "nödvändig uppgift" men också nära bundet till [[det kapitalistiska produktionssättet]]s utveckling och alltså inte helt avhängigt den egna viljan utan något "som vi tvingas förhålla oss till." "De osynliga är med andra ord inte tillräckligt självmedvetna om att det är [[krisen|kapitalets stagnation]] som gör deras teorier intressanta."</div></td></tr>
<tr><td colspan="2"> </td><td class='diff-marker'>+</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><ins style="font-weight: bold; text-decoration: none;"></ins></div></td></tr>
<tr><td colspan="2"> </td><td class='diff-marker'>+</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><ins style="font-weight: bold; text-decoration: none;">----</ins></div></td></tr>
<tr><td colspan="2"> </td><td class='diff-marker'>+</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><ins style="font-weight: bold; text-decoration: none;"></ins></div></td></tr>
<tr><td colspan="2"> </td><td class='diff-marker'>+</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><ins style="font-weight: bold; text-decoration: none;"></ins></div></td></tr>
<tr><td colspan="2"> </td><td class='diff-marker'>+</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><ins style="font-weight: bold; text-decoration: none;">Amador Fernández-Savater lägger i [https://roarmag.org/magazine/invisible-committee-revolutionary-question/ Reopening the revolutionary question] (december 2015) tonvikten på '''etiska sanningar''' och '''sensibilitet'''. Utifrån den nuvarande kampvågens potentialer och begränsningar föreslår kommittén, enligt Fernández-Savater, att vi måste tänka om den “revolutionära frågan” inte som ett mål (objective) utan som process. De föreställer sig varken någon parlamentarisk eller institutionell väg framåt, men vill inte heller falla tillbaka på smågruppernas mikroprojekt och lokala kamper. De förkastar strävan efter hegemoni, som kännetecknat den nyväckta socialdemokratin i till exempel SYRIZA och Podemos. En avgörande utgångspunkt är istället kommitténs perspektiv är vad de kallar etiska sanningar. Föreställ dig exempelvis Mohamed Boauzizis brinnande kropp, eller Wael Ghönims tårar, eller de fyrtiotal ockupanter som brutalt vräktes från Puerta del Sol mitt i natten. Det här är, skriver Fernández-Savater, “scenes that in recent years have had the power to open up political situations [and] do not oppose knowledge to ignorance.” Gester, känslor och värdighet spelar en överordnad roll. “In these scenes, there are words and voices rather than speeches and explanations.” Fernández-Savater förklarar etiska sanningar:</ins></div></td></tr>
<tr><td colspan="2"> </td><td class='diff-marker'>+</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><ins style="font-weight: bold; text-decoration: none;"></ins></div></td></tr>
<tr><td colspan="2"> </td><td class='diff-marker'>+</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><ins style="font-weight: bold; text-decoration: none;">:Ethical truths, by contrast, are not mere descriptions of the world, but ''assertions'' based on the ways in which we inhabit the world and conduct ourselves in it. They are not external and objective truths, but truths of sensibilities: what we ''feel'' about something, more than our opinion. They are not truths that we hold alone, but truths that connect us to others who perceive the same thing. They are not declarations that can leave us indifferent, but they compromise us, affect us, require us. They are not truths that illuminate, but truths that burn.</ins></div></td></tr>
<tr><td colspan="2"> </td><td class='diff-marker'>+</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><ins style="font-weight: bold; text-decoration: none;"></ins></div></td></tr>
<tr><td colspan="2"> </td><td class='diff-marker'>+</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><ins style="font-weight: bold; text-decoration: none;">De etiska sanningarna, menar Fernández-Savater, förbinder oss överallt med “people and places, to ways of doing and thinking.” I de stunderna är vi inte längre ensamma i en fientlig värld utan gemensamt [[affekt]]erade av “the immolation of someone similar, the demolition of a park, the eviction of a neighbor, disgust for the life that is led, the desire for something else.”</ins></div></td></tr>
<tr><td colspan="2"> </td><td class='diff-marker'>+</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><ins style="font-weight: bold; text-decoration: none;"></ins></div></td></tr>
<tr><td colspan="2"> </td><td class='diff-marker'>+</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><ins style="font-weight: bold; text-decoration: none;">:Politics, then, consists of constructing—based on what we feel as a truth—desirable forms of life, capable of lasting and materially sustaining themselves: ethical truths giving themselves a world.</ins></div></td></tr>
<tr><td colspan="2"> </td><td class='diff-marker'>+</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><ins style="font-weight: bold; text-decoration: none;"></ins></div></td></tr>
<tr><td colspan="2"> </td><td class='diff-marker'>+</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><ins style="font-weight: bold; text-decoration: none;">Kritiken av [[demokrati]]n ska förstås med detta som bakgrund; oavsett form (representativ, direkt, digital, konstituerande) är demokratin en plats separerad från livet och världen, en plats dit rationellt ordnade subjekt beger sig för att styra medborgarna:</ins></div></td></tr>
<tr><td colspan="2"> </td><td class='diff-marker'>+</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><ins style="font-weight: bold; text-decoration: none;"></ins></div></td></tr>
<tr><td colspan="2"> </td><td class='diff-marker'>+</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><ins style="font-weight: bold; text-decoration: none;">:One governs by producing a void, an empty space (so-called “public space”), where citizens deliberate free from the pressure of “necessity.” The materiality of life—that which, disconnecting it from the political, we designate as “reproductive,” the “domestic,” the “economic,” “survival” or “everyday life”—remains outside, at the door of the assembly.</ins></div></td></tr>
<tr><td colspan="2"> </td><td class='diff-marker'>+</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><ins style="font-weight: bold; text-decoration: none;"></ins></div></td></tr>
<tr><td colspan="2"> </td><td class='diff-marker'>+</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><ins style="font-weight: bold; text-decoration: none;">För kommittén fanns potentialen i torgockupationerna just därför inte i generalförsamlingarna (assemblies) utan i ockupationerna (encampments), för det är där som självorganiseringen av livet, med nödvändigheter och visioner i tät förhandling, ord och handling i omedelbar förbindelse, och kroppar i nära samarbete, lever ut och bebor en ''kommun''. Kommunen, eller Världen, som tar plats byggs inte enligt dekret från en beslutande församling utan utvecklar vad som ''redan finns'', den “does not function based on a series of methodologies, procedures and formalisms, but as a ‘discipline of attention’ to what happens.” Beslut fattas inte i lugn ordning enligt formella regler utan uppstår snarare som “inventions that emerge from the pressure of a concrete situation or problem.”</ins></div></td></tr>
<tr><td colspan="2"> </td><td class='diff-marker'>+</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><ins style="font-weight: bold; text-decoration: none;"></ins></div></td></tr>
<tr><td colspan="2"> </td><td class='diff-marker'>+</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><ins style="font-weight: bold; text-decoration: none;">Hackaren, eller hackaranden (the hacker spirit), demonstrerar bra kommitténs förhållningssätt till rådande [[teknik]]er och infrastrukturer. Hackaren frågar, medan den gör, “hur fungerar det?”, “hur kan det ändras?”, “till vad för annat syfte kan det användas?” Hackaren delar med sig av kunskap. Den bryter ner de barriärer som ofta finns mellan tekniker och användare, öppnar upp de “svarta lådor” som begränsar våra möjligheter.</ins></div></td></tr>
<tr><td colspan="2"> </td><td class='diff-marker'>+</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><ins style="font-weight: bold; text-decoration: none;"></ins></div></td></tr>
<tr><td colspan="2"> </td><td class='diff-marker'>+</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><ins style="font-weight: bold; text-decoration: none;">:To collectively become hackers involves thousands of people [[blockad]]ing an infrastructural mega-project that threatens to devastate a territory and its forms of life. A becoming-hacker of the masses is thousands of people constructing small cities in the squares of large ones, capable of reproducing all parts of life for weeks on end.</ins></div></td></tr>
<tr><td colspan="2"> </td><td class='diff-marker'>+</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><ins style="font-weight: bold; text-decoration: none;"></ins></div></td></tr>
<tr><td colspan="2"> </td><td class='diff-marker'>+</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><ins style="font-weight: bold; text-decoration: none;">Kommunen, som kommittén kallar de gemensamma [[livs-form]]er som uppstår ur ockupationerna, ska inte, påpekar Fernández-Savater, sammanblandas med [[Om organisering|gäng]]. Kommunen separerar och isolerar sig inte från världen utan är alltid uppmärksam på vad som “escapes and overflows it, in a positiv relationship with the outside.” Kommunen sluter sig aldrig inåt, gör sig aldrig exklusiv, sätter inte upp några permanenta gränser.</ins></div></td></tr>
<tr><td colspan="2"> </td><td class='diff-marker'>+</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><ins style="font-weight: bold; text-decoration: none;"></ins></div></td></tr>
<tr><td colspan="2"> </td><td class='diff-marker'>+</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><ins style="font-weight: bold; text-decoration: none;">:Are they talking about local, neighborhood politics? Again, not exactly, because the territory of the commune is not previously given, it does not pre-exist, but it is the commune itself that activates it, creates and draws it—while, in turn, the territory offers it shelter and warmth. The commune’s territory does not have bounded limits: it is a mobile and variable geography, in permanent construction.</ins></div></td></tr>
<tr><td colspan="2"> </td><td class='diff-marker'>+</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><ins style="font-weight: bold; text-decoration: none;"></ins></div></td></tr>
<tr><td colspan="2"> </td><td class='diff-marker'>+</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><ins style="font-weight: bold; text-decoration: none;">Utmaningen blir, skriver Fernández-Savater, att uppfinna former och apparater för översättning, platser för möten, utbyten och samarbeten; att ständigt låta det heterogena cirkulera och inte konstruera det homogena. Det förutsätter en sensibilitet (känslighet/uppmärksamhet/öppenhet) för att låta sig bli affekterad och att affektera andra. Det är därför kommittén menar att “beröring är den främsta revolutionära dygden.”</ins></div></td></tr>
<tr><td colspan="2"> </td><td class='diff-marker'>+</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><ins style="font-weight: bold; text-decoration: none;"></ins></div></td></tr>
<tr><td colspan="2"> </td><td class='diff-marker'>+</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><ins style="font-weight: bold; text-decoration: none;">:If revolution is the increase of the potentialities inscribed in situations, contact (''con-tacto''—“touch with”) is simultaneously that which allows us to feel where potential is circulating and how to accompany it without forcing it, with care. And it is this sensibility that we need more than a thousand courses of formation in political content.</ins></div></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>----</div></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>----</div></td></tr>
</table>Iammanyhttps://www.krigsmaskinen.se/index.php?title=Till_v%C3%A5ra_v%C3%A4nner&diff=3077&oldid=prevIammany den 9 juni 2016 kl. 20.102016-06-09T20:10:14Z<p></p>
<table class='diff diff-contentalign-left'>
<col class='diff-marker' />
<col class='diff-content' />
<col class='diff-marker' />
<col class='diff-content' />
<tr style='vertical-align: top;' lang='sv'>
<td colspan='2' style="background-color: white; color:black; text-align: center;">← Äldre version</td>
<td colspan='2' style="background-color: white; color:black; text-align: center;">Versionen från 9 juni 2016 kl. 20.10</td>
</tr><tr><td colspan="2" class="diff-lineno" id="mw-diff-left-l1" >Rad 1:</td>
<td colspan="2" class="diff-lineno">Rad 1:</td></tr>
<tr><td class='diff-marker'>−</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>__NOTOC__[[Bild:Tillvaravanner.jpg|right]][[Bild:Amis2.jpg|right]][[Bild:Amis1.jpg|right]]Till de för vilka civilisationens slut inte innebär världens slut;<br></div></td><td class='diff-marker'>+</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>__NOTOC__[[Bild:Tillvaravanner.jpg|right]][[Bild:Amis2.jpg|right]][[Bild:Amis1<ins class="diffchange diffchange-inline">.jpg|right]][[Bild:Amis3</ins>.jpg|right]]Till de för vilka civilisationens slut inte innebär världens slut;<br></div></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>Till de som ser upproret först och främst som en bräsch igenom idiotins, lögnens och förvirringens organiserade herravälde;<br></div></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>Till de som ser upproret först och främst som en bräsch igenom idiotins, lögnens och förvirringens organiserade herravälde;<br></div></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>Till de som bakom ”krisens” täta dimma anar en teater av operationer, manövrar, strategier – och därmed möjligheten till en motattack;<br></div></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>Till de som bakom ”krisens” täta dimma anar en teater av operationer, manövrar, strategier – och därmed möjligheten till en motattack;<br></div></td></tr>
</table>Iammany