Skillnad mellan versioner av "Situationistiska Internationalen"

Från Krigsmaskinen
Hoppa till: navigering, sök
(uppdatering av länkar, smärre korrigering)
m (Länkar)
 
(17 mellanliggande versioner av samma användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
==Svensk situationism==
+
[[Bild:Situationister.jpg|right|frame|Några situationister festar loss med vin och trummor i en källarlokal november 1962. Från vänster: okänd, okänd, J.V. Martin, [[Raoul Vaneigem]] och [[Guy Debord]].]]'''Situationistiska internationalen''' grundades 1957 och verkade fram till 1972 då det upplöstes av de enda kvarvarande medlemmarna '''Guy Debord''' och '''Gianfranco Sanguinetti'''. Gruppens huvudsakliga verksamhet var tidskriften ''[[Internationale Situationniste]]'' som gavs ut i tolv nummer mellan 1958 och 1969. Enskilda medlemmar skrev också böcker och kortare skrifter; de mest inflytelserika är Debords ''Skådespelssamhället'', '''Raoul Vaneigems''' ''[[Traité de savoir-vivre à l'usage des jeunes générations]]'' (ung. »Traktat om hur livet bör levas, till gagn för de yngre generationerna»), och '''Mustapha Khayatis''' ''De la misère en milieu étudiant'' (»Om misären i studentmiljön»). Mycket av deras teori kommer ur kritiska läsningar av marxistisk teori och olika avantgardistiska konströrelser, främst '''[[DaDa|dadaism]]''' och '''[[surrealism]]'''. Situationisterna kom ur den konstnärliga miljön men utvecklades snabbt till en politisk grupp som ofta gick långt i att polemisera mot andra förment revolutionära grupper. De är mest kända för deras inblandning i maj-juniupproret i Frankrike 1968.
I Sverige fanns det grupper och personer som inspirerades av ''Situationistiska Internationalen'' som översatte deras texter och skrev egna. Grupper så som ''Gyllene flottan'' och ''Libertad'' samt personer så som [[Ingemar Johansson]] och [[Bengt Ericson]].
+
  
===Av svenska situationister===
+
Situationisterna menade att den moderna kapitalismen kännetecknades av ett överallt närvarande '''[[Begreppet skådespel|skådespel]]'''. Alienationen som finns i klassamhällen med kapitalistisk produktion har koloniserat hela den sociala sfären, kunskapen och kulturen, och konsekvensen av detta är att människor inte bara är alienerade från vad de producerar och konsumerar utan också från deras egna erfarenheter, känslor, kreativitet och begär; de blir passiva åskådare istället för att aktivt skapa sina egna liv.
 +
 
 +
Förutom makten över arbetslivet, som de menade skulle organiseras av arbetarråd, var makten över vardagslivet av yttersta vikt för situationisterna. Återtagandet och '''[[vardagen|revolutionerandet av vardagslivet]]''' skulle åstadkommas genom att, med exempelvis [[dérive]], '''skapa situationer''', en process Debord beskrev i ''Rapport om skapandet av situationer'' från 1957 som en konkret händelse där människor kollektivt och medvetet förändrar sig själva och miljön omkring. I kontrast till individuella livsstilsval eller konstnärliga happenings var en situation ett kollektivt angrepp mot skådespelet och en explosion av begär och passioner. Två exempel som de lyfte fram var '''Pariskommunen''' och '''Majrevolten'''.
 +
 
 +
== Länkar ==
 +
* [[Rekommenderade situationistiska texter]]
 +
* [http://www.cddc.vt.edu/sionline/ Situationist International Online]
 +
* [http://www.notbored.org/SI.html NOT BORED!'s situationistarkiv]
 +
* [http://www.bopsecrets.org/SI/ Ken Knabbs Situationist International Anthology]
 +
* [http://www2.tripnet.se/~bengt/index.htm Bengt Ericsons samling med svenska översättningar]
 
* Gyllene Flottan: [http://www.skarv.se/GF/sardin.html ''Kung Gustavs sardiner eller De svenska studenternas betydelsefulla obetydlighet'']
 
* Gyllene Flottan: [http://www.skarv.se/GF/sardin.html ''Kung Gustavs sardiner eller De svenska studenternas betydelsefulla obetydlighet'']
 
* Gyllene Flottan: [http://www.skarv.se/GF/stalin.html ''Häng stalinisterna högt'']
 
* Gyllene Flottan: [http://www.skarv.se/GF/stalin.html ''Häng stalinisterna högt'']
 +
* Olov Hyllienmark: [http://www.tidskriftenkanguru.se/tidigare/nr10/flottan.htm ''Jakten på Gyllene Flottan''], om svenska situationister, i tidningen ''Känguru'' (Humanistiska föreningens tidning) nr 10 oktober 1997.
 +
* [[Gilles Dauvé]]: [[Kritik av Situationistiska internationalen]] (1979)
 +
* Ulf I. Eriksson: ''[[Ett messianskt försök]]. Not till situationisterna''. (Utdrag från ''Exempel''.)
 +
* John Clark: [http://logosjournal.com/2015/clark-debord/ Regarding the Spectacle: Debord in Retrospect]
  
===Om svensk situationism===
+
[[Kategori:Situationistiska internationalen]]
* [http://www.tidskriftenkanguru.se/tidigare/nr10/flottan.htm Olov Hyllienmark: ''Jakten på Gyllene Flottan''], i tidningen ''Känguru'' (Humanistiska föreningens tidning) nr 10 oktober 1997.
+

Nuvarande version från 27 februari 2019 kl. 16.20

Några situationister festar loss med vin och trummor i en källarlokal november 1962. Från vänster: okänd, okänd, J.V. Martin, Raoul Vaneigem och Guy Debord.
Situationistiska internationalen grundades 1957 och verkade fram till 1972 då det upplöstes av de enda kvarvarande medlemmarna Guy Debord och Gianfranco Sanguinetti. Gruppens huvudsakliga verksamhet var tidskriften Internationale Situationniste som gavs ut i tolv nummer mellan 1958 och 1969. Enskilda medlemmar skrev också böcker och kortare skrifter; de mest inflytelserika är Debords Skådespelssamhället, Raoul Vaneigems Traité de savoir-vivre à l'usage des jeunes générations (ung. »Traktat om hur livet bör levas, till gagn för de yngre generationerna»), och Mustapha Khayatis De la misère en milieu étudiant (»Om misären i studentmiljön»). Mycket av deras teori kommer ur kritiska läsningar av marxistisk teori och olika avantgardistiska konströrelser, främst dadaism och surrealism. Situationisterna kom ur den konstnärliga miljön men utvecklades snabbt till en politisk grupp som ofta gick långt i att polemisera mot andra förment revolutionära grupper. De är mest kända för deras inblandning i maj-juniupproret i Frankrike 1968.

Situationisterna menade att den moderna kapitalismen kännetecknades av ett överallt närvarande skådespel. Alienationen som finns i klassamhällen med kapitalistisk produktion har koloniserat hela den sociala sfären, kunskapen och kulturen, och konsekvensen av detta är att människor inte bara är alienerade från vad de producerar och konsumerar utan också från deras egna erfarenheter, känslor, kreativitet och begär; de blir passiva åskådare istället för att aktivt skapa sina egna liv.

Förutom makten över arbetslivet, som de menade skulle organiseras av arbetarråd, var makten över vardagslivet av yttersta vikt för situationisterna. Återtagandet och revolutionerandet av vardagslivet skulle åstadkommas genom att, med exempelvis dérive, skapa situationer, en process Debord beskrev i Rapport om skapandet av situationer från 1957 som en konkret händelse där människor kollektivt och medvetet förändrar sig själva och miljön omkring. I kontrast till individuella livsstilsval eller konstnärliga happenings var en situation ett kollektivt angrepp mot skådespelet och en explosion av begär och passioner. Två exempel som de lyfte fram var Pariskommunen och Majrevolten.

Länkar