Romano Alquati
Från Krigsmaskinen
Version från den 12 augusti 2016 kl. 19.04 av Iammany (Diskussion | bidrag)
Romano Alquati (1935-2010) var en italiensk radikal och sociolog. Alquatis politiska skolning ägde rum i Cremona i norra Italien på 1950-talet; ett "politiskt laboratorium" för flera livliga och experimentella projekt. Särskilt viktiga var "barfotaforskarna" som var aktiva inom arbetarrörelsen, men kritiska mot framför allt fackföreningarna, och öppnade upp för fler sätt att organisera och aktivera sig. Likt denna strömning distanserade sig Alquati från det dominerande stalinistiska Kommunistpartiet. Han valde att följa bordigisten Danilo Montaldi och ingick i dennes Gruppo di Unità Proletaria. Gruppen importerade, via Montaldis kontakter i Frankrike, och utvecklade undersökningen som metod. De förkastade ett "positivistiskt" förhållningssätt till undersökningen, som de ansåg bara reproducerade den borgerliga ideologin, och sökte skapa kunskap tillsammans med de som undersöktes.
Mot slutet av 1950-talet sökte sig Alquati till Turin där han tillsammans med bland andra Raniero Panzieri arbetade i redaktionen för Quaderni Rossi, och senare, efter en splittring med Panzieri och nedläggelsen av tidningen, grundade han 1963 den nya tidskriften Classe Operaia tillsammans med Mario Tronti och Antonio Negri. Alquati jobbade till vardags som lektor/docent i sociologi, men undvek aktivt att göra akademisk karriär.
Läs mer
- Emilia Armano, Devi Sacchetto & Steve Wright: Coresearch and counter-research: Romano Alquati's itinerary within and beyond italian radical political thought
- Evan Calder Williams: Invisible Organization: Reading Romano Alquati
- Gigi Roggero: Operaist freedom: for Romano Alquati
- Intervju med Romano Alquati, december 2000 (italienska)