Skillnad mellan versioner av "Ordlista"

Från Krigsmaskinen
Hoppa till: navigering, sök
(A - J)
(A - J)
Rad 17: Rad 17:
 
* '''Antinomi''': några lagar, maximer, principer eller regler som strider mot varandra (av anti-, mot, och nomos, lag).
 
* '''Antinomi''': några lagar, maximer, principer eller regler som strider mot varandra (av anti-, mot, och nomos, lag).
 
* '''Antropologi''': läran om människan
 
* '''Antropologi''': läran om människan
 +
* '''Apoteos''': "Förgudligande", upphöjande till gudomlig status.
 
* '''Aufhebung''': upphäva/det upphävda.
 
* '''Aufhebung''': upphäva/det upphävda.
 
* '''Axiom''': en grundsats som accepteras utan bevis, som antas vara självklart sann.
 
* '''Axiom''': en grundsats som accepteras utan bevis, som antas vara självklart sann.

Versionen från 9 augusti 2008 kl. 17.26

Ordlistan har precis som Referensverket inga väldefinierade avgränsningar utan styrs helt av de behov som uppkommer när wikin växer. Men det här är platsen för att förklara så kallat "svåra" ord och rena ordabetydelser. Medan artiklarna i Referensverket ska ha en mer "encyklopedisk" karaktär med fakta och analys ska ordlistans artiklar hållas kort och koncisa. En hållpunkt är utformningen av Svenska Akademiens Ordlista, SAOL.


A - J

  • Affinitet: nära förbindelse, frändskap. Se affinitetsgrupp.
  • Agape: kärlek; betecknar den speciella kristna kärleksuppfattningen, Guds kärlek till människan, fritt given kärlek (nåd).
  • Alienation: främlingsskap, främlingskänsla. Se alienation.
  • Alteritet: avvikelse från normen, det förväntade eller lagenliga. Se alteritet.
  • Amor fati: kärlek till ödet.
  • Anarki: frånvaro av herradöme eller auktoritet (från an-, inte, och arkhe, regering). Se anarkism.
  • andra, Det: det skilda; det som sätter eller utgör en skillnad (differens). Se alteritet.
  • andre, Den: Det andra, främmande jaget; den andra personen eller duet som jaget står emot i ett samtal eller möte. Se Den andre.
  • Antinomi: några lagar, maximer, principer eller regler som strider mot varandra (av anti-, mot, och nomos, lag).
  • Antropologi: läran om människan
  • Apoteos: "Förgudligande", upphöjande till gudomlig status.
  • Aufhebung: upphäva/det upphävda.
  • Axiom: en grundsats som accepteras utan bevis, som antas vara självklart sann.
  • Bios: liv (grekiska. Se biopolitik.
  • Conatus: strävan. Hos Spinoza: strävan efter att upprätthålla (bevara) sitt vara; existenskraft; självbevarelsedrift.
  • Dialektik: Begrepp som ursprungligen kommer ur en filosofisk metod nära retoriken. Menas ofta en utveckling där motsatser stöts.
  • Dikotomi: (grek. dichotomi'a tudelning, av dicho'tomos skuren i två delar) betecknar en variabel uppdelad i två varandra ömsesidigt uteslutande kategorier. Variabler konstrueras i regel som dikotomier för att underlätta bearbetning/analys. Ett välkänt exempel är indelning av variabeln människa i kategorierna kropp och själ. Termen har ett brett användningsområde och förekommer, med likvärdig betydelse, i allt från logik och matematik till sociologi.
  • Eidos: ide.
  • Eklektisk: blandning av olika, ofta motstridiga, osammanhängande idéer eller metoder
  • Emanera: utströmma, utstråla, utgå (ifrån), härröra.
  • Epistemologi: kunskapsteori; förståelsen av hur kunskap produceras och distribueras.
  • Eskatologi: lära om de sista, yttersta tingen (händelserna) (från eschatos, ytterst, sist, och logos, lära om). Se eskatologi.
  • Estetik: läran om förnimmandet; läran om det sköna som förnimmes (åskådas), närmare bestämt läran om det sköna i konsten. Se estetik.
  • Etymologi: vetenskapen om ords härledning; läran om ords ursprung.
  • Explicit: uttryckligt, tydligt nämnt, direkt sagt.
  • Hermeneutik: tolkningskonst, föståelselära
  • Immanens: inre, inneboende
  • Implicit: underförstått utan att vara uttryckligt sagt; indirekt sagt.
  • Intelligibel: det som kan begripas av förståndet eller förnuftet.

K – T

  • Mediera: förmedla
  • Mimesis: framställning, efterbildning. Se estetik.
  • Objekt: språkv. satsdel som uttrycker föremål för handling, fil. uppfattat ting/väsen i motsats till subjekt.
  • Ontologi: läran om varandets väsen
  • Subjekt: språkv. satsdel varom något utsägs, fil. uppfattande ting/väsen i motsats till objekt.
  • Subsumtion: Inbegripande, underordnande
  • Transcendent: översinnlig; (gräns)överskridande

U – Ö