Moishe Postone

Från Krigsmaskinen
Version från den 9 oktober 2008 kl. 21.00 av Iammany (Diskussion | bidrag) (Omtolkning av Marx kritiska teori)

Hoppa till: navigering, sök
Moishe Postone
Moishe Postone är historieprofessor på universitetet i Chicago och har bland mycket annat skrivit Time, labor, and social domination där han utarbetar en kritisk omtolkning av Marx' kritik av den politiska ekonomin.


Omtolkning av Marx kritiska teori

I boken Time, Labor and Social Domination gör Postone en grundlig omtolning av Marx kärnkategorier i kritiken av den politiska ekonomin. Denna omtolkning skiljer sig på flera fundamentala sätt från vad han kallar traditionell marxism som han menar begränsar sig till en kritik av olika distributionsformer (som marknaden) utifrån arbetets och produktionens ståndpunkt. Han menar att historien har visat att en sådan traditionellt marxistisk kritik inte är adekvat utan kritiken måste fördjupas betydligt och inte blott fokusera på olika former av exploatering. Marx senare teorier, menar Postone, påvisar att kärnkategorierna (som varan och kapital) är temporalt dynamiska kategorier som begreppsliggör det kapitalistiska samhället som en social form karaktäriserad av kvasi-objektiva former av domination som underligger (?) en intrikat historisk dynamik. Denna dialektiska dynamik är ett socialt konstituerad historiskt specifik särdrag för kapitalismen, ett särdrag som också ger upphov till och samtidigt hindrar möjligheten av en frigjord livsform. Det är grundat i en form av välstånd som är specifik för kapitalismen, nämligen värde, som samtidigt är en form av social mediering vilket Marx tydligt särskiljer från vad Marx benämner materiellt välstånd.

Postone menar att de transformationer den globala kapitalistiska ordningen genomgått visar på en genomgripande strukturell historisk dynamik. Det var denna djupstruktur Marx analyserade. Tvärtemot den gängse bilden av exempelvis Sovjetunionen som ett kommunistiskt samhälle menar Postone att skillnaderna mellan "väst och öst" delar ett mönster i en mer komplex helhet där Sovjetunionen var en (misslyckad) variant av samma kapitalackumulationsregim snarare än ett alternativ till kapitalismen. Detta är inte bara fallet på grund av att Sovjetunionen exploaterade arbetarklassen utan också för att det var en del av en global temporal strukturering och omstrukturering av kapitalismen.

De strukturella begränsningar och imperativ kapitalismens historiska och globala ordning implicerar ska enligt Postone förstås som uttryck för en specifik form av domination.

Abstrakt arbete och värde: en ny social form

Postone gör en djuplodande analys av Marx kategori varan som är den mest grundläggande formen av sociala relationer i kapitalismen, som också är grunden för kategorin kapital. Postone påpekar med emfas att Marx kategorier är historiskt specifika. Utifrån denna förståelse menar Postone att han kan visa på att kapitalismen och dess kategorier som till synes är transhistoriska i själva verket är reifierade framträdelseformer. Det gör det möjligt att systematiskt differentiera kapitalismens kärna från dess olika historiska konfigurationer.

Marx analys av varan visar att arbetet i det kapitalistiska samhället har en dubbelnatur: det är å ena sidan konkret arbete och å andra sidan abstrakt arbete. Postone lägger fokus på att abstrakt arbete inte är (konkret) arbete i allmänhet utan att det har en unik social dimension som inte kan härledas till (konkret) arbete som sådan: det medierar en ny, kvasiobjektiv form av socialt ömsesidigt beroende. Abstrakt arbete är en historiskt specifik medierande funktion av arbete, det är värdets innehåll eller "substans". Arbetet i kapitalismen är, enligt Marx, inte bara arbete förstått transhistoriskt utan en historiskt specifik socialt medierande aktivitet. Därför är arbetets objektivering - i varan, kapital, etc - både konkreta arbetsprodukter och objektiverade former av social mediering. I grunden struktureras det kapitalistiska samhället av en ny underliggande nivå av sociala relationer som konstitueras av denna historiskt specifika form av arbete. Dessa sociala relationer har en speciell kvasiobjektiv karaktär och är dualistiska då de kännetecknas av motsättningen mellan en abstrakt, generell, homogen dimension och en konkret, partikulär, materiell dimension. Det kapitalistiska samhällets relationer framstår därför som "naturliga" snarare än sociala.

Den abstrakta karaktären i denna sociala relation uttrycks också i den form av välstånd som är dominerande i det kapitalistiska samhället. Abstrakt arbete skapar värde vilket är något annat än det materiella välstånd (i form av bruksvärden) som det konkreta arbetet skapar. Marx analyserade värdet som en historiskt specifik form av välstånd som är bundet till den historiskt unika roll arbetet har fått i kapitalismen, och som en form av välstånd är det också en form av social mediering. Det materiella välståndet mäts av kvantiteten produkter medan värdet endast konstitueras av förvärvandet av mänsklig arbetstid.

Externa länkar