Skillnad mellan versioner av "Mall:Gemenskap"

Från Krigsmaskinen
Hoppa till: navigering, sök
(Ny sida: '''Gemenskap''' kan ha många, ofta motstridiga, betydelser. I vardagligt tal talar man oftast om en gemenskap som en samling individer som delar ett intresse, språk, etc och bildar sig en...)
 
Rad 1: Rad 1:
 
'''Gemenskap''' kan ha många, ofta motstridiga, betydelser. I vardagligt tal talar man oftast om en gemenskap som en samling individer som delar ett intresse, språk, etc och bildar sig en identitet utifrån dessa gemensamma nämnare. Ordet kommer ifrån det latinska ''communitas'' (som betyder samma), som i sin tur kommer från ''communis'', som betyder allmän, gemensam, delad av alla eller många. ''Communis'' kommer av kombinationen av det latinska prefixet ''con''- (som betyder tillsammans) och ''munis'' (som har att göra med utförandet av tjänster).
 
'''Gemenskap''' kan ha många, ofta motstridiga, betydelser. I vardagligt tal talar man oftast om en gemenskap som en samling individer som delar ett intresse, språk, etc och bildar sig en identitet utifrån dessa gemensamma nämnare. Ordet kommer ifrån det latinska ''communitas'' (som betyder samma), som i sin tur kommer från ''communis'', som betyder allmän, gemensam, delad av alla eller många. ''Communis'' kommer av kombinationen av det latinska prefixet ''con''- (som betyder tillsammans) och ''munis'' (som har att göra med utförandet av tjänster).
  
De större mänskliga gemenskaperna genom historien - som de religösa, nationella, etniska, politiska, etc - har formats kring en gemensam [[myt]] som fungerar som en sammanbindande länk mellan gemenskapens medlemmar. Myternas gemenskaper har emellertid haft en stark tendens att utesluta [[den Andre]] och subsumera den enskilde i en gemenskapens fusion till något högre (där den enskilde inte längre är en jämbördig och jämlik deltagare utan underordnad). Därför har vissa tänkare talat om en annan sorts möjlig gemenskap bortom myternas gemenskaper; exempelvis [[Georges Bataille]], [[Maurice Blanchot]], [[Jean-Luc Nancy]], [[Giorgio Agamben]] och [[Roberto Esposito]] för att bara nämna några få. ([[Gemenskap|Fortsätt läsa huvudartikeln...]])
+
De större mänskliga gemenskaperna genom historien - som de religösa, nationella, etniska, politiska, etc - har formats kring en gemensam [[myt]] som fungerar som en sammanbindande länk mellan gemenskapens medlemmar. Myternas gemenskaper har emellertid haft en stark tendens att utesluta [[den Andre]] och subsumera den enskilde i en gemenskapens fusion till något högre (där den enskilde inte längre är en jämbördig och jämlik deltagare utan underordnad). Därför har vissa tänkare talat om en annan sorts möjlig gemenskap bortom myternas gemenskaper; exempelvis [[Georges Bataille]], [[Maurice Blanchot]], [[Jean-Luc Nancy]], [[Giorgio Agamben]] och [[Roberto Esposito]] för att bara nämna några få.

Versionen från 17 oktober 2009 kl. 18.33

Gemenskap kan ha många, ofta motstridiga, betydelser. I vardagligt tal talar man oftast om en gemenskap som en samling individer som delar ett intresse, språk, etc och bildar sig en identitet utifrån dessa gemensamma nämnare. Ordet kommer ifrån det latinska communitas (som betyder samma), som i sin tur kommer från communis, som betyder allmän, gemensam, delad av alla eller många. Communis kommer av kombinationen av det latinska prefixet con- (som betyder tillsammans) och munis (som har att göra med utförandet av tjänster).

De större mänskliga gemenskaperna genom historien - som de religösa, nationella, etniska, politiska, etc - har formats kring en gemensam myt som fungerar som en sammanbindande länk mellan gemenskapens medlemmar. Myternas gemenskaper har emellertid haft en stark tendens att utesluta den Andre och subsumera den enskilde i en gemenskapens fusion till något högre (där den enskilde inte längre är en jämbördig och jämlik deltagare utan underordnad). Därför har vissa tänkare talat om en annan sorts möjlig gemenskap bortom myternas gemenskaper; exempelvis Georges Bataille, Maurice Blanchot, Jean-Luc Nancy, Giorgio Agamben och Roberto Esposito för att bara nämna några få.