Skillnad mellan versioner av "Louis Althusser"

Nuvarande version från 26 januari 2016 kl. 16.18

Erkänn, du är strukturellt bestämd i sista instans, eller hur?

Louis Pierre Althusser (1918-1990) var en fransk filosof. Han kallade sig marxist och brukar räknas som en strukturalistisk teoretiker, även om strukturalism inte är en helt okomplicerad etikett i sammanhanget. Althusser var aktiv i det franska kommunistpartiet PCF och ägnade mycket energi åt att tillbakavisa vissa strömningar som började göra sig gällande inom den franska vänstern parallellt med den så kallade avstaliniseringen i Sovjetunionen under 1950-talet. Framför allt handlade det om vissa empiristiska kunskapsmodeller och en humanistisk, enligt Althusser i hög grad borgerlig, marxistisk trend inspirerad av Jean-Paul Sartre och existentialismen.

Althussers mest kända böcker är För Marx (Cavefors 1968) och Att läsa kapitalet (Cavefors 1970). Den text som i första hand ligger till grund för diskussionen är essän Ideologi och ideologiska statsapparater som på svenska ingår i samlingen Filosofi från proletär klasståndpunkt (Cavefors 1976).

Två teman kan speciellt urskiljas. Det ena gäller Althussers problematik-begrepp och förekomsten av brott i kunskapsutvecklingen. Tillämpat på Marx menar Althusser att man i dennes "mogna arbeten" finner ett brott med ungdomsskrifternas ideologiska problematik till förmån för en vetenskaplig sådan. Marx fann ett nytt sätt att vetenskapligt ta sig an produktionssätten och deras historia. På detta nya teoretiska område som Marx skapade stod inte längre Människan i centrum, vare sig den Människa som Marx själv sett som historiens Subjekt eller den borgerliga ideologins Människan med Behov (som Marknaden tillgodoser). Enligt Althusser gällde Marx vetenskap "historien som en process utan Subjekt". Detta är Althussers "anti-humanism". Allt handlar naturligtvis om människorna, subjekten i historien, men skapandet av kunskap om mänskliga förhållanden tillåts inte styras av en på utomteoretiska grunder fixerad kategori.

Men Althusser står också för en anti-ekonomism. Den klassiska marxistiska metaforen med bas och överbyggnad får enligt Althusser inte tolkas så att allt i samhället är uttryck för ekonomiska förhållanden. Samhället är en struktur med olika områden eller nivåer - ekonomin, politiken och ideologin - vart och ett med relativ självständighet. Varje nivå bidrar på sitt eget sätt till helheten och dess bestånd, och de bestämmer varandra genom denna "arbetsfördelning". Den ekonomiska nivån är "i sista instans" bestämmande. En del kritiker menar dock att sistnämnda tes innebär ett kvarstannande i ekonomismen.

Dessa teman är båda kritik av den variant av marxismen som ser ut ungefär så här: De kapitalistiska förhållandena innebär Människans alienering, det mänskligas negering i kapitallogiken. Men dessa förhållanden utvecklas mot sin egen kollaps, varpå Människan åter kan framträda, nu herre över de produktivkrafter som kapitalismen utvecklat och lämnat efter sig. En Hegel-inspirerad ideologisk marxism! Människan är huvudkategorin, samtidigt som teorin helt rör sig kring det ekonomiska som negerat det mänskliga och därför inte intresserar sig för de verkliga människorna och deras politiska mobilisering. Althussers förenade anti-humanism och anti-ekonomism å sin sida pläderar för en historievetenskap utan Människan som huvudkategori men som i gengäld talar om politisk kamp. Althusser stod för en "ortodox" uppfattning om politisk (parti)organisering.

[Taget härifrån.]

Externa länkar

@@ Rad 1: / Rad 1: @@
-'''Louis Pierre Althusser''' (1918-1990) var en fransk filosof. Han kallade sig marxist och brukar räknas som en strukturalistisk teoretiker, även om "[[strukturalism]]" inte är en helt okomplicerad etikett i sammanhanget. Althusser var aktiv i det franska kommunistpartiet PCF (som hade ett nära förhållande till Sovjetunionen) och ägnade mycket energi åt att tillbakavisa vissa strömningar som började göra sig gällande inom den franska vänstern i och med den så kallade avstaliniseringen i Sovjetunionen under 1950-talet. Framför allt handlade det om vissa empiricistiska kunskapsmodeller som ifrågasatte den marxism Althusser bekände sig till, liksom en humanistisk, enligt Althusser i hög grad borgerlig, marxistisk trend inspirerad av [[Jean-Paul Sartre]] och [[existentialismen]].
+[[Bild:Althusser1.jpg|right|frame|Erkänn, du är strukturellt bestämd i sista instans, eller hur?]]'''Louis Pierre Althusser''' (1918-1990) var en fransk filosof. Han kallade sig marxist och brukar räknas som en strukturalistisk teoretiker, även om strukturalism inte är en helt okomplicerad etikett i sammanhanget. Althusser var aktiv i det franska kommunistpartiet PCF och ägnade mycket energi åt att tillbakavisa vissa strömningar som började göra sig gällande inom den franska vänstern parallellt med den så kallade avstaliniseringen i Sovjetunionen under 1950-talet. Framför allt handlade det om vissa empiristiska kunskapsmodeller och en humanistisk, enligt Althusser i hög grad borgerlig, marxistisk trend inspirerad av Jean-Paul Sartre och existentialismen.
-Det är kritiken av dessa tendenser som bildar utgångspunkt för Althussers viktigaste teoretiska bedrifter: den filosofiska förståelsen av [[Karl Marx]], samt teorin om '''[[ideologi]] och ideologiska statsapparater''' ([[ISA]]).
+----
-Enligt Althusser finns det en viktig skillnad mellan Marx' tidiga och sena arbeten - han talar om ett '''epistemologiskt brott'''. Medan den unge Marx fortfarande rörde sig inom en föreställningsvärld starkt präglad av [[Hegel]] och [[Feuerbach]], innebär verk som ''[[Grundrisse]]'' och ''[[Kapitalet]]'' enligt Althusser en rörelse bort från dessa tidigare, ideologiska referensramar och upprättandet av en djupare filosofisk förståelse av det kapitalistiska produktionssättet som rör sig under dess ekonomistiska, empiriskt observerbara yta.
+Althussers mest kända böcker är ''För Marx'' (Cavefors 1968) och ''Att läsa kapitalet'' (Cavefors 1970). Den text som i första hand ligger till grund för diskussionen är essän [[Ideologi|Ideologi och ideologiska statsapparater]] som på svenska ingår i samlingen ''Filosofi från proletär klasståndpunkt'' (Cavefors 1976).
-Teorin om [[ideologi]] (som beskrivs i essän "Ideologi och ideologiska statsapparater" i ''Filosofi från proletär klasståndpunkt'', 1976) är inspirerad av [[Antonio Gramsci]] och dennes [[hegemoni]]begrepp, och betonar produktionen av [[subjektivitet]] som central för klassamhällets produktion av underordning. Genom ideologiska statsapparater ([[ISA]]) som skolan, media, reklam, etc, fås individerna att frivilligt underordna sig den logik som styr samhället och fungera "på egen hand", dvs att aktivt affirmera sina roller och funktioner i reproduktionen av kapitallogiken samtidigt som de övertygas om att detta är som det ska vara, att allt är ordnat till det bästa.
+Två teman kan speciellt urskiljas. Det ena gäller Althussers problematik-begrepp och förekomsten av brott i kunskapsutvecklingen. Tillämpat på Marx menar Althusser att man i dennes "mogna arbeten" finner ett brott med ungdomsskrifternas ''ideologiska problematik'' till förmån för en [[vetenskap]]lig sådan. Marx fann ett nytt sätt att vetenskapligt ta sig an [[produktionssätt]]en och deras historia. På detta nya teoretiska område som Marx skapade stod  inte längre Människan i centrum, vare sig den Människa som Marx själv sett som historiens Subjekt eller den borgerliga ideologins Människan med Behov (som Marknaden tillgodoser). Enligt Althusser gällde Marx vetenskap "historien som en process utan Subjekt". Detta är Althussers "anti-humanism". Allt handlar naturligtvis om människorna, subjekten i historien, men skapandet av kunskap om mänskliga förhållanden tillåts inte styras av en på utomteoretiska grunder fixerad kategori.
-Även om Althussers ideologikritik är skissartad och ofullkomlig (och färgad av hans leninistiska förståelse av staten och statliga institutioner) har den haft avsevärd betydelse för sentida marxistisk teoribildning.
+Men Althusser står också för en anti-ekonomism. Den klassiska marxistiska metaforen med bas och överbyggnad får enligt Althusser inte tolkas så att allt i samhället är uttryck för ekonomiska förhållanden. Samhället är en struktur med olika områden eller nivåer - ekonomin, politiken och ideologin - vart och ett med relativ självständighet. Varje nivå bidrar på sitt eget sätt till helheten och dess bestånd, och de bestämmer varandra genom denna "arbetsfördelning". Den ekonomiska nivån är "i sista instans" bestämmande. En del kritiker menar dock att sistnämnda tes innebär ett kvarstannande i ekonomismen.
+Dessa teman är båda kritik av den variant av marxismen som ser ut ungefär så här: De kapitalistiska förhållandena innebär Människans [[alienation|alienering]], det mänskligas negering i kapitallogiken. Men dessa förhållanden utvecklas mot sin egen kollaps, varpå Människan åter kan framträda, nu herre över de produktivkrafter som kapitalismen utvecklat och lämnat efter sig. En [[Hegel]]-inspirerad ideologisk marxism! Människan är huvudkategorin, samtidigt som teorin helt rör sig kring det ekonomiska som negerat det mänskliga och därför inte intresserar sig för de verkliga människorna och deras politiska mobilisering. Althussers förenade anti-humanism och anti-ekonomism å sin sida pläderar för en historievetenskap utan Människan som huvudkategori men som i gengäld talar om politisk kamp. Althusser stod för en "ortodox" uppfattning om politisk (parti)organisering.
+[''[http://web.comhem.se/~u55983082/althusse.htm Taget härifrån.]'']
+== Externa länkar ==
+* [http://ideologikritik.wordpress.com/ Ideologikritik (blogg)]
+* [http://www.cla.purdue.edu/academic/engl/theory/marxism/modules/althusserideologymainframe.html Dino Feluga: Modules on Althusser]
+[[Kategori: Kapital- och ideologikritik]]

Skillnad mellan versioner av "Louis Althusser"

Nuvarande version från 26 januari 2016 kl. 16.18

Externa länkar

Navigeringsmeny

Personliga verktyg

Namnrymder

Varianter

Visningar

Mer

Sök

Navigering

Innehåll

Verktyg