Skillnad mellan versioner av "Kommunism"

Från Krigsmaskinen
Hoppa till: navigering, sök
Rad 7: Rad 7:
  
  
Det har under de senaste decennierna i stället blivit allt vanligare att betrakta kommunismen som en '''praktik''', en materiell rörelse som, åtminstone som tendens, existerar redan idag. Kommunismen ses då inte som en [[ideologi]] eller ett väntande drömsamhälle, utan som en existerande potential i klasskampen; det uttryck för [[proletariat|arbetarklassens]] kamp mot lönearbetet som förmår gå bortom klassens [[subjektivitet|subjektiva]] funktioner i produktionssättet.
+
Det har under de senaste decennierna i stället blivit allt vanligare att betrakta kommunismen som en '''praktik''', en materiell rörelse som, åtminstone som tendens, existerar redan idag. Kommunismen ses då inte som en [[ideologi]] eller ett väntande samhällstillstånd som ska realiseras genom politiska processer, utan som en existerande potential i klasskampen - som det uttryck för [[proletariat|arbetarklassens]] kamp mot lönearbetet som förmår gå bortom klassens [[subjektivitet|subjektiva]] funktioner i produktionssättet.
  
<blockquote>''Kommunismen är inte ett ideal som skall förverkligas. Den existerar redan, inte som ett samhälle men som en strävan, en uppgift att förbereda sig för. Kommunismen är rörelsen som försöker avskaffa de levnadsförhållanden som bestäms av lönearbetet och den kommer att avskaffa dem genom revolution.'' [http://www.riff-raff.se/vd/kapitalism_o_kommunism.php Gilles Dauvé: ''Kapitalism och kommunism'']</blockquote>
+
<blockquote>''Kommunismen är inte ett ideal som skall förverkligas. Den existerar redan, inte som ett samhälle men som en strävan, en uppgift att förbereda sig för. Kommunismen är rörelsen som försöker avskaffa de levnadsförhållanden som bestäms av lönearbetet och den kommer att avskaffa dem genom revolution.'' ([http://www.riff-raff.se/vd/kapitalism_o_kommunism.php Gilles Dauvé: ''Kapitalism och kommunism''])</blockquote>
  
Dauvés syn på kommunism är ingalunda ett sentida påfund; snarare kan den med fog sägas grunda sig i själva kärnan i Marx och Engels teorier.
+
Synen på kommunism som en rörelse och inte ett tillstånd är emellertid inte ny. Marx och Engels skriver i ''Den tyska ideologin'':
  
<blockquote>''Kommunismen är för oss inte ett tillstånd, som ska etableras, ett ideal till vilket verkligheten måste anpassa sig. Vi kallar kommunismen den reella rörelse som avskaffar tingens nuvarande ordning.'' - Marx och Engels, ''Den tyska ideologin''
+
<blockquote>''Kommunismen är för oss inte ett tillstånd, som ska etableras, ett ideal till vilket verkligheten måste anpassa sig. Vi kallar kommunismen den reella rörelse som avskaffar tingens nuvarande ordning.''  
  
<blockquote>''Mr. Heinzen föreställer sig kommunismen som en särskild doktrin som härrör ur en bestämd teoretisk princip som dess kärna och drar vidare konsekvenser av detta. Mr. Heinzen har väldigt fel. Kommunismen är ingen doktrin, utan en rörelse som växer från fakta snarare än principer. Kommunister förutsätter inte den eller den filosofin utan all förfluten historia och framförallt, dess verkliga och faktiska resultat i de civiliserade länderna. […] Till den grad kommunismen är en teori är den det teoretiska uttrycket för proletariatets situation i sin kamp och den teoretiska sammanfattningen av förutsättningarna för proletariatets frigörelse.'' Friedrich Engels, ”Die Kommunisten und Karl Heinzen”, Deutsche-Brüsseler-Zeitung nr 79, 3 oktober 1847</blockquote>
+
<blockquote>''Mr. Heinzen föreställer sig kommunismen som en särskild doktrin som härrör ur en bestämd teoretisk princip som dess kärna och drar vidare konsekvenser av detta. Mr. Heinzen har väldigt fel. Kommunismen är ingen doktrin, utan en rörelse som växer från fakta snarare än principer. Kommunister förutsätter inte den eller den filosofin utan all förfluten historia och framförallt, dess verkliga och faktiska resultat i de civiliserade länderna. […] Till den grad kommunismen är en teori är den det teoretiska uttrycket för proletariatets situation i sin kamp och den teoretiska sammanfattningen av förutsättningarna för proletariatets frigörelse.'' (Friedrich Engels, ”Die Kommunisten und Karl Heinzen”, Deutsche-Brüsseler-Zeitung nr 79, 3 oktober 1847)</blockquote>
  
Detta perspektiv innebär bland annat att fokus förflyttas från ett hypotetiskt drömsamhälle till de möjligheter och begränsningar som finns här och nu. [[Kommunisering]] är ett begrepp som allt oftare används om denna pågående strävan efter att överskrida kapitalismen.
+
Betonandet av detta perspektiv, som kan beskrivas som [[antipolitik|antipolitiskt]], innebär bland annat att förståelsens fokus förflyttas från ett hypotetiskt drömsamhälle till de möjligheter och begränsningar som finns här och nu. [[Kommunisering]] är ett begrepp som allt oftare används om denna pågående strävan efter att överskrida kapitalismen.
  
 
[[Kategori: Antipolitik och kommunisering]]
 
[[Kategori: Antipolitik och kommunisering]]

Versionen från 24 december 2008 kl. 22.38

Kommunism (från franskan: communisme och ytterst av latin: communis, gemensam) är en benämning på flera närbesläktade idéer om att egendomen i ett samhälle bör vara gemensamt ägd. I den marxistiska idétraditionen är kommunism benämningen på det tillstånd i samhällsutvecklingen där klasserna och staten upplösts och produktionsresultatet fördelas åt alla efter behov - det klasslösa samhället.

Begreppet kommunism används inte sällan för att beskriva den ideologi som skapades av Vladimir Lenin (leninism) och vidareutvecklades i olika riktningar av efterföljare som Lev Trotskij (trotskism), Josef Stalin (stalinism) och Mao Zedong (maoism). Det förekommer också att länder som kallat sig socialistiska benämns som "kommuniststater" eftersom de haft ett styrande kommunistparti. Detta är dock enligt den marxistiska (och även den leninistiska) terminologin en självmotsägelse, då kommunismen inte bara är klasslös, utan även statslös (se stat). Enligt de flesta marxistiskt influerade teorier mister staten sin funktion först när samhällsklasserna är upplösta.




Det har under de senaste decennierna i stället blivit allt vanligare att betrakta kommunismen som en praktik, en materiell rörelse som, åtminstone som tendens, existerar redan idag. Kommunismen ses då inte som en ideologi eller ett väntande samhällstillstånd som ska realiseras genom politiska processer, utan som en existerande potential i klasskampen - som det uttryck för arbetarklassens kamp mot lönearbetet som förmår gå bortom klassens subjektiva funktioner i produktionssättet.

Kommunismen är inte ett ideal som skall förverkligas. Den existerar redan, inte som ett samhälle men som en strävan, en uppgift att förbereda sig för. Kommunismen är rörelsen som försöker avskaffa de levnadsförhållanden som bestäms av lönearbetet och den kommer att avskaffa dem genom revolution. (Gilles Dauvé: Kapitalism och kommunism)

Synen på kommunism som en rörelse och inte ett tillstånd är emellertid inte ny. Marx och Engels skriver i Den tyska ideologin:

Kommunismen är för oss inte ett tillstånd, som ska etableras, ett ideal till vilket verkligheten måste anpassa sig. Vi kallar kommunismen den reella rörelse som avskaffar tingens nuvarande ordning.
Mr. Heinzen föreställer sig kommunismen som en särskild doktrin som härrör ur en bestämd teoretisk princip som dess kärna och drar vidare konsekvenser av detta. Mr. Heinzen har väldigt fel. Kommunismen är ingen doktrin, utan en rörelse som växer från fakta snarare än principer. Kommunister förutsätter inte den eller den filosofin utan all förfluten historia och framförallt, dess verkliga och faktiska resultat i de civiliserade länderna. […] Till den grad kommunismen är en teori är den det teoretiska uttrycket för proletariatets situation i sin kamp och den teoretiska sammanfattningen av förutsättningarna för proletariatets frigörelse. (Friedrich Engels, ”Die Kommunisten und Karl Heinzen”, Deutsche-Brüsseler-Zeitung nr 79, 3 oktober 1847)
Betonandet av detta perspektiv, som kan beskrivas som antipolitiskt, innebär bland annat att förståelsens fokus förflyttas från ett hypotetiskt drömsamhälle till de möjligheter och begränsningar som finns här och nu. Kommunisering är ett begrepp som allt oftare används om denna pågående strävan efter att överskrida kapitalismen.