Skillnad mellan versioner av "Kapitallogik"

Från Krigsmaskinen
Hoppa till: navigering, sök
(Ny sida: '''Kapitallogik''' är ett begrepp som syftar på den logik som styr kapitalets värdeförmering; kapitalets tvång att ständigt expandera. Begreppet implicerar också att ...)
 
 
(En mellanliggande version av en annan användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
'''Kapitallogik''' är ett begrepp som syftar på den logik som styr [[kapital|kapitalets]] [[värdeförmering]]; kapitalets tvång att ständigt expandera. Begreppet implicerar också att denna logik i och med utvecklingen av det [[kapitalistiskt produktionssätt|kapitalistiska produktionssättet]] underordnar sig allt mer av den samhälleliga realiteten och de sociala relationerna.  
+
'''Kapitallogik''' är ett begrepp som syftar på den logik som styr kapitalets värdeförmering; kapitalets tvång att ständigt expandera. Begreppet implicerar också att denna logik i och med utvecklingen av [[det kapitalistiska produktionssättet]] underordnar sig allt mer av den samhälleliga realiteten och de sociala relationerna.  
  
Inom [[marxism|marxismen]] blev kapitallogik ett etablerat begrepp runt 1970. Vid denna tidpunkt uppstod en strömning inom marxismen som menade att [[Karl Marx]] stora bedrift var att han i sin kritik av den politiska ekonomin, främst uttryckt i sitt verk ''[[Kapitalet]]'' samt i manuskriptet ''[[Grundrisse]]'', hade blottlagt kapitalets logik. Marx själv använde inte begreppet kapitallogik, men däremot den närliggande termen ”kapitalets rörelselagar”.   
+
Inom [[marxism|marxismen]] blev kapitallogik ett etablerat begrepp runt 1970. Vid denna tidpunkt uppstod en strömning inom marxismen som menade att [[Karl Marx]] stora bedrift var att han i sin kritik av den politiska ekonomin, främst uttryckt i sitt verk ''[[Kapitalet]]'' samt i manuskriptet ''Grundrisse'', hade blottlagt kapitalets logik. Marx själv använde inte begreppet kapitallogik, men däremot den närliggande termen ”kapitalets rörelselagar”.   
  
Den kapitallogiska strömningen hade sitt centrum i Västtyskland. Även i Danmark fick idéerna stor spridning inom den akademiska världen. Under 1970-talets första hälft stod den kapitallogiska strömningen ofta i motsättning till den andra inflytelserika tendensen inom den moderna marxismen: [[Althusserskolan]]. I sin polemik mot Althusserskolan menade företrädare för kapitallogiken att Marx’ kritik av den politiska ekonomin varken var en fortsättning på eller konkretisering av den [[historiematerialism|historiska materialismen]]. Kapitallogiken ska istället betraktas som en helt annan teori, betydligt mer central för analysen av det kapitalistiska samhället.  
+
Den kapitallogiska strömningen hade sitt centrum i Västtyskland. Även i Danmark fick idéerna stor spridning inom den akademiska världen. Under 1970-talets första hälft stod den kapitallogiska strömningen ofta i motsättning till den andra inflytelserika tendensen inom den moderna marxismen: [[Louis Althusser|Althusserskolan]]. I sin polemik mot Althusserskolan menade företrädare för kapitallogiken att Marx’ kritik av den politiska ekonomin varken var en fortsättning på eller konkretisering av den historiska materialismen. Kapitallogiken ska istället betraktas som en helt annan teori, betydligt mer central för analysen av det kapitalistiska samhället.  
  
 
Kritik inom marxismen mot teorin om kapitallogik har främst rört kapitallogikens tendens att härleda allt till kapitalet och dess ackumulation. Den kapitallogiksa strömningen ansågs av dess opponenter vara spekulativ och dogmatisk.
 
Kritik inom marxismen mot teorin om kapitallogik har främst rört kapitallogikens tendens att härleda allt till kapitalet och dess ackumulation. Den kapitallogiksa strömningen ansågs av dess opponenter vara spekulativ och dogmatisk.
 +
 +
[[Kategori:Kapital- och ideologikritik]]

Nuvarande version från 27 december 2009 kl. 20.08

Kapitallogik är ett begrepp som syftar på den logik som styr kapitalets värdeförmering; kapitalets tvång att ständigt expandera. Begreppet implicerar också att denna logik i och med utvecklingen av det kapitalistiska produktionssättet underordnar sig allt mer av den samhälleliga realiteten och de sociala relationerna.

Inom marxismen blev kapitallogik ett etablerat begrepp runt 1970. Vid denna tidpunkt uppstod en strömning inom marxismen som menade att Karl Marx stora bedrift var att han i sin kritik av den politiska ekonomin, främst uttryckt i sitt verk Kapitalet samt i manuskriptet Grundrisse, hade blottlagt kapitalets logik. Marx själv använde inte begreppet kapitallogik, men däremot den närliggande termen ”kapitalets rörelselagar”.

Den kapitallogiska strömningen hade sitt centrum i Västtyskland. Även i Danmark fick idéerna stor spridning inom den akademiska världen. Under 1970-talets första hälft stod den kapitallogiska strömningen ofta i motsättning till den andra inflytelserika tendensen inom den moderna marxismen: Althusserskolan. I sin polemik mot Althusserskolan menade företrädare för kapitallogiken att Marx’ kritik av den politiska ekonomin varken var en fortsättning på eller konkretisering av den historiska materialismen. Kapitallogiken ska istället betraktas som en helt annan teori, betydligt mer central för analysen av det kapitalistiska samhället.

Kritik inom marxismen mot teorin om kapitallogik har främst rört kapitallogikens tendens att härleda allt till kapitalet och dess ackumulation. Den kapitallogiksa strömningen ansågs av dess opponenter vara spekulativ och dogmatisk.