https://www.krigsmaskinen.se/index.php?title=Fordism&feed=atom&action=historyFordism - Versionshistorik2024-03-28T11:52:18ZVersionshistorik för denna sida på wikinMediaWiki 1.26.2https://www.krigsmaskinen.se/index.php?title=Fordism&diff=1832&oldid=prevIammany den 3 april 2009 kl. 12.262009-04-03T12:26:36Z<p></p>
<table class='diff diff-contentalign-left'>
<col class='diff-marker' />
<col class='diff-content' />
<col class='diff-marker' />
<col class='diff-content' />
<tr style='vertical-align: top;' lang='sv'>
<td colspan='2' style="background-color: white; color:black; text-align: center;">← Äldre version</td>
<td colspan='2' style="background-color: white; color:black; text-align: center;">Versionen från 3 april 2009 kl. 12.26</td>
</tr><tr><td colspan="2" class="diff-lineno" id="mw-diff-left-l1" >Rad 1:</td>
<td colspan="2" class="diff-lineno">Rad 1:</td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>[[Bild:Fordism.jpg|right]]Modell för organiserandet av produktionen som fått sitt namn av Henry Ford, Ford-koncernens grundare. Fordismen, som slog igenom i de Imperialistiska centrumländerna på 20- och 30-talet och hade sin glansperiod fram till slutet av 60-talet, var en produktionsmodell som inom nationalstatens gränser kännetecknades av höga löner, full sysselsättning och hög konsumtion. Fordismen bygger på en [[Taylorism|tayloristisk]] arbetsorganisation. [[Taylorism]]en innebär att produktionsprocessen uppsplittras i allt mindre detaljer, vilket medför optimal arbetsfördelning, den s.k. löpande-band-principen.</div></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>[[Bild:Fordism.jpg|right]]Modell för organiserandet av produktionen som fått sitt namn av Henry Ford, Ford-koncernens grundare. Fordismen, som slog igenom i de Imperialistiska centrumländerna på 20- och 30-talet och hade sin glansperiod fram till slutet av 60-talet, var en produktionsmodell som inom nationalstatens gränser kännetecknades av höga löner, full sysselsättning och hög konsumtion. Fordismen bygger på en [[Taylorism|tayloristisk]] arbetsorganisation. [[Taylorism]]en innebär att produktionsprocessen uppsplittras i allt mindre detaljer, vilket medför optimal arbetsfördelning, den s.k. löpande-band-principen.</div></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'>−</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>Fordismen präglas förutom av hög arbetsdelning med specialiserad arbetskraft och relativt höga löner också av strikt <del class="diffchange diffchange-inline">[[hierarkisk|</del>hierarkiska<del class="diffchange diffchange-inline">]] </del>arbetsrelationer med öppen <del class="diffchange diffchange-inline">[[</del>repression<del class="diffchange diffchange-inline">]]</del>, mekanisering (mänskligt kunnande byggs in i maskiner), centraliserad massproduktion av standardiserade produkter, systematiska studier av arbetet för ökad [[rationalisering]] och ett stelt produktionssätt.</div></td><td class='diff-marker'>+</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>Fordismen präglas förutom av hög arbetsdelning med specialiserad arbetskraft och relativt höga löner också av strikt hierarkiska arbetsrelationer med öppen repression, mekanisering (mänskligt kunnande byggs in i maskiner), centraliserad massproduktion av standardiserade produkter, systematiska studier av arbetet för ökad [[<ins class="diffchange diffchange-inline">rationalism|</ins>rationalisering]] och ett stelt produktionssätt.</div></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>Fordismens rationaliseringsmöjligheter möjliggjorde rekordhöga profiter som gav upphov till [[keynesianism]]en, en ekonomisk teori som bygger på att stimulera efterfrågan, konsumtionen, och som hävdar att profiten och lönerna inte behöver stå i motsättning till varandra, utan tvärtom ömsesidigt kan ta del av den ökade tillväxten.</div></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>Fordismens rationaliseringsmöjligheter möjliggjorde rekordhöga profiter som gav upphov till [[keynesianism]]en, en ekonomisk teori som bygger på att stimulera efterfrågan, konsumtionen, och som hävdar att profiten och lönerna inte behöver stå i motsättning till varandra, utan tvärtom ömsesidigt kan ta del av den ökade tillväxten.</div></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'>−</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>Fordismen/taylorismen och dess ekonomiska politik – keynesianismen – och dess uppbyggande av den kapitalistiska <del class="diffchange diffchange-inline">[[välfärdsstat]]ens </del>masskonsumtionsmodell bildade själva grunden till den historiska kompromissen att stora delar av arbetarklassen politiskt integrerades inom de kapitalistiska ramarna.</div></td><td class='diff-marker'>+</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>Fordismen/taylorismen och dess ekonomiska politik – keynesianismen – och dess uppbyggande av den kapitalistiska <ins class="diffchange diffchange-inline">välfärdsstatens </ins>masskonsumtionsmodell bildade själva grunden till den historiska kompromissen att stora delar av arbetarklassen politiskt integrerades inom de kapitalistiska ramarna.</div></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>Krisen i den fordistiska/tayloristiska ackumulationsmodellen dök upp i slutet av 60-talet och slog igenom definitivt i början av 70-talet. Rationaliseringsmöjligheterna hade uttömts och stött på ett internationellt mångfaldigt motstånd, löpande bandets tempo kunde inte höjas och modellen gav därför inte längre tillräckligt höga profiter. Denna utveckling kolliderade med de kapitalistiska välfärdsstaternas sociala institutioner och dessas stigande kostnader. Därför började den globala kapitalistiska omstruktureringen som ersatte keynesianism med nyliberalism och fordism med toyotism. (Källa: [[Kämpa Tillsammans!]])</div></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>Krisen i den fordistiska/tayloristiska ackumulationsmodellen dök upp i slutet av 60-talet och slog igenom definitivt i början av 70-talet. Rationaliseringsmöjligheterna hade uttömts och stött på ett internationellt mångfaldigt motstånd, löpande bandets tempo kunde inte höjas och modellen gav därför inte längre tillräckligt höga profiter. Denna utveckling kolliderade med de kapitalistiska välfärdsstaternas sociala institutioner och dessas stigande kostnader. Därför började den globala kapitalistiska omstruktureringen som ersatte keynesianism med nyliberalism och fordism med toyotism. (Källa: [[Kämpa Tillsammans!]])</div></td></tr>
</table>Iammanyhttps://www.krigsmaskinen.se/index.php?title=Fordism&diff=1396&oldid=prevIammany den 3 oktober 2008 kl. 16.392008-10-03T16:39:23Z<p></p>
<table class='diff diff-contentalign-left'>
<col class='diff-marker' />
<col class='diff-content' />
<col class='diff-marker' />
<col class='diff-content' />
<tr style='vertical-align: top;' lang='sv'>
<td colspan='2' style="background-color: white; color:black; text-align: center;">← Äldre version</td>
<td colspan='2' style="background-color: white; color:black; text-align: center;">Versionen från 3 oktober 2008 kl. 16.39</td>
</tr><tr><td colspan="2" class="diff-lineno" id="mw-diff-left-l1" >Rad 1:</td>
<td colspan="2" class="diff-lineno">Rad 1:</td></tr>
<tr><td class='diff-marker'>−</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>Modell för organiserandet av produktionen som fått sitt namn av Henry Ford, Ford-koncernens grundare. Fordismen, som slog igenom i de Imperialistiska centrumländerna på 20- och 30-talet och hade sin glansperiod fram till slutet av 60-talet, var en produktionsmodell som inom nationalstatens gränser kännetecknades av höga löner, full sysselsättning och hög konsumtion. Fordismen bygger på en [[Taylorism|tayloristisk]] arbetsorganisation. [[Taylorism]]en innebär att produktionsprocessen uppsplittras i allt mindre detaljer, vilket medför optimal arbetsfördelning, den s.k. löpande-band-principen.</div></td><td class='diff-marker'>+</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><ins class="diffchange diffchange-inline">[[Bild:Fordism.jpg|right]]</ins>Modell för organiserandet av produktionen som fått sitt namn av Henry Ford, Ford-koncernens grundare. Fordismen, som slog igenom i de Imperialistiska centrumländerna på 20- och 30-talet och hade sin glansperiod fram till slutet av 60-talet, var en produktionsmodell som inom nationalstatens gränser kännetecknades av höga löner, full sysselsättning och hög konsumtion. Fordismen bygger på en [[Taylorism|tayloristisk]] arbetsorganisation. [[Taylorism]]en innebär att produktionsprocessen uppsplittras i allt mindre detaljer, vilket medför optimal arbetsfördelning, den s.k. löpande-band-principen.</div></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>Fordismen präglas förutom av hög arbetsdelning med specialiserad arbetskraft och relativt höga löner också av strikt [[hierarkisk|hierarkiska]] arbetsrelationer med öppen [[repression]], mekanisering (mänskligt kunnande byggs in i maskiner), centraliserad massproduktion av standardiserade produkter, systematiska studier av arbetet för ökad [[rationalisering]] och ett stelt produktionssätt.</div></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>Fordismen präglas förutom av hög arbetsdelning med specialiserad arbetskraft och relativt höga löner också av strikt [[hierarkisk|hierarkiska]] arbetsrelationer med öppen [[repression]], mekanisering (mänskligt kunnande byggs in i maskiner), centraliserad massproduktion av standardiserade produkter, systematiska studier av arbetet för ökad [[rationalisering]] och ett stelt produktionssätt.</div></td></tr>
</table>Iammanyhttps://www.krigsmaskinen.se/index.php?title=Fordism&diff=1338&oldid=prevZerkalo den 20 augusti 2008 kl. 12.182008-08-20T12:18:34Z<p></p>
<table class='diff diff-contentalign-left'>
<col class='diff-marker' />
<col class='diff-content' />
<col class='diff-marker' />
<col class='diff-content' />
<tr style='vertical-align: top;' lang='sv'>
<td colspan='2' style="background-color: white; color:black; text-align: center;">← Äldre version</td>
<td colspan='2' style="background-color: white; color:black; text-align: center;">Versionen från 20 augusti 2008 kl. 12.18</td>
</tr><tr><td colspan="2" class="diff-lineno" id="mw-diff-left-l16" >Rad 16:</td>
<td colspan="2" class="diff-lineno">Rad 16:</td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>* [[Keynesianism]]</div></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>* [[Keynesianism]]</div></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'>−</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>Kategori:Kapital- och ideologikritik</div></td><td class='diff-marker'>+</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><ins class="diffchange diffchange-inline">[[</ins>Kategori:Kapital- och ideologikritik<ins class="diffchange diffchange-inline">]]</ins></div></td></tr>
</table>Zerkalohttps://www.krigsmaskinen.se/index.php?title=Fordism&diff=1337&oldid=prevZerkalo den 20 augusti 2008 kl. 12.182008-08-20T12:18:16Z<p></p>
<table class='diff diff-contentalign-left'>
<col class='diff-marker' />
<col class='diff-content' />
<col class='diff-marker' />
<col class='diff-content' />
<tr style='vertical-align: top;' lang='sv'>
<td colspan='2' style="background-color: white; color:black; text-align: center;">← Äldre version</td>
<td colspan='2' style="background-color: white; color:black; text-align: center;">Versionen från 20 augusti 2008 kl. 12.18</td>
</tr><tr><td colspan="2" class="diff-lineno" id="mw-diff-left-l15" >Rad 15:</td>
<td colspan="2" class="diff-lineno">Rad 15:</td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>* [[Taylorism]]</div></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>* [[Taylorism]]</div></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>* [[Keynesianism]]</div></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>* [[Keynesianism]]</div></td></tr>
<tr><td colspan="2"> </td><td class='diff-marker'>+</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><ins style="font-weight: bold; text-decoration: none;"></ins></div></td></tr>
<tr><td colspan="2"> </td><td class='diff-marker'>+</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><ins style="font-weight: bold; text-decoration: none;">Kategori:Kapital- och ideologikritik</ins></div></td></tr>
</table>Zerkalohttps://www.krigsmaskinen.se/index.php?title=Fordism&diff=239&oldid=prevSolidaridad den 22 oktober 2007 kl. 16.452007-10-22T16:45:41Z<p></p>
<table class='diff diff-contentalign-left'>
<col class='diff-marker' />
<col class='diff-content' />
<col class='diff-marker' />
<col class='diff-content' />
<tr style='vertical-align: top;' lang='sv'>
<td colspan='2' style="background-color: white; color:black; text-align: center;">← Äldre version</td>
<td colspan='2' style="background-color: white; color:black; text-align: center;">Versionen från 22 oktober 2007 kl. 16.45</td>
</tr><tr><td colspan="2" class="diff-lineno" id="mw-diff-left-l1" >Rad 1:</td>
<td colspan="2" class="diff-lineno">Rad 1:</td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>Modell för organiserandet av produktionen som fått sitt namn av Henry Ford, Ford-koncernens grundare. Fordismen, som slog igenom i de Imperialistiska centrumländerna på 20- och 30-talet och hade sin glansperiod fram till slutet av 60-talet, var en produktionsmodell som inom nationalstatens gränser kännetecknades av höga löner, full sysselsättning och hög konsumtion. Fordismen bygger på en [[Taylorism|tayloristisk]] arbetsorganisation. [[Taylorism]]en innebär att produktionsprocessen uppsplittras i allt mindre detaljer, vilket medför optimal arbetsfördelning, den s.k. löpande-band-principen.</div></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>Modell för organiserandet av produktionen som fått sitt namn av Henry Ford, Ford-koncernens grundare. Fordismen, som slog igenom i de Imperialistiska centrumländerna på 20- och 30-talet och hade sin glansperiod fram till slutet av 60-talet, var en produktionsmodell som inom nationalstatens gränser kännetecknades av höga löner, full sysselsättning och hög konsumtion. Fordismen bygger på en [[Taylorism|tayloristisk]] arbetsorganisation. [[Taylorism]]en innebär att produktionsprocessen uppsplittras i allt mindre detaljer, vilket medför optimal arbetsfördelning, den s.k. löpande-band-principen.</div></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'>−</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>Fordismen präglas förutom av hög arbetsdelning med specialiserad arbetskraft och relativt höga löner också av strikt hierarkiska arbetsrelationer med öppen repression, mekanisering (mänskligt kunnande byggs in i maskiner), centraliserad massproduktion av standardiserade produkter, systematiska studier av arbetet för ökad rationalisering och ett stelt produktionssätt.</div></td><td class='diff-marker'>+</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>Fordismen präglas förutom av hög arbetsdelning med specialiserad arbetskraft och relativt höga löner också av strikt <ins class="diffchange diffchange-inline">[[hierarkisk|</ins>hierarkiska<ins class="diffchange diffchange-inline">]] </ins>arbetsrelationer med öppen <ins class="diffchange diffchange-inline">[[</ins>repression<ins class="diffchange diffchange-inline">]]</ins>, mekanisering (mänskligt kunnande byggs in i maskiner), centraliserad massproduktion av standardiserade produkter, systematiska studier av arbetet för ökad <ins class="diffchange diffchange-inline">[[</ins>rationalisering<ins class="diffchange diffchange-inline">]] </ins>och ett stelt produktionssätt.</div></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>Fordismens rationaliseringsmöjligheter möjliggjorde rekordhöga profiter som gav upphov till [[keynesianism]]en, en ekonomisk teori som bygger på att stimulera efterfrågan, konsumtionen, och som hävdar att profiten och lönerna inte behöver stå i motsättning till varandra, utan tvärtom ömsesidigt kan ta del av den ökade tillväxten.</div></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>Fordismens rationaliseringsmöjligheter möjliggjorde rekordhöga profiter som gav upphov till [[keynesianism]]en, en ekonomisk teori som bygger på att stimulera efterfrågan, konsumtionen, och som hävdar att profiten och lönerna inte behöver stå i motsättning till varandra, utan tvärtom ömsesidigt kan ta del av den ökade tillväxten.</div></td></tr>
<tr><td colspan="2" class="diff-lineno" id="mw-diff-left-l7" >Rad 7:</td>
<td colspan="2" class="diff-lineno">Rad 7:</td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>Fordismen/taylorismen och dess ekonomiska politik – keynesianismen – och dess uppbyggande av den kapitalistiska [[välfärdsstat]]ens masskonsumtionsmodell bildade själva grunden till den historiska kompromissen att stora delar av arbetarklassen politiskt integrerades inom de kapitalistiska ramarna.</div></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>Fordismen/taylorismen och dess ekonomiska politik – keynesianismen – och dess uppbyggande av den kapitalistiska [[välfärdsstat]]ens masskonsumtionsmodell bildade själva grunden till den historiska kompromissen att stora delar av arbetarklassen politiskt integrerades inom de kapitalistiska ramarna.</div></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'>−</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>Krisen i den fordistiska/tayloristiska ackumulationsmodellen dök upp i slutet av 60-talet och slog igenom definitivt i början av 70-talet. Rationaliseringsmöjligheterna hade uttömts och stött på ett internationellt mångfaldigt motstånd, löpande bandets tempo kunde inte höjas och modellen gav därför inte längre tillräckligt höga profiter. Denna utveckling kolliderade med de kapitalistiska välfärdsstaternas sociala institutioner och dessas stigande kostnader. Därför började den globala kapitalistiska omstruktureringen som ersatte keynesianism med nyliberalism och fordism med toyotism. (Källa: Kämpa Tillsammans!)</div></td><td class='diff-marker'>+</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>Krisen i den fordistiska/tayloristiska ackumulationsmodellen dök upp i slutet av 60-talet och slog igenom definitivt i början av 70-talet. Rationaliseringsmöjligheterna hade uttömts och stött på ett internationellt mångfaldigt motstånd, löpande bandets tempo kunde inte höjas och modellen gav därför inte längre tillräckligt höga profiter. Denna utveckling kolliderade med de kapitalistiska välfärdsstaternas sociala institutioner och dessas stigande kostnader. Därför började den globala kapitalistiska omstruktureringen som ersatte keynesianism med nyliberalism och fordism med toyotism. (Källa: <ins class="diffchange diffchange-inline">[[</ins>Kämpa Tillsammans!<ins class="diffchange diffchange-inline">]]</ins>)</div></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'>−</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>== Se <del class="diffchange diffchange-inline">också </del>==</div></td><td class='diff-marker'>+</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>== Se <ins class="diffchange diffchange-inline">även </ins>==</div></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>* [[Postfordism]]</div></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>* [[Postfordism]]</div></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>* [[Toyotism]]</div></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>* [[Toyotism]]</div></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>* [[Taylorism]]</div></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>* [[Taylorism]]</div></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>* [[Keynesianism]]</div></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>* [[Keynesianism]]</div></td></tr>
</table>Solidaridadhttps://www.krigsmaskinen.se/index.php?title=Fordism&diff=52&oldid=prevSolidaridad: Ny sida: Modell för organiserandet av produktionen som fått sitt namn av Henry Ford, Ford-koncernens grundare. Fordismen, som slog igenom i de Imperialistiska centrumländerna på 20- och 30-talet...2007-10-20T16:41:10Z<p>Ny sida: Modell för organiserandet av produktionen som fått sitt namn av Henry Ford, Ford-koncernens grundare. Fordismen, som slog igenom i de Imperialistiska centrumländerna på 20- och 30-talet...</p>
<p><b>Ny sida</b></p><div>Modell för organiserandet av produktionen som fått sitt namn av Henry Ford, Ford-koncernens grundare. Fordismen, som slog igenom i de Imperialistiska centrumländerna på 20- och 30-talet och hade sin glansperiod fram till slutet av 60-talet, var en produktionsmodell som inom nationalstatens gränser kännetecknades av höga löner, full sysselsättning och hög konsumtion. Fordismen bygger på en [[Taylorism|tayloristisk]] arbetsorganisation. [[Taylorism]]en innebär att produktionsprocessen uppsplittras i allt mindre detaljer, vilket medför optimal arbetsfördelning, den s.k. löpande-band-principen.<br />
<br />
Fordismen präglas förutom av hög arbetsdelning med specialiserad arbetskraft och relativt höga löner också av strikt hierarkiska arbetsrelationer med öppen repression, mekanisering (mänskligt kunnande byggs in i maskiner), centraliserad massproduktion av standardiserade produkter, systematiska studier av arbetet för ökad rationalisering och ett stelt produktionssätt.<br />
<br />
Fordismens rationaliseringsmöjligheter möjliggjorde rekordhöga profiter som gav upphov till [[keynesianism]]en, en ekonomisk teori som bygger på att stimulera efterfrågan, konsumtionen, och som hävdar att profiten och lönerna inte behöver stå i motsättning till varandra, utan tvärtom ömsesidigt kan ta del av den ökade tillväxten.<br />
<br />
Fordismen/taylorismen och dess ekonomiska politik – keynesianismen – och dess uppbyggande av den kapitalistiska [[välfärdsstat]]ens masskonsumtionsmodell bildade själva grunden till den historiska kompromissen att stora delar av arbetarklassen politiskt integrerades inom de kapitalistiska ramarna.<br />
<br />
Krisen i den fordistiska/tayloristiska ackumulationsmodellen dök upp i slutet av 60-talet och slog igenom definitivt i början av 70-talet. Rationaliseringsmöjligheterna hade uttömts och stött på ett internationellt mångfaldigt motstånd, löpande bandets tempo kunde inte höjas och modellen gav därför inte längre tillräckligt höga profiter. Denna utveckling kolliderade med de kapitalistiska välfärdsstaternas sociala institutioner och dessas stigande kostnader. Därför började den globala kapitalistiska omstruktureringen som ersatte keynesianism med nyliberalism och fordism med toyotism. (Källa: Kämpa Tillsammans!)<br />
<br />
<br />
== Se också ==<br />
* [[Postfordism]]<br />
* [[Toyotism]]<br />
* [[Taylorism]]<br />
* [[Keynesianism]]</div>Solidaridad