Skillnad mellan versioner av "Diskussion:Krigsmaskin"

Från Krigsmaskinen
Hoppa till: navigering, sök
Rad 4: Rad 4:
  
 
:Jo, särskilt det här med "fleet in being" förtjänar utan tvekan att tas upp. Det är ju som du säger superviktigt.--[[Användare:Iammany|Iammany]] 29 november 2007 kl. 17.01 (CET)
 
:Jo, särskilt det här med "fleet in being" förtjänar utan tvekan att tas upp. Det är ju som du säger superviktigt.--[[Användare:Iammany|Iammany]] 29 november 2007 kl. 17.01 (CET)
 +
 +
:Dom skriver om det under proposition 9. En passage som kan vara värd att citera:
 +
 +
::"Vi försöker definiera två poler i krigsmaskinen: enligt den första antar den kriget som syfte och formar en förstörelselinje som kan utsträckas ända till universums gräns. Men de former den här antar – begränsat krig, totalt krig, världsomspännande organisation – uttömmer inte krigsmaskinens fulla natur, oavsett vilken makt den uppnår, utan utgör endast summan av de betingelser under vilka Staten övertar den, för att till sist projicera den som världens horisont eller den dominerande ordning av vilka Staterna själva bara utgör delar. Den andra polen förefaller oss vara den väsentliga, då maskinen med sina oändligt mycket mindre ”kvantiteter” inte längre har kriget till syfte utan drar upp en kreativ flyktlinje, bildar ett slätt rum och möjliggör människors rörelser i detta rum. Enligt denna andra pol är kriget förvisso något som maskinen möter, men då som ett syntetiskt eller supplementärt syfte riktat mot Staten och den världsomspännande axiomatik som Staterna uttrycker."
 +
 +
:Jag tycker också att det kan finnas en poäng i att jämföra vad D&G kallar Världskrigsmaskinen med Hardt & Negris Imperiet.

Versionen från 1 december 2007 kl. 13.06

Borde vi inte slänga in ett avsnitt om kapitalets rhizomatiska karaktär, skillnaden mellan mindre och större krigsmaskiner och den "globala krigsmaskin" som kontrollsamhället faktiskt är under den reella underordningen? Om inte annat så bara för att unvika missförstånd och ideologi av typen "krigsmaskinen är alltid en revolutionär apparat, rhizom är en snygg omskrivning för revolutionär organisering, etc." Kapitalet är ju faktiskt både statligt och nomadiskt, både molärt och molekylärt, både universellt och singulärt...

Nu vet jag att man inte bör skriva "borde vi inte [infoga valfri aktivitet]" utan att själv påbörja något, men eftersom det här är frågor vi inte riktigt diskuterat igenom någonstans (förutom som hastigast under läsningen av Nomadologin, dvs för över ett år sen), vore det intressant med synpunkter.--Zerkalo 28 november 2007 kl. 16.40 (CET)

Jo, särskilt det här med "fleet in being" förtjänar utan tvekan att tas upp. Det är ju som du säger superviktigt.--Iammany 29 november 2007 kl. 17.01 (CET)
Dom skriver om det under proposition 9. En passage som kan vara värd att citera:
"Vi försöker definiera två poler i krigsmaskinen: enligt den första antar den kriget som syfte och formar en förstörelselinje som kan utsträckas ända till universums gräns. Men de former den här antar – begränsat krig, totalt krig, världsomspännande organisation – uttömmer inte krigsmaskinens fulla natur, oavsett vilken makt den uppnår, utan utgör endast summan av de betingelser under vilka Staten övertar den, för att till sist projicera den som världens horisont eller den dominerande ordning av vilka Staterna själva bara utgör delar. Den andra polen förefaller oss vara den väsentliga, då maskinen med sina oändligt mycket mindre ”kvantiteter” inte längre har kriget till syfte utan drar upp en kreativ flyktlinje, bildar ett slätt rum och möjliggör människors rörelser i detta rum. Enligt denna andra pol är kriget förvisso något som maskinen möter, men då som ett syntetiskt eller supplementärt syfte riktat mot Staten och den världsomspännande axiomatik som Staterna uttrycker."
Jag tycker också att det kan finnas en poäng i att jämföra vad D&G kallar Världskrigsmaskinen med Hardt & Negris Imperiet.