Skillnad mellan versioner av "Diskussion:Friedrich Nietzsche"

Från Krigsmaskinen
Hoppa till: navigering, sök
Rad 3: Rad 3:
  
 
Vad gäller "viljan till makt" och "den eviga återkomsten" så är det ju högst omdebatterade aspekter av Herr Mustachens filosofi och jag har lite funderingar om den tolkning av "viljan till makt" som framförs på sidan nu. Det finns så vitt jag vet två grova tolkningar av nämnda vilja. Den ena är den som nu återfinns på sidan och som gör gällande att viljan till makt just är en vilja i konventionell betydelse, dvs. att vi står inför något slags intentionalt subjekt som "vill" makt i större eller mindre utsträckning, medvetet eller omedvetet. Den andra är den som formuleras av bl.a. Deleuze och slika sk. post-strukturella fransoser vilken tänker viljan till makt mer i termer av en i de konstitutiva krafterna inneboende generisk och differentierande princip. Denna princip ska då inte alls förstås i termer av någon "vilja" i tidigare nämnd betydelse utan snarare som ett något vilket alltid redan är där distribuerandes skillnad. Min egen högst personliga åsikt är att den senare läsningen är mer fruktbar och jävligt mycket sexigare än den förra (som i min mening är ganska plump och tråkig). Någon som motsätter sig att man redogör för den senare också eller blir det för mycket abstrakt orerande? Jag är lite osäker på hur det är tänkt att det ska se ut och huruvida det är lönt att ge sig in på lite mer komplexa resonemang i en wikitext... --[[Användare:Die Kehre|die Kehre]] 12 november 2007 kl. 12.16 (CET)
 
Vad gäller "viljan till makt" och "den eviga återkomsten" så är det ju högst omdebatterade aspekter av Herr Mustachens filosofi och jag har lite funderingar om den tolkning av "viljan till makt" som framförs på sidan nu. Det finns så vitt jag vet två grova tolkningar av nämnda vilja. Den ena är den som nu återfinns på sidan och som gör gällande att viljan till makt just är en vilja i konventionell betydelse, dvs. att vi står inför något slags intentionalt subjekt som "vill" makt i större eller mindre utsträckning, medvetet eller omedvetet. Den andra är den som formuleras av bl.a. Deleuze och slika sk. post-strukturella fransoser vilken tänker viljan till makt mer i termer av en i de konstitutiva krafterna inneboende generisk och differentierande princip. Denna princip ska då inte alls förstås i termer av någon "vilja" i tidigare nämnd betydelse utan snarare som ett något vilket alltid redan är där distribuerandes skillnad. Min egen högst personliga åsikt är att den senare läsningen är mer fruktbar och jävligt mycket sexigare än den förra (som i min mening är ganska plump och tråkig). Någon som motsätter sig att man redogör för den senare också eller blir det för mycket abstrakt orerande? Jag är lite osäker på hur det är tänkt att det ska se ut och huruvida det är lönt att ge sig in på lite mer komplexa resonemang i en wikitext... --[[Användare:Die Kehre|die Kehre]] 12 november 2007 kl. 12.16 (CET)
 +
 +
:Båda såklart! Med betoning på den senare om den är mer fruktbar. (Personligen tillhör jag de som anser att viljan till makt är den minst viktiga och minst intressanta aspekten av N:s tänkande.)--[[Användare:Iammany|Iammany]] 16 november 2007 kl. 19.37 (CET)

Versionen från 16 november 2007 kl. 20.37

Vet inte exakt hur detta är tänkt att gå till men jag gjorde några mindre, förvisso ganska irrelevanta, ändringar i inledningen. Verkade konstigt att påstå att hans filosofi "grundar sig" på en kritik av modernitet etc.

Glöm inte att signera diskussioninlägg.--Zerkalo 7 november 2007 kl. 15.04 (CET)

Vad gäller "viljan till makt" och "den eviga återkomsten" så är det ju högst omdebatterade aspekter av Herr Mustachens filosofi och jag har lite funderingar om den tolkning av "viljan till makt" som framförs på sidan nu. Det finns så vitt jag vet två grova tolkningar av nämnda vilja. Den ena är den som nu återfinns på sidan och som gör gällande att viljan till makt just är en vilja i konventionell betydelse, dvs. att vi står inför något slags intentionalt subjekt som "vill" makt i större eller mindre utsträckning, medvetet eller omedvetet. Den andra är den som formuleras av bl.a. Deleuze och slika sk. post-strukturella fransoser vilken tänker viljan till makt mer i termer av en i de konstitutiva krafterna inneboende generisk och differentierande princip. Denna princip ska då inte alls förstås i termer av någon "vilja" i tidigare nämnd betydelse utan snarare som ett något vilket alltid redan är där distribuerandes skillnad. Min egen högst personliga åsikt är att den senare läsningen är mer fruktbar och jävligt mycket sexigare än den förra (som i min mening är ganska plump och tråkig). Någon som motsätter sig att man redogör för den senare också eller blir det för mycket abstrakt orerande? Jag är lite osäker på hur det är tänkt att det ska se ut och huruvida det är lönt att ge sig in på lite mer komplexa resonemang i en wikitext... --die Kehre 12 november 2007 kl. 12.16 (CET)

Båda såklart! Med betoning på den senare om den är mer fruktbar. (Personligen tillhör jag de som anser att viljan till makt är den minst viktiga och minst intressanta aspekten av N:s tänkande.)--Iammany 16 november 2007 kl. 19.37 (CET)