Skillnad mellan versioner av "Dérive"
Från Krigsmaskinen
Iammany (Diskussion | bidrag) (Skapade sidan med 'rightEn dérive är en oplanerad "drift" genom ett landskap, oftast urbant, där personen eller gruppen låter omgivningen bestämma riktningen. Idén är att…') |
Iammany (Diskussion | bidrag) m |
||
Rad 1: | Rad 1: | ||
− | [[Bild:Derive.jpg|right]]En dérive är en oplanerad "drift" genom ett landskap, oftast urbant, där personen eller gruppen låter omgivningen bestämma riktningen. Idén är att omgivningen (geografin, arkitekturen, rörelser av människor och trafik, symboler, ljud, lukter etc) påverkar, medvetet eller inte, våra känslor och beteenden och därmed bestämmer hur vi upplever den. Med dérive kan ett områdes "psykogeografi" kartläggas och undersökas, med målet att upptäcka nya erfarenheter. | + | [[Bild:Derive.jpg|right]]En dérive är en oplanerad "drift" genom ett landskap, oftast urbant, där personen eller gruppen låter omgivningen bestämma riktningen. Idén är att omgivningen (geografin, arkitekturen, rörelser av människor och trafik, symboler, ljud, lukter etc) påverkar, medvetet eller inte, våra känslor och beteenden och därmed bestämmer hur vi upplever den. Med dérive kan ett områdes "psykogeografi" kartläggas och undersökas, med målet att upptäcka nya erfarenheter och '''[[situation|skapa situationer]]'''. |
− | Begreppet användes först bland [[Lettristiska internationalen]], med bland andra [[Guy Debord]], som sedan också utvecklade det ytterligare som en av [[Situationistiska internationalen]]s huvudsakliga praktiker. Enligt Debord bör man när en dérive utförs försöka släppa alla tankar och sysslor relaterat till arbete och fritid, hålla ett så öppet sinne som möjligt och låt vadhelst som attraherar att guida driften. Dérive gör det då möjligt att uppleva sådant som annars stängts ute från vår [[vardagen|vardag]], och kan | + | Begreppet användes först bland [[Lettristiska internationalen]], med bland andra [[Guy Debord]], som sedan också utvecklade det ytterligare som en av [[Situationistiska internationalen]]s huvudsakliga praktiker. Enligt Debord bör man när en dérive utförs försöka släppa alla tankar och sysslor relaterat till arbete och fritid, hålla ett så öppet sinne som möjligt och låt vadhelst som attraherar att guida driften. Dérive gör det då möjligt att uppleva sådant som annars stängts ute från vår [[vardagen|vardag]], och kan ge upphov till nya möten och [[situation]]er. |
=== Vidare läsning === | === Vidare läsning === |
Versionen från 6 juni 2015 kl. 12.31
En dérive är en oplanerad "drift" genom ett landskap, oftast urbant, där personen eller gruppen låter omgivningen bestämma riktningen. Idén är att omgivningen (geografin, arkitekturen, rörelser av människor och trafik, symboler, ljud, lukter etc) påverkar, medvetet eller inte, våra känslor och beteenden och därmed bestämmer hur vi upplever den. Med dérive kan ett områdes "psykogeografi" kartläggas och undersökas, med målet att upptäcka nya erfarenheter och skapa situationer.Begreppet användes först bland Lettristiska internationalen, med bland andra Guy Debord, som sedan också utvecklade det ytterligare som en av Situationistiska internationalens huvudsakliga praktiker. Enligt Debord bör man när en dérive utförs försöka släppa alla tankar och sysslor relaterat till arbete och fritid, hålla ett så öppet sinne som möjligt och låt vadhelst som attraherar att guida driften. Dérive gör det då möjligt att uppleva sådant som annars stängts ute från vår vardag, och kan ge upphov till nya möten och situationer.
Vidare läsning
- Engelska wikipedia om dérive och psykogeografi
- Guy Debord: Theory of the dérive
- Intervju med Merlin Coverly om psykogeografi
- Joseph Hart: A new way of walking