Skillnad mellan versioner av "Arbetsvägran"

Från Krigsmaskinen
Hoppa till: navigering, sök
m
m
 
(9 mellanliggande versioner av samma användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
'''Arbetsvägran''' inkluderar men begränsas inte till direkta aktioner som maskning, sabotage och strejk. Det är inte endast vägran att arbeta utan vägran av arbetsrelationen över huvud taget. Arbetsrelationen är en process som inkluderar köpandet av våra kroppar och vår tid i form av [[vara]]n [[arbetskraft]], och [[kapitalism|kapitalets]] försök att bruka våra kroppar och vår tid efter bytet ägt rum. Arbetsvägran äger rum under hela denna process: försök att göra sig av med behovet att sälja sig som en vara, och försök att göra motstånd eller helt vägra att brukas som arbetskraft.
+
[[Fil:Arbetsvagran.jpg|right]]'''Arbetsvägran''' inkluderar men begränsas inte till direkta aktioner som maskning, [[sabotage]] och [[strejk]]. Det är inte endast vägran att arbeta utan vägran av arbetsrelationen över huvud taget. Arbetsrelationen är en process som inkluderar köpandet av våra kroppar och vår tid i form av varan arbetskraft, och kapitalets försök att bruka våra kroppar och vår tid efter bytet ägt rum. Arbetsvägran äger rum under hela denna process: försök att göra sig av med behovet att sälja sig som en vara, och försök att göra motstånd eller helt vägra att brukas som arbetskraft.
  
Arbetsvägran ska inte enbart förstås som en uppsättning praktiker (som maskning, sabotage, strejk, etc) utan mer som ett förhållningssätt till lönearbetet som sådant. Det kan ta sig en mängd olika uttryck, somliga dolda andra öppna, långsiktiga eller direkta, passiva eller aktiva, och så vidare. Det är alltså en praktisk kritik av både arbetet som form och dess innehåll, av att mänsklig verksamhet och kreativitet inom kapitalismen reduceras till en process för ackumulerande av värde.
+
Arbetsvägran ska inte enbart förstås som en uppsättning praktiker (som maskning, sabotage, strejk, etc) utan mer som ett förhållningssätt till lönearbetet som sådant. Det kan ta sig en mängd olika uttryck, somliga [[Ansiktslöst motstånd|dolda]] andra öppna, långsiktiga eller direkta, [[Bartleby på Toyota|passiva]] eller aktiva, och så vidare. Det är alltså en praktisk kritik av både arbetet som form och dess innehåll, av att [[Alienation|mänsklig verksamhet och kreativitet inom kapitalismen reduceras till en process för ackumulerande av värde]].
  
Arbetsvägran har alltid varit en del av [[proletariat|proletariatets]] kamp mot kapitalet men har manifesterat sig på olika sätt genom tiderna ofta i konflikt med den officiella [[arbetarrörelsen]]. En av få politiska rörelser som hade arbetsvägran som uttalad strategi var [[operaismo|operaisterna]]. Deras ledande teoretiker [[Mario Tronti]] skriver i ''Kampen mot arbetet'':
+
Arbetsvägran har alltid varit en del av [[proletariat|proletariatets]] kamp mot kapitalet men har manifesterat sig på olika sätt genom tiderna ofta i konflikt med den officiella arbetarrörelsen. En av få politiska rörelser som hade arbetsvägran som uttalad strategi var [[operaismo|operaisterna]]. Deras ledande teoretiker [[Mario Tronti]] skriver i ''Kampen mot arbetet'':
  
<blockquote>Idag behöver bara arbetarklassen betrakta sig själv för att förstå kapitalet. Den behöver bara bekämpa sig själv för att kunna förstöra kapitalet. Den behöver erkänna sig själv som en politisk kraft och negera sig som en produktiv kraft. För att bevisa detta påstående behöver vi bara se på arbetarnas kamper. Under en strejk är ”producenten” omedelbart identifierad med klassfienden. Arbetarklassen konfronterar sitt eget arbetet som en fientlig styrka – som en fiende. Det här är inte bara utgångspunkten för klassantagonismen, utan även för organiseringen av denna antagonism.</blockquote>
+
:''Idag behöver bara arbetarklassen betrakta sig själv för att förstå kapitalet. Den behöver bara bekämpa sig själv för att kunna förstöra kapitalet. Den behöver erkänna sig själv som en politisk kraft och negera sig som en produktiv kraft. För att bevisa detta påstående behöver vi bara se på arbetarnas kamper. Under en strejk är ”producenten” omedelbart identifierad med klassfienden. Arbetarklassen konfronterar sitt eget arbetet som en fientlig styrka – som en fiende. Det här är inte bara utgångspunkten för klassantagonismen, utan även för organiseringen av denna antagonism.''
  
 
==Läs mer==
 
==Läs mer==
[[Mario Tronti]]: [http://www.geocities.com/insurrection_raven/se_texts/vi_vill_ha_allting.html#kampen_mot_arbetet ''Kampen mot arbetet'']
+
* Paul Lafargue: [https://www.marxists.org/svenska/lafargue/1883/1883.htm Rätten till lättja] (1883)
 +
* Brutus Östling & Göran Bergström: [http://www.krigsmaskinen.se/insurrection_raven/se_texts/ratten_till_lattja.html Rätten till arbete eller rätten till lättja?] (Efterskrift till Lafargues ''Rätten till lättja'') (1989)
 +
* Herman J. Schuurman: [https://beyondresistance.wordpress.com/2013/04/04/for-work-is-a-crime-by-herman-j-schuurman-1924/ For work is a crime] (1924)
 +
* Mario Tronti: [http://www.krigsmaskinen.se/insurrection_raven/se_texts/vi_vill_ha_allting.html#kampen_mot_arbetet Kampen mot arbetet] (1966)
 +
* Arbetarkommittén i Porto Marghera: [http://libcom.org/library/refusal-work-workers-committee-porto-marghera-1970 The refusal of work] (1970)
 +
* [[Antonio Negri]]: [https://libcom.org/library/capitalist-domination-working-class-sabotage-negri Capitalist domination and working class sabotage] (1977)
 +
* [[Echanges et mouvements]]: [http://libcom.org/library/echanges-movement-refusal-work The refusal of work] (1979)
 +
* [[Raoul Vaneigem]]: [http://www.scenewash.org/lobbies/chainthinker/situationist/vaneigem/bop/bop.html The book of pleasures] (1979)
 +
* [[Kamunist Kranti]]: [http://libcom.org/library/ballad-against-work-kamunist-kranti A ballad against work] (1997)
 +
* Norbert Trenkle: [http://www.krisis.org/1998/terror-of-labour/ Terror of labour] (1998)
 +
* [[Krisis]]: [http://www.krisis.org/1999/manifesto-against-labour/ Manifesto against labour] (1999)
 +
* Rasmus Fleischer: [https://www.rasmusfleischer.se/2019/09/vad-ar-det-som-kritiseras-i-arbetskritiken/ Vad är det som kritiseras i arbetskritiken?] (2013)
  
 
[[Kategori:Antipolitik och kommunisering]]
 
[[Kategori:Antipolitik och kommunisering]]
 +
[[Kategori:Operaismo and beyond]]

Nuvarande version från 22 mars 2020 kl. 20.14

Arbetsvagran.jpg
Arbetsvägran inkluderar men begränsas inte till direkta aktioner som maskning, sabotage och strejk. Det är inte endast vägran att arbeta utan vägran av arbetsrelationen över huvud taget. Arbetsrelationen är en process som inkluderar köpandet av våra kroppar och vår tid i form av varan arbetskraft, och kapitalets försök att bruka våra kroppar och vår tid efter bytet ägt rum. Arbetsvägran äger rum under hela denna process: försök att göra sig av med behovet att sälja sig som en vara, och försök att göra motstånd eller helt vägra att brukas som arbetskraft.

Arbetsvägran ska inte enbart förstås som en uppsättning praktiker (som maskning, sabotage, strejk, etc) utan mer som ett förhållningssätt till lönearbetet som sådant. Det kan ta sig en mängd olika uttryck, somliga dolda andra öppna, långsiktiga eller direkta, passiva eller aktiva, och så vidare. Det är alltså en praktisk kritik av både arbetet som form och dess innehåll, av att mänsklig verksamhet och kreativitet inom kapitalismen reduceras till en process för ackumulerande av värde.

Arbetsvägran har alltid varit en del av proletariatets kamp mot kapitalet men har manifesterat sig på olika sätt genom tiderna ofta i konflikt med den officiella arbetarrörelsen. En av få politiska rörelser som hade arbetsvägran som uttalad strategi var operaisterna. Deras ledande teoretiker Mario Tronti skriver i Kampen mot arbetet:

Idag behöver bara arbetarklassen betrakta sig själv för att förstå kapitalet. Den behöver bara bekämpa sig själv för att kunna förstöra kapitalet. Den behöver erkänna sig själv som en politisk kraft och negera sig som en produktiv kraft. För att bevisa detta påstående behöver vi bara se på arbetarnas kamper. Under en strejk är ”producenten” omedelbart identifierad med klassfienden. Arbetarklassen konfronterar sitt eget arbetet som en fientlig styrka – som en fiende. Det här är inte bara utgångspunkten för klassantagonismen, utan även för organiseringen av denna antagonism.

Läs mer