Toyotism - Versionshistorik

Iammany den 30 december 2009 kl. 16.50

2009-12-30T16:50:47Z

Iammany den 27 december 2009 kl. 19.37

2009-12-27T19:37:06Z

Zerkalo den 26 december 2008 kl. 17.31

2008-12-26T17:31:05Z

Raven den 6 februari 2008 kl. 11.09

2008-02-06T11:09:33Z

Raven den 6 februari 2008 kl. 11.08

2008-02-06T11:08:54Z

Solidaridad: foramtering

2007-10-22T16:42:42Z

foramtering

Solidaridad: Ny sida: En modell för organiserandet av produktionen som fått sitt namn efter företaget Toyota. Med Toyotismen utvecklas den tidigare produktionsmodellen, fordismen. Toyotismen byggdes i Ja...

2007-10-20T17:03:56Z

Ny sida: En modell för organiserandet av produktionen som fått sitt namn efter företaget Toyota. Med Toyotismen utvecklas den tidigare produktionsmodellen, fordismen. Toyotismen byggdes i Ja...

Ny sida

En modell för organiserandet av produktionen som fått sitt namn efter företaget Toyota. Med Toyotismen utvecklas den tidigare produktionsmodellen, [[fordism]]en.

Toyotismen byggdes i Japan upp på ryggen av en försvagad och nedtryckt fackföreningsrörelse. Det japanska bilarbetarfacket Zenji krossades på 50-talet efter hårda konflikter, och nya företagsanknutna fackföreningar startades på initiativ av företagen själva.

Toyotismen baseras på en kombination av högteknologiska arbetsprocesser och en högmotiverad mindre grupp arbetare med stor mobilitet. Toyotismen präglas av:

* Nya former av intern organisation med lagarbeten, team-work, med arbetare som är multifunktionella och är medbestämmande angående utveckling, rationaliseringar, kvalitet och underhåll.
* Målstyrning istället för strikt hierarkiska direktiv och orderstyrning.
* Förtäckt repression genom intern konkurrens mellan arbetslag (och slutligen mellan enskilda arbetare), som omväxlande förhåller sig till varandra som kunder och leverantörer i ett slags marknadssystem.
* S.k. ”[[kaizen]]” som innebär att alla standardmoment i arbetsprocessen skrivs ned eller ritas upp, alla små rationaliseringar som därefter utvecklas arbetas kontinuerligt in i föreskrifter, för att på så sätt bränna bort mikropauser.
* Mager produktion, ”[[lean production]]”, vad gäller produkter i arbete, antal arbetare, antal tjänstemän i arbete och använd arbetstid.
* ”[[Just-in-time]]”-system för transporter och leveranser istället för lagerhållning, vilket ställer enorma prestationskrav.
* Flexibilitet och förmåga till snabba omställningar både på golvet och på kontoren.
* Decentralisering av produktionen.
* En teknologisk offensiv som bl.a. baseras på informationsteknik.
* Marknadssignaler ska släppas in på alla nivåer för att ställa kundbehoven i centrum.
* Flexibel lön beroende på profitens storlek.
* Synliga och enkla flöden och strukturen i produktionen, ”genomskinlighet”.
* Korporativ lojalitet mot företaget.
* Elitistisk hierarkisering av arbetarna inom produktionsledet, där den lilla relativt privilegierade gruppen av arbetare domineras av ”den nya medarbetaren”: ung, lojal man av inhemsk härkomst. Arbetsrelationerna är alltså elitistiska, sexistiska och rasistiska.
* Större företag har konkurrensutsatt utlokaliserat produktion med ett nätverk av underleverantörer.
* På internationellt plan intensifieras utnyttjandet av skillnaderna mellan produktionsförhållandena med hjälp av flexibilisering av finans- och kapitalcirkulationen och utlokalisering av mekanik, sammansättning och råvaruproduktion till Trikont och produktion av högteknologi (t.ex. läkemedelsindustrin) i centrumländerna. Denna arbetsdelning är kärnan i den s.k. [[globaliseringen]].

Se även ”[[Fordism]]”.

← Äldre version		Versionen från 26 december 2008 kl. 17.31
Rad 28:		Rad 28:
	*[[Taylorism]]		*[[Taylorism]]
	*[[Arbete]]		*[[Arbete]]
		+
		+	[[Kategori: Kapital- och ideologikritik]]

@@ Rad 22: / Rad 22: @@
 ==Läs mer==
-* [http://www.geocities.com/insurrection_raven/se_texts/anarkistisk_tidskrift_nr8.html#tva_artiklar_om_toyotismen
+* [http://www.geocities.com/insurrection_raven/se_texts/anarkistisk_tidskrift_nr8.html#tva_artiklar_om_toyotismen Två artiklar om Toyotismen] (från ''Anarkistiskt Tidskrift'' nr 8, 1992)
 Två artiklar om Toyotismen] (från ''Anarkistiskt Tidskrift'' nr 8, 1992)
 == Se även ==

@@ Rad 20: / Rad 20: @@
 * På internationellt plan intensifieras utnyttjandet av skillnaderna mellan produktionsförhållandena med hjälp av flexibilisering av finans- och kapitalcirkulationen och utlokalisering av mekanik, sammansättning och råvaruproduktion till Trikont och produktion av högteknologi (t.ex. läkemedelsindustrin) i centrumländerna. Denna arbetsdelning är kärnan i den s.k. [[globaliseringen]].
 == Se även ==
-[[Fordism]]<br>
+*[[Fordism]]
-[[Taylorism]]<br>
+*[[Taylorism]]
-[[Arbete]]
+*[[Arbete]]

@@ Rad 18: / Rad 18: @@
 * Elitistisk hierarkisering av arbetarna inom produktionsledet, där den lilla relativt privilegierade gruppen av arbetare domineras av ”den nya medarbetaren”: ung, lojal man av inhemsk härkomst. Arbetsrelationerna är alltså elitistiska, sexistiska och rasistiska.
 * Större företag har konkurrensutsatt utlokaliserat produktion med ett nätverk av underleverantörer.
-* På internationellt plan intensifieras utnyttjandet av skillnaderna mellan produktionsförhållandena med hjälp av flexibilisering av finans- och kapitalcirkulationen och utlokalisering av mekanik, sammansättning och råvaruproduktion till Trikont och produktion av högteknologi (t.ex. läkemedelsindustrin) i centrumländerna. Denna arbetsdelning är kärnan i den s.k. [[globaliseringen]].
+* På internationellt plan intensifieras utnyttjandet av skillnaderna mellan produktionsförhållandena med hjälp av flexibilisering av finans- och kapitalcirkulationen och utlokalisering av mekanik, sammansättning och råvaruproduktion till Trikont och produktion av högteknologi (t.ex. läkemedelsindustrin) i centrumländerna. Denna arbetsdelning är kärnan i den s.k. globaliseringen.

@@ Rad 5: / Rad 5: @@
 * Nya former av intern organisation med lagarbeten, team-work, med arbetare som är multifunktionella och är medbestämmande angående utveckling, rationaliseringar, kvalitet och underhåll.
 * Målstyrning istället för strikt hierarkiska direktiv och orderstyrning.
-* Förtäckt [[repression]] genom intern konkurrens mellan arbetslag (och slutligen mellan enskilda arbetare), som omväxlande förhåller sig till varandra som kunder och leverantörer i ett slags marknadssystem.
+* Förtäckt repression genom intern konkurrens mellan arbetslag (och slutligen mellan enskilda arbetare), som omväxlande förhåller sig till varandra som kunder och leverantörer i ett slags marknadssystem.
 * S.k. ”[[kaizen]]” som innebär att alla standardmoment i arbetsprocessen skrivs ned eller ritas upp, alla små rationaliseringar som därefter utvecklas arbetas kontinuerligt in i föreskrifter, för att på så sätt bränna bort mikropauser.
 * Mager produktion, ”[[lean production]]”, vad gäller produkter i arbete, antal arbetare, antal tjänstemän i arbete och använd arbetstid.

@@ Rad 1: / Rad 1: @@
-En modell för organiserandet av produktionen som fått sitt namn efter företaget Toyota. Med Toyotismen utvecklas den tidigare produktionsmodellen, [[fordism]]en.
+En modell för organiserandet av produktionen som fått sitt namn efter företaget Toyota. Med Toyotismen utvecklas den tidigare produktionsmodellen, [[fordism|fordismen]]. Toyotismen byggdes i Japan upp på ryggen av en försvagad och nedtryckt fackföreningsrörelse. Det japanska bilarbetarfacket Zenji krossades på 50-talet efter hårda konflikter, och nya företagsanknutna fackföreningar startades på initiativ av företagen själva.
-−
 Toyotismen byggdes i Japan upp på ryggen av en försvagad och nedtryckt fackföreningsrörelse. Det japanska bilarbetarfacket Zenji krossades på 50-talet efter hårda konflikter, och nya företagsanknutna fackföreningar startades på initiativ av företagen själva.
 Toyotismen baseras på en kombination av högteknologiska arbetsprocesser och en högmotiverad mindre grupp arbetare med stor mobilitet. Toyotismen präglas av:
@@ Rad 7: / Rad 5: @@
 * Nya former av intern organisation med lagarbeten, team-work, med arbetare som är multifunktionella och är medbestämmande angående utveckling, rationaliseringar, kvalitet och underhåll.
 * Målstyrning istället för strikt hierarkiska direktiv och orderstyrning.
-* Förtäckt repression genom intern konkurrens mellan arbetslag (och slutligen mellan enskilda arbetare), som omväxlande förhåller sig till varandra som kunder och leverantörer i ett slags marknadssystem.
+* Förtäckt [[repression]] genom intern konkurrens mellan arbetslag (och slutligen mellan enskilda arbetare), som omväxlande förhåller sig till varandra som kunder och leverantörer i ett slags marknadssystem.
 * S.k. ”[[kaizen]]” som innebär att alla standardmoment i arbetsprocessen skrivs ned eller ritas upp, alla små rationaliseringar som därefter utvecklas arbetas kontinuerligt in i föreskrifter, för att på så sätt bränna bort mikropauser.
 * Mager produktion, ”[[lean production]]”, vad gäller produkter i arbete, antal arbetare, antal tjänstemän i arbete och använd arbetstid.
@@ Rad 22: / Rad 20: @@
 * På internationellt plan intensifieras utnyttjandet av skillnaderna mellan produktionsförhållandena med hjälp av flexibilisering av finans- och kapitalcirkulationen och utlokalisering av mekanik, sammansättning och råvaruproduktion till Trikont och produktion av högteknologi (t.ex. läkemedelsindustrin) i centrumländerna. Denna arbetsdelning är kärnan i den s.k. [[globaliseringen]].
-Se även ”[[Fordism]]”.