Rekommenderad läsning - Versionshistorik

Iammany: /* Böcker */

2023-12-23T18:50:08Z

‎Böcker

Iammany: /* Förutsätter goda förkunskaper */

2023-12-23T18:33:42Z

‎Förutsätter goda förkunskaper

Iammany: /* Böcker */

2023-12-23T18:29:54Z

‎Böcker

Iammany: /* Böcker */

2023-12-23T18:28:28Z

‎Böcker

Iammany: /* Enskilda artiklar och essäer */

2021-07-13T18:06:10Z

‎Enskilda artiklar och essäer

Iammany: /* Enskilda artiklar och essäer */

2021-07-13T17:50:56Z

‎Enskilda artiklar och essäer

Iammany: /* Enskilda artiklar och essäer */

2021-02-13T17:28:09Z

‎Enskilda artiklar och essäer

Iammany: /* Böcker */

2021-02-09T18:08:49Z

‎Böcker

Iammany: /* Böcker */

2021-02-07T19:33:59Z

‎Böcker

Iammany: /* Böcker */

2021-02-06T19:25:07Z

‎Böcker

@@ Rad 216: / Rad 216: @@
 ...
-'''[[The unavowable community]] av [[Maurice Blanchot]]'''<br>
+'''[[La Communauté Inavouable]] av [[Maurice Blanchot]]'''<br>
 ...

← Äldre version		Versionen från 23 december 2023 kl. 18.33
Rad 213:		Rad 213:

	== Böcker ==		== Böcker ==
		+	'''[[History & obstinacy]] av Alexander Kluge & Oskar Negt'''<br>
		+	...

		+	'''[[The unavowable community]] av [[Maurice Blanchot]]'''<br>
		+	...
		+
		+	'''[[Tusen platåer]] av [[Gilles Deleuze]] & [[Felix Guattari]]'''<br>
		+	...
		+
		+	'''[[Hegel contra sociology]] av Gillian Rose'''<br>
		+	...

	\|}		\|}

← Äldre version		Versionen från 23 december 2023 kl. 18.29
Rad 118:		Rad 118:

	Den här boken är den bästa för en relativt kortfattad genomgång av vår tids mest avgörande kris. Se också de intervjuer och föreläsningar som länkas på [[Business as usual\|artikelns sida]].		Den här boken är den bästa för en relativt kortfattad genomgång av vår tids mest avgörande kris. Se också de intervjuer och föreläsningar som länkas på [[Business as usual\|artikelns sida]].
		+
		+	'''[[The ecological rift]] av John Bellamy Foster'''<br>
		+	...

	\|}		\|}

← Äldre version		Versionen från 23 december 2023 kl. 18.28
Rad 185:		Rad 185:

	'''[[The making of the indebted man]] / [[Governing by debt]] av [[Maurice Lazzarato]]<br>		'''[[The making of the indebted man]] / [[Governing by debt]] av [[Maurice Lazzarato]]<br>
		+	...
		+
		+
		+	'''[[There is no unhappy revolution]] av Marcello Tari<br>
		+	...
		+
		+
		+	'''[[Karl Marx on alienation and technology]] av Amy Wendling<br>
	...		...

@@ Rad 60: / Rad 60: @@
 '''[http://www.krigsmaskinen.se/insurrection_raven/se_texts/ratten_till_lattja.html Rätten till arbete eller rätten till lättja?] av Brutus Östling & Göran Bergström (1989)'''<br>
 Kärleken till arbetet, detta besynnerliga vansinne, är nämligen en historisk (läs: kapitalistisk) produkt, som har dominerat den kapitalistiska ideologin, och detta också när den uppträtt under socialistiska förtecken. Arbete och arbetsduglighet ses både från vänster och höger som naturligt och nödvändigt förbundna med identitetsbildning, normalitet och människovärde.
 |valign="top" width="50%"|

@@ Rad 131: / Rad 131: @@
 == Enskilda artiklar och essäer ==
-'''[http://www.eurozine.com/articles/2009-12-21-ramsay-sv.html Marx? Vilken Marx?] av Anders Ramsay (2008)'''<br>
+'''[https://www.eurozine.com/marx-vilken-marx/ Marx? Vilken Marx?] av Anders Ramsay (2008)'''<br>
 Att på nytt läsa ”Marx efter marxismen” har inte varit det lättaste. Flera som idag åberopar [[Karl Marx]] i sin samtidskritik visar sig, menar Ramsay, anamma en traditionell och okritisk tolkning av Marx. ”Ser man nu som hastigast igenom dessa mer eller mindre inflytelserika arbeten så finns det en hel del att säga om den förståelse av Marx som framträder i dem. Enkelt uttryckt är den inte med sin tid, i den meningen att forskningen om Marx ligger långt bortom den utbredda förståelsen av honom. Jag tänker då främst på den så kallade ekonomikritiska delen av författarskapet (det vill säga ''[[Guide till Kapitalet|Kapitalet]]'' och dithörande skrifter). Antingen man kritiserar (Castells), dekonstruerar ([[Jacques Derrida|Derrida]]) eller hyllar Marx (som Hardt och [[Antonio Negri|Negri]], utan några egentliga konsekvenser för den egna analysen), alternativt gör anspråk på att utveckla den marxistiska teorin (Malm), utgår dessa författare nästan undantagslöst från en traditionell tolkning. I andra delar av vänstern nöjer man sig med blinkningar till en införstådd "marxism" som inte går utöver föreställningar om finanskapitalets nyliberala konspiration mot välfärdsstaten, en inte särskilt marxistisk tanke. Det är slående att förståelsen av Marx verk i mittfåran av dagens kritiska samhällsvetenskap och vänsterdebatt ligger åtskilliga nivåer under vad den gjorde för bara ett par, tre decennier sedan, då Marx upplevde ett aldrig tidigare skådat mottagande i den akademiska världen. Det verkar uppenbarligen som om något har gått förlorat som behöver inhämtas.”
-'''[http://platypus1917.home.comcast.net/~platypus1917/postonemoishe_rethinkingmarx1995.htm Rethinking Marx (in a post-marxist world)] av [[Moishe Postone]] (1995)'''<br>
+'''[http://www.obeco-online.org/mpt.htm Rethinking Marx (in a post-marxist world)] av [[Moishe Postone]] (1995)'''<br>
 Moishe Postone har i en rigorös omtolkning av [[Karl Marx]] ekonomikritik lagt fram en ny förståelse av Marx som går bortom den traditionella marxismen och ger nya perspektiv på den samtida globala [[kapitalism]]en. ”Rethinking Marx”, som med fördel läses tillsammans med ”Critique and historical transformation”, är en kort sammanfattning av Postones bok ''Time, labor, and social domination''.

← Äldre version		Versionen från 13 februari 2021 kl. 17.28
Rad 140:		Rad 140:

	'''[http://www.bopsecrets.org/PS/misery.htm Theory of poverty, poverty of theory] av Daniel Denevert (1973)'''<br>		'''[http://www.bopsecrets.org/PS/misery.htm Theory of poverty, poverty of theory] av Daniel Denevert (1973)'''<br>
		+	Denevert, en av [[Guy Debord\|Debord]] så kallad "post-situ," diskuterar här hur "teori", inklusive radikal sådan, såsom situationernas, lätt förstelnas, inlemmas av systemet och används emot radikaler -- vad som kallas rekuperation. Han vill förlänga och fördjupa den kritik som situationisterna inledde men inte kunde fortsätta.
		+
		+	Mycket av Denverts kritik blir oförståelig om man inte redan har [[situationisterna]]s teori i bakgrunden och en åtminstone grundläggande förståelse av marxsk kritik.

	\|valign="top" width="50%"\|		\|valign="top" width="50%"\|

@@ Rad 165: / Rad 165: @@
 Knabbs antologi är den hittills mest omfattande av engelska översättningar av [[Situationistiska_Internationalen|situationisternas]] texter. Långt ifrån heltäckande men med de viktigaste bidragen bortsett från böckerna. Den samlar texter från innan internationalens grundande, ett urval från [[Internationale Situationniste|tidskriften]], flera pamfletter och flygblad, och även några interna dokument. För en god grundförståelse av situationisternas bidrag till radikalt tänkande är den oundgänglig.
-Förkunskaper är inte nödvändiga men viss koll på de avantgardistiska rörelserna under 1900-talet och viss bekantskap med Luckas underlättar. En god ingång för den obekanta är [https://1000littlehammers.files.wordpress.com/2010/02/jappe-guy_debord.pdf Anselm Jappes monografi över Debord] och antologin ''The Situationist International. A Critical Handbook''.
+Förkunskaper är inte nödvändiga men viss koll på de avantgardistiska rörelserna under 1900-talet och viss bekantskap med [[Georg Lukács]] underlättar. En god ingång för den obekanta är [https://1000littlehammers.files.wordpress.com/2010/02/jappe-guy_debord.pdf Anselm Jappes monografi över Debord] och antologin ''The Situationist International. A Critical Handbook''.
 '''[[Imperiet]] av [[Michael Hardt]] & [[Antonio Negri]] (2000)'''<br>
-I [[Imperiet]] beskriver Hardt och Negri den globala ordning som varit i vardande från 70-talet och fråmåt till idag. Denna ordning, som de kallar imperiell, kommer ur produktionens omvandling till en [[biopolitik|biopolitisk produktion]] samt [[suveränitet]]ens omvandling till ett decentrerat och biopolitiskt [[kontrollsamhälle]]. Boken finns [http://www.infoshop.org/texts/empire.pdf tillgänglig fritt på engelska], som av många anses vara bättre än den svenska översättningen.
+I [[Imperiet]] beskriver Hardt och Negri den globala ordning som varit i vardande från 70-talet och fråmåt till idag. Denna ordning, som de kallar Imperiet, kommer ur produktionens omvandling till en [[biopolitik|biopolitisk produktion]] samt [[suveränitet]]ens omvandling till ett decentrerat och biopolitiskt [[kontrollsamhälle]]. Boken finns [https://monoskop.org/images/9/95/Hardt_Michael_Negri_Antonio_Empire.pdf tillgänglig fritt på engelska], som av många anses vara bättre än den svenska översättningen.
 '''[[24/7|24/7 – Late capitalism and the ends of sleep]] av Jonathan Crary'''<br>

@@ Rad 155: / Rad 155: @@
 '''[[Till våra vänner]] av [[Osynliga kommittéen]]'''<br>
-...
+Den Osynliga kommittéens hittills mest fylliga redogörelse av sin analys och strategi. Mer riktad till radikaler och militanta, till de som delar kommittéens sensibilitet (därav titeln), och mindre till den utomstående. Förkunskaper behövs kanske därför inte lika mycket som en delad inställning. Referenser är ofta outtalade eller bara nämnda i förbifarten. Se vår artikel för relaterade trådar.
-'''[[Imperiet]] av [[Michael Hardt]] & [[Antonio Negri]] (2000)'''<br>
+'''[[Cybernetikens hypotes]] av [[Tiqqun]]'''<br>
-I [[Imperiet]] beskriver Hardt och Negri den globala ordning som varit i vardande från 70-talet och fråmåt till idag. Denna ordning, som de kallar imperiell, kommer ur produktionens omvandling till en [[biopolitik|biopolitisk produktion]] samt [[suveränitet]]ens omvandling till ett decentrerat och biopolitiskt [[kontrollsamhälle]]. Boken finns [http://www.infoshop.org/texts/empire.pdf tillgänglig fritt på engelska], som av många anses vara bättre än den svenska översättningen.
+Cybernetik är det tvärvetenskapliga studiet av kontroll och kommunikation i alla sorters system. Utgångspunkten för den här boken är att cybernetikens sätt att förstå människan, samhället och världen har varit centralt för den politiska utvecklingen i så kallat demokratiska länder under 1900-talet. Tiqqun undersöker cybernetiken som en regeringsteknologi, utvecklad för att minimera antalet "störningar" i vårt samhälle – ett samhälle där anordningar alltmer har kommit att ersätta människor som styrande instanser.
-'''[[In the shadow of the silent majorities]] av [[Jean Baudrillard]] (1978)'''<br>
+Förutom överflödet av referenser (vi trådar flera i vår artikel) används ett särpräglat språk som kan vara svårförståeligt för den som är obekant med de osynligas texter. Förkunskaper är inte lika viktigt som omläsning. Återigen hoppas vi att vår artikel kan hjälpa.
-Baudrillards tes är att ”massorna” har försvunnit och att det sociala är över; med andra ord att det politiska så som vi förstår det har upphört. Baudrillard utmanar sociologiska förståelser av det sociala och av massan. Traditionellt har de setts som ett fält av potentiell energi, av urladdningar, av rörelse, förändring, osv. Men bara potentiellt, för om ingen tog till orda och blev massornas röst så förblev massorna en tyst majoritet. Baudrillard vill vända på den här förståelsen. Tvärtom, menar han, är nu den tysta majoriteten inte en smältdegel av virtuella begär och produktivitet utan ett slags svart hål som slukar det sociala. Massan har inte någon positiv definition utan karaktäriseras av att den är så indistinkt, så grå och neutral - ”varken det ena eller det andra (ne-uter)”. Och dess tystnad är dess styrka. ([[In the shadow of the silent majorities|Läs mer...]])
-'''[[The micro-politics of capital|The micro-politics of capital: Marx and the prehistory of the present]] av Jason Read (2003)'''<br>
+'''[http://www.bopsecrets.org/SI/ Situationist international anthology] redigerad av Ken Knabb'''<br>
-Read undersöker förhållandet mellan produktionssätt och subjektivitet genom en nyläsning av [[Karl Marx|Marx]] utifrån [[Louis Althusser|Althusser]], [[Gilles Deleuze|Deleuze]], [[Michel Foucault|Foucault]] och [[Antonio Negri|Negri]]. Vad som enligt Read kännetecknar kapitalismen idag är en intim relation mellan produktionen av varor och produktionen av begär, behov, föreställningar och kunskap. Långt ifrån den traditionella marxismens stela uppdelning mellan bas och överbyggnad revitaliserar Read Marx begrepp produktionssätt med utgångspunkt från en ny förståelse av subjektivitet. ([[The micro-politics of capital|Läs mer...]])
+Knabbs antologi är den hittills mest omfattande av engelska översättningar av [[Situationistiska_Internationalen|situationisternas]] texter. Långt ifrån heltäckande men med de viktigaste bidragen bortsett från böckerna. Den samlar texter från innan internationalens grundande, ett urval från [[Internationale Situationniste|tidskriften]], flera pamfletter och flygblad, och även några interna dokument. För en god grundförståelse av situationisternas bidrag till radikalt tänkande är den oundgänglig.
 '''[[24/7|24/7 – Late capitalism and the ends of sleep]] av Jonathan Crary'''<br>
-...
+/7 kallar Jonathan Crary den befallning, det krav och den förväntning som har börjat dominera samtiden. ”Det är en tid som inte längre passerar, bortom klocktid.” Med 24/7 utbreder sig en generalisering av liv utan sömn, utan rast, alltid verksamt, alltid tillgängligt.
-'''Situationist international anthology'''<br>
+Boken är överfylld med filosofiska och konstnärliga referenser som möjligen förvirrar den som är obekant, men kan med fördel tas som tips för vidare utforskning. Språkdräkten är påtagligt akademisk, vilket kanske avskräcker den ovana.
-...
-'''[[Cybernetikens hypotes]] av [[Tiqqun]]'''<br>
+'''[[In the shadow of the silent majorities]] av [[Jean Baudrillard]] (1978)'''<br>
-...
+Baudrillards tes är att ”massorna” har försvunnit och att det sociala är över; med andra ord att det politiska så som vi förstår det har upphört. Baudrillard utmanar sociologiska förståelser av det sociala och av massan. Traditionellt har de setts som ett fält av potentiell energi, av urladdningar, av rörelse, förändring, osv. Men bara potentiellt, för om ingen tog till orda och blev massornas röst så förblev massorna en tyst majoritet. Baudrillard vill vända på den här förståelsen. Tvärtom, menar han, är nu den tysta majoriteten inte en smältdegel av virtuella begär och produktivitet utan ett slags svart hål som slukar det sociala. Massan har inte någon positiv definition utan karaktäriseras av att den är så indistinkt, så grå och neutral - ”varken det ena eller det andra (ne-uter)”. Och dess tystnad är dess styrka. ([[In the shadow of the silent majorities|Läs mer...]])
 '''[[The making of the indebted man]] / [[Governing by debt]] av [[Maurice Lazzarato]]<br>

@@ Rad 108: / Rad 108: @@
 Läs också vår essä [http://motarbetaren.wordpress.com/2014/04/20/fore-och-efter/ Före och efter] som tar Ross bok som utgångspunkt för en reflektion om uppror och minne.
-'''Proletarian nights av [[Jacques Ranciére]]'''<br>
+'''[[Proletärernas natt|Proletarian nights]] av [[Jacques Ranciére]]'''<br>
 Rancières avhandling från 1981 ger inblickar i uppskattningsvis ett tjugotal arbetares farhågor och drömmar från 1830-talet fram till 1850-talet. Enstaka nedslag görs även vid senare tidpunkter i slutet av några av arbetarnas liv. När vi först bekantar oss med dem är de i tjugoårsåldern. De har själva eller tillsammans med andra bestämt att de inte längre ska tolerera det icke-tolererbara. Vad de fann outhärdligt var, som Rancière konstaterar i förordet till den engelska versionen, inte så mycket fattigdomen, de låga lönerna, de obekväma husen, eller ens den ständigt närvarande oron för hungern. Det var någonting ännu mer grundläggande: ångesten av tid och därmed liv som varje dag dödas med lönearbete eller sökandet efter det. Liv utan något annat syfte än att tills vidare bevara krafterna av underordning gentemot de dominerande. De avskydde förnedringen att dag efter dag tvingas tigga efter lönearbete. Det var alltså inte i första hand de specifika påfrestningarna i livssituationen de gjorde uppror mot, utan de underliggande förutsättningarna för den.