Projektualitet - Versionshistorik

Iammany den 7 april 2015 kl. 15.18

2015-04-07T15:18:00Z

Iammany den 30 december 2009 kl. 16.26

2009-12-30T16:26:52Z

Iammany den 27 december 2009 kl. 16.05

2009-12-27T16:05:45Z

Zerkalo den 6 februari 2009 kl. 13.34

2009-02-06T13:34:34Z

Zerkalo den 23 december 2008 kl. 17.17

2008-12-23T17:17:53Z

Iammany: Tog bort inaktuell länk

2008-12-23T14:05:44Z

Tog bort inaktuell länk

Zerkalo: /* Se också */

2008-12-23T13:34:17Z

‎Se också

Iammany: /* Se också */

2008-10-17T18:34:08Z

‎Se också

Iammany den 4 oktober 2008 kl. 12.07

2008-10-04T12:07:29Z

Zerkalo den 20 augusti 2008 kl. 11.57

2008-08-20T11:57:32Z

@@ Rad 1: / Rad 1: @@
-[[Bild:locust.jpg|right]]'''Projektualitet''' är ett begrepp huvudsakligen använt av [[insurrektionell anarkism|insurrektionella anarkister]]. Det har kommit att få olika betydelser; för exempelvis [[Alfredo Bonanno]] och [[Wolfi Landstreicher]] är projektualitet "ett helhetsperspektiv där klassanalysen, teorin, praktiken, organiseringen osv. bildar en koherent helhet för att uppnå ett specifikt mål." Begreppet har i den meningen många likheter med partibegreppet inom marxistisk teoribildning. Emellertid förkastas i regel programmatiska modeller i förmån för en etisk hållning.
+[[Bild:svarm.jpg|left]]'''Projektualitet''' är ett begrepp huvudsakligen använt av [[insurrektionell anarkism|insurrektionella anarkister]]. Det har kommit att få olika betydelser; för exempelvis [[Alfredo Bonanno]] och [[Wolfi Landstreicher]] är projektualitet "ett helhetsperspektiv där klassanalysen, teorin, praktiken, organiseringen osv. bildar en koherent helhet för att uppnå ett specifikt mål." Begreppet har i den meningen många likheter med '''partibegreppet''' inom marxistisk teoribildning. Ett par centrala skillnader är dock förkastandet av det politiska programmet till förmån för en '''etisk hållning''' i meningen ett prefigurerande av '''livsformer'''; och betoningen av dess innehåll som en verksamhet snarare än en form.
-[[Batkogruppen]] sätter projektualitet i relation till [[kommunisering]] och gör det till länken mellan intern och extern kommunisering, det "aktiva anropandet av en potentiell [[utsida]]." Det handlar inte om [[aktivismkritiken|aktivism]] eller om en organisationsform, utan om ett förhållningssätt som inte bara gör skillnaden mellan teori och praktik irrelevant utan även lämnar arbetarrörelsens syn på representantskap bakom sig. Kommuniseringen förstås som ett skeende bortom [[subjektivitet|subjektiva kategorier]], vilket gör att projektualitet inte är något som enbart "revolutionärer" sysslar med. Den reella kommunistiska rörelsen behöver varken ett revolutionärt avant garde, konstitutionellt deltagande som direktdemokrati eller någon annan typ av formell systematisering. Inte heller behövs någon ideologisk enhet eller ett mätande av framgång i kvantifierbara termer (medlemsantal, uppnådda krav, vinster på kapitalets villkor i form av t ex högre löner eller tillkämpade rättigheter); eftersom projektualitet per defintion är en rörelse bortom de kapitalistiska kategorierna, bryter den också med de inomkapitalistiska formerna för organisering, motstånd och [[gemenskap]] (med detta inte sagt att projektuella rörelser inte kan existera tillsammans med, eller inuti, klassiska organisationsformer - det är viktigt att inte förstå begreppet i absoluta termer).
+Projektualiteten karaktäriseras av en viss ''omedelbarhet'', inte nödvändigtvis i meningen direkt realiserande utan mer i vägran och i meningen utan mediering. Fastän vägran kan ''börja'' och ''komma från'' olika bakgrunder ''leder'' de till att ett antal specifika relationer nödvändigtvis utmanas: hur man delar med sig av resurser, kunskaper, utbyteslogiken i allmänhet (merkantilismen), specialisternas makt (illegitim auktoritet), hur och med vilka mellanmänskliga relationer etableras, [[vardagen]]s och [[På jobbet|arbetets struktur]], vilka platser vi har tillträde till, arbetsplatsens avskildhet, etc. Det ligger i [[kapitalism|produktionssättets]] djupstruktur att ingen enskild relation på allvar kan utmanas utan att man också stöter ihop med andra. Projektualiteten ''utmynnar'' i ett helhetsperspektiv. Det kan inte sägas exakt hur de olika utmaningarna övervinns då det bara kan ske [[multituden|partikulärt i en omätlig mångfald]], precis det som kapitalets separationer förnekar. Och det är inte heller något som kan skjutas upp på framtiden, även om det inte kan förverkligas nu.
-Denna förståelse av projektualitet som "tendens" eller "händelse" är inspirerad av begreppet [[krigsmaskin]], i det att man i stället för en organisationsform försöker se en disparat samling av förståelser och praktiker som bara har det gemensamt att de negerar det nuvarande tillståndet. Projektualiteten är i den mening ett framkastande, en teori och en praktik som ''rör sig''.
+Detta förkastas ofta som en impotent livsstilsorienterad konsumism, men för att kapitalet lyckas inlemma försök i marknadens logik kan inte ''det personliga'' undandras den nödvändiga förändring som den totala förändringen inberäknar. Vi talar alltså inte om konsumtionsval utan om relationer, etik. '''“Arbetet” med det personliga vävs samman med framkastandet''', alltså den revolutionära ansatsen. [[Jacques Camatte|Camatte]] talade om teoretiskt arbete på högsta nivå, men idag är det inte möjligt att separera [[Om "teori och praktik"|teori och praktik]] annat än på ideologiskt vis. Självklart består “arbetet” av olika aspekter (analys, strategi, intervention, kommunikation, etc) men någon arbetsdelning kan inte upprätthållas av personer genuint investerade i projektualiteten.
-[[Batkogruppen]] skriver i [http://www.batko.se/pdf/dissident3/vararvipavag.pdf ''Var är vi på väg?''] (i [[Dissident]] #3):
+Denna förståelse av projektualitet som "tendens" eller "händelse" är inspirerad av begreppet [[krigsmaskin]], i det att man i stället för en organisationsform försöker se en disparat samling av förståelser och praktiker som bara har det gemensamt att de negerar det nuvarande tillståndet. Projektualiteten är i den mening ett framkastande, en teori och en praktik som ''rör sig''.
 :''Man skulle i någon mening kunna beskriva projektualitet som en dubblering av klasskampen, eller som en negationens negation - en rörelse som är '''extern''' och '''bortom''' där den subjektiva aktiviteten är '''intern''' och '''mot'''. Projektualitet '''avsubjektiverar''', kryper ur skinnet på de kapitalistiska subjekten och deras relationer till varandra och till de objektiva omständigheterna. Ett projektuellt förhållningssätt är alltså ingenting "man" "gör", utan något som '''tar plats'''.
-:''[...] Kommunistisk projektualitet uppfinner helt enkelt metoder för att spränga hål i den kapitalistiska totalitetens väv av kontroll och samtycke, och verkar för att dessa öppningar ska kunna vidgas och smälta samman. Det kan röra sig om kravaller, ockupationer och arbetsvägran likaväl som språkliga, intellektuella och poetiska flyktvägar. Det väsentliga är '''att''' öppningarna negerar de rådande relationernas funktionssätt, och '''hur''' de förmår existera i gemenskap med andra kommuniserande händelser.''
+:''[...] Kommunistisk projektualitet uppfinner helt enkelt metoder för att spränga hål i den kapitalistiska totalitetens väv av kontroll och samtycke, och verkar för att dessa öppningar ska kunna vidgas och smälta samman. Det kan röra sig om kravaller, ockupationer och arbetsvägran likaväl som språkliga, intellektuella och poetiska flyktvägar. Det väsentliga är '''att''' öppningarna negerar de rådande relationernas funktionssätt, och '''hur''' de förmår existera i gemenskap med andra kommuniserande händelser.'' ([[Dissident]] #3, sida 14)
-−
-−
-== Se också ==
-* [[Kommunisering]]
-* [[Affinitetsgrupp]]
-* [[Utsida]]
-* [[Krigsmaskin]]
-* Alfredo Bonanno - [http://www.batko.se/sv_issue2_ch3.php Det insurrektionella projektet]
-* Alfredo Bonanno - [http://www.batko.se/sv_bonanno_insurr_project.php Anarkismen och det insurrektionella projektet]
-* Batkogruppen - [http://www.batko.se/pdf/dissident3/vararvipavag.pdf ''Var är vi på väg?'']
-* Batkogruppen - [http://www.batko.se/sv_issue2_efterskrift.php Efterskrift till Dissident #2]
-* Marcel - [http://kimmuller.wordpress.com/2008/08/09/undersokning-och-sjalvaktiviteten/ Undersökning och självaktiviteten]
 [[Kategori:Gemenskap]]
 [[Kategori:Antipolitik och kommunisering]]

← Äldre version		Versionen från 30 december 2009 kl. 16.26
Rad 1:		Rad 1:
−	[[Bild:locust.jpg\|right]]'''Projektualitet''' är ett begrepp huvudsakligen använt av [[insurrektionell anarkism\|insurrektionella anarkister]]. Det har kommit att få olika betydelser; för exempelvis [[Alfredo Bonanno]] och [[Wolfi Landstreicher]] är projektualitet "ett helhetsperspektiv där klassanalysen, teorin, praktiken, organiseringen osv. bildar en koherent helhet för att uppnå ett specifikt mål." Begreppet har i den meningen många likheter med ~~[[parti]]begreppet~~ inom marxistisk teoribildning. Emellertid förkastas i regel programmatiska modeller i förmån för en etisk hållning.	+	[[Bild:locust.jpg\|right]]'''Projektualitet''' är ett begrepp huvudsakligen använt av [[insurrektionell anarkism\|insurrektionella anarkister]]. Det har kommit att få olika betydelser; för exempelvis [[Alfredo Bonanno]] och [[Wolfi Landstreicher]] är projektualitet "ett helhetsperspektiv där klassanalysen, teorin, praktiken, organiseringen osv. bildar en koherent helhet för att uppnå ett specifikt mål." Begreppet har i den meningen många likheter med partibegreppet inom marxistisk teoribildning. Emellertid förkastas i regel programmatiska modeller i förmån för en etisk hållning.

	[[Batkogruppen]] sätter projektualitet i relation till [[kommunisering]] och gör det till länken mellan intern och extern kommunisering, det "aktiva anropandet av en potentiell [[utsida]]." Det handlar inte om [[aktivismkritiken\|aktivism]] eller om en organisationsform, utan om ett förhållningssätt som inte bara gör skillnaden mellan teori och praktik irrelevant utan även lämnar arbetarrörelsens syn på representantskap bakom sig. Kommuniseringen förstås som ett skeende bortom [[subjektivitet\|subjektiva kategorier]], vilket gör att projektualitet inte är något som enbart "revolutionärer" sysslar med. Den reella kommunistiska rörelsen behöver varken ett revolutionärt avant garde, konstitutionellt deltagande som direktdemokrati eller någon annan typ av formell systematisering. Inte heller behövs någon ideologisk enhet eller ett mätande av framgång i kvantifierbara termer (medlemsantal, uppnådda krav, vinster på kapitalets villkor i form av t ex högre löner eller tillkämpade rättigheter); eftersom projektualitet per defintion är en rörelse bortom de kapitalistiska kategorierna, bryter den också med de inomkapitalistiska formerna för organisering, motstånd och [[gemenskap]] (med detta inte sagt att projektuella rörelser inte kan existera tillsammans med, eller inuti, klassiska organisationsformer - det är viktigt att inte förstå begreppet i absoluta termer).		[[Batkogruppen]] sätter projektualitet i relation till [[kommunisering]] och gör det till länken mellan intern och extern kommunisering, det "aktiva anropandet av en potentiell [[utsida]]." Det handlar inte om [[aktivismkritiken\|aktivism]] eller om en organisationsform, utan om ett förhållningssätt som inte bara gör skillnaden mellan teori och praktik irrelevant utan även lämnar arbetarrörelsens syn på representantskap bakom sig. Kommuniseringen förstås som ett skeende bortom [[subjektivitet\|subjektiva kategorier]], vilket gör att projektualitet inte är något som enbart "revolutionärer" sysslar med. Den reella kommunistiska rörelsen behöver varken ett revolutionärt avant garde, konstitutionellt deltagande som direktdemokrati eller någon annan typ av formell systematisering. Inte heller behövs någon ideologisk enhet eller ett mätande av framgång i kvantifierbara termer (medlemsantal, uppnådda krav, vinster på kapitalets villkor i form av t ex högre löner eller tillkämpade rättigheter); eftersom projektualitet per defintion är en rörelse bortom de kapitalistiska kategorierna, bryter den också med de inomkapitalistiska formerna för organisering, motstånd och [[gemenskap]] (med detta inte sagt att projektuella rörelser inte kan existera tillsammans med, eller inuti, klassiska organisationsformer - det är viktigt att inte förstå begreppet i absoluta termer).

@@ Rad 1: / Rad 1: @@
-[[Bild:locust.jpg|right]]'''Projektualitet''' är ett begrepp huvudsakligen använt av [[insurrektionell anarkism|insurrektionella anarkister]]. Det har kommit att få olika betydelser; för exempelvis [[Alfredo Bonanno]] och [[Wolfi Landstreicher]] är projektualitet "ett helhetsperspektiv där klassanalysen, teorin, praktiken, organiseringen osv. bildar en koherent helhet för att uppnå ett specifikt mål." Begreppet har i den meningen många likheter med [[parti]]begreppet inom marxistisk teoribildning. Emellertid förkastas i regel programmatiska modeller i förmån för en [[etik|etisk]] hållning.
+[[Bild:locust.jpg|right]]'''Projektualitet''' är ett begrepp huvudsakligen använt av [[insurrektionell anarkism|insurrektionella anarkister]]. Det har kommit att få olika betydelser; för exempelvis [[Alfredo Bonanno]] och [[Wolfi Landstreicher]] är projektualitet "ett helhetsperspektiv där klassanalysen, teorin, praktiken, organiseringen osv. bildar en koherent helhet för att uppnå ett specifikt mål." Begreppet har i den meningen många likheter med [[parti]]begreppet inom marxistisk teoribildning. Emellertid förkastas i regel programmatiska modeller i förmån för en etisk hållning.
-[[Batkogruppen]] sätter projektualitet i relation till [[kommunisering]] och gör det till länken mellan intern och extern kommunisering, det "aktiva anropandet av en potentiell [[utsida]]." Det handlar inte om [[aktivismkritiken|aktivism]] eller om en organisationsform, utan om ett förhållningssätt som inte bara gör skillnaden mellan teori och praktik irrelevant utan även lämnar [[arbetarrörelsen|arbetarrörelsens]] syn på representantskap bakom sig. Kommuniseringen förstås som ett skeende bortom [[subjektivitet|subjektiva kategorier]], vilket gör att projektualitet inte är något som enbart "revolutionärer" sysslar med. Den reella kommunistiska rörelsen behöver varken ett revolutionärt avant garde, konstitutionellt deltagande som direktdemokrati eller någon annan typ av formell systematisering. Inte heller behövs någon ideologisk enhet eller ett mätande av framgång i kvantifierbara termer (medlemsantal, uppnådda krav, vinster på kapitalets villkor i form av t ex högre löner eller tillkämpade rättigheter); eftersom projektualitet per defintion är en rörelse bortom de kapitalistiska kategorierna, bryter den också med de inomkapitalistiska formerna för organisering, motstånd och [[gemenskap]] (med detta inte sagt att projektuella rörelser inte kan existera tillsammans med, eller inuti, klassiska organisationsformer - det är viktigt att inte förstå begreppet i absoluta termer).
+[[Batkogruppen]] sätter projektualitet i relation till [[kommunisering]] och gör det till länken mellan intern och extern kommunisering, det "aktiva anropandet av en potentiell [[utsida]]." Det handlar inte om [[aktivismkritiken|aktivism]] eller om en organisationsform, utan om ett förhållningssätt som inte bara gör skillnaden mellan teori och praktik irrelevant utan även lämnar arbetarrörelsens syn på representantskap bakom sig. Kommuniseringen förstås som ett skeende bortom [[subjektivitet|subjektiva kategorier]], vilket gör att projektualitet inte är något som enbart "revolutionärer" sysslar med. Den reella kommunistiska rörelsen behöver varken ett revolutionärt avant garde, konstitutionellt deltagande som direktdemokrati eller någon annan typ av formell systematisering. Inte heller behövs någon ideologisk enhet eller ett mätande av framgång i kvantifierbara termer (medlemsantal, uppnådda krav, vinster på kapitalets villkor i form av t ex högre löner eller tillkämpade rättigheter); eftersom projektualitet per defintion är en rörelse bortom de kapitalistiska kategorierna, bryter den också med de inomkapitalistiska formerna för organisering, motstånd och [[gemenskap]] (med detta inte sagt att projektuella rörelser inte kan existera tillsammans med, eller inuti, klassiska organisationsformer - det är viktigt att inte förstå begreppet i absoluta termer).
 Denna förståelse av projektualitet som "tendens" eller "händelse" är inspirerad av begreppet [[krigsmaskin]], i det att man i stället för en organisationsform försöker se en disparat samling av förståelser och praktiker som bara har det gemensamt att de negerar det nuvarande tillståndet. Projektualiteten är i den mening ett framkastande, en teori och en praktik som ''rör sig''.

@@ Rad 6: / Rad 6: @@
-[[Batkogruppen]] skriver i [http://www.batko.se/sv_dissident.php Dissident #3]:
+[[Batkogruppen]] skriver i [http://www.batko.se/pdf/dissident3/vararvipavag.pdf ''Var är vi på väg?''] (i [[Dissident]] #3):
 :''Man skulle i någon mening kunna beskriva projektualitet som en dubblering av klasskampen, eller som en negationens negation - en rörelse som är '''extern''' och '''bortom''' där den subjektiva aktiviteten är '''intern''' och '''mot'''. Projektualitet '''avsubjektiverar''', kryper ur skinnet på de kapitalistiska subjekten och deras relationer till varandra och till de objektiva omständigheterna. Ett projektuellt förhållningssätt är alltså ingenting "man" "gör", utan något som '''tar plats'''.
@@ Rad 20: / Rad 20: @@
 * Alfredo Bonanno - [http://www.batko.se/sv_issue2_ch3.php Det insurrektionella projektet]
 * Alfredo Bonanno - [http://www.batko.se/sv_bonanno_insurr_project.php Anarkismen och det insurrektionella projektet]
-* Batkogruppen - ''Var är vi på väg?'' i [http://www.batko.se/sv_dissident.php Dissident #3]
+* Batkogruppen - [http://www.batko.se/pdf/dissident3/vararvipavag.pdf ''Var är vi på väg?'']
 * Batkogruppen - [http://www.batko.se/sv_issue2_efterskrift.php Efterskrift till Dissident #2]
 * Marcel - [http://kimmuller.wordpress.com/2008/08/09/undersokning-och-sjalvaktiviteten/ Undersökning och självaktiviteten]

@@ Rad 4: / Rad 4: @@
 Denna förståelse av projektualitet som "tendens" eller "händelse" är inspirerad av begreppet [[krigsmaskin]], i det att man i stället för en organisationsform försöker se en disparat samling av förståelser och praktiker som bara har det gemensamt att de negerar det nuvarande tillståndet. Projektualiteten är i den mening ett framkastande, en teori och en praktik som ''rör sig''.
@@ Rad 13: / Rad 20: @@
 * Alfredo Bonanno - [http://www.batko.se/sv_issue2_ch3.php Det insurrektionella projektet]
 * Alfredo Bonanno - [http://www.batko.se/sv_bonanno_insurr_project.php Anarkismen och det insurrektionella projektet]
-* Batkogruppen - [http://www.batko.se/sv_issue2_efterskrift.php Efterskrift till Dissident 2]
+* Batkogruppen - ''Var är vi på väg?'' i [http://www.batko.se/sv_dissident.php Dissident #3]
 * Marcel - [http://kimmuller.wordpress.com/2008/08/09/undersokning-och-sjalvaktiviteten/ Undersökning och självaktiviteten]
 [[Kategori:Gemenskap]]
 [[Kategori:Antipolitik och kommunisering]]

← Äldre version		Versionen från 4 oktober 2008 kl. 12.07
Rad 18:		Rad 18:
	[[Kategori:Kommunism]]		[[Kategori:Kommunism]]
	[[Kategori:Gemenskap]]		[[Kategori:Gemenskap]]
		+	[[Kategori:Antipolitik och kommunisering]]

← Äldre version		Versionen från 20 augusti 2008 kl. 11.57
Rad 15:		Rad 15:
	* Wolfi Landstreicher - [http://enbris.blogsome.com/2005/11/25/om-projektualitet/ Om projektualitet]		* Wolfi Landstreicher - [http://enbris.blogsome.com/2005/11/25/om-projektualitet/ Om projektualitet]
	* Batkogruppen - [http://www.batko.se/sv_issue2_efterskrift.php Efterskrift till Dissident 2]		* Batkogruppen - [http://www.batko.se/sv_issue2_efterskrift.php Efterskrift till Dissident 2]
		+
		+	[[Kategori:Kommunism]]
		+	[[Kategori:Gemenskap]]