Nihilism - Versionshistorik

Iammany: /* Tekniken som nihilismens metafysik (Heidegger) */

2015-12-06T11:54:46Z

‎Tekniken som nihilismens metafysik (Heidegger)

Iammany den 27 februari 2010 kl. 13.59

2010-02-27T13:59:38Z

Iammany: /* Vidare läsning */

2010-02-27T13:58:33Z

‎Vidare läsning

Iammany den 28 december 2009 kl. 14.45

2009-12-28T14:45:57Z

Iammany den 12 december 2009 kl. 18.45

2009-12-12T18:45:41Z

Iammany den 13 september 2009 kl. 10.06

2009-09-13T10:06:38Z

Iammany: /* Nietzsche: en perfekt nihilist? */

2008-12-28T15:10:03Z

‎Nietzsche: en perfekt nihilist?

Iammany: /* Omvärdering av de livsnegerande värdena */

2008-12-28T15:09:32Z

‎Omvärdering av de livsnegerande värdena

Iammany: /* Varat och Intet (Heidegger) */

2008-12-22T14:23:33Z

‎Varat och Intet (Heidegger)

Iammany: /* Nihilismen enligt Nietzsche */

2008-12-21T14:44:31Z

‎Nihilismen enligt Nietzsche

@@ Rad 29: / Rad 29: @@
 :''"Nihilismen är den historiska process, genom vilken det ’översinnliga’ i sitt herravälde kullkastas och tillintetgörs, så att själva varandet förlorar sitt värde och sin mening. Nihilismen är själva varandets historia, genom vilken den kristna gudens död långsamt men obönhörligt kommer i öppen dag".'' (Heidegger, ''Nietzsche: Der europäische Nihilismus'', s 3)
-För Heidegger innebär detta detsamma som metafysikens död. ”Metafysikens slut betyder dock inte historiens upphörande, utan är början på uppgörelsen med ’händelsen’: ’Gud är död’.” Heidegger vänder sig emellertid mot Nietzsche som han menar inte förstod nihilismen som ett i raden av epokala ”varaskick” som styrt västerlandets tänkande sedan [[Platon]]. Också Nietzsches [[viljan till makt]] är metafysiskt rotad enligt Heidegger.
+För Heidegger innebär detta detsamma som metafysikens död. ”Metafysikens slut betyder dock inte historiens upphörande, utan är början på uppgörelsen med ’händelsen’: ’Gud är död’.” Heidegger vänder sig emellertid mot Nietzsche som han menar inte förstod nihilismen som ett i raden av epokala ”varaskick” som styrt västerlandets tänkande sedan [[Platon]]. Också Nietzsches [[viljan till makt]] är metafysiskt rotad enligt Heidegger. Viljan till makt konvergerar med med ''ställets'' - [[teknik|den moderna teknologins]] - systematisering av världen. Snarare än övervinnandet blir Övermänniskan nihilismens kulmen: "När metafysiken tänker varandets vara som vilja till makt, tänker den nödvändigtvis varandet som värde-sättande. Den tänker allt inom värdets horisont." (''Nietzsches Wort 'Gott ist tot''') Viljan till makt är namnet på möjligheten och nödvändigheten att omvandla världen till ett bestånd av värden, energier och krafter.
-−
-Enligt Heidegger är nihilismens metafysik i dag [[teknik]]en, ''das Gestell''.
 == Nihilism och metafysisk revolt (Camus) ==

@@ Rad 23: / Rad 23: @@
 === Nietzsche: en perfekt nihilist? ===
 Nietzsche ansåg att han hade ”levt igenom” nihilismen, tagit sig till dess slut, och lämnat den bakom sig. ”I have hitherto been a thoroughgoing nihilist”. Som filosof menade han sig därför vara en ”perfekt nihilist”. Det finns, naturligtvis, dock kritiker som ifrågasätter hur konsekvent nihilist Nietzsche egentligen var. [Heidegger, Taubes]
 == Tekniken som nihilismens metafysik (Heidegger) ==

@@ Rad 41: / Rad 41: @@
 * ''Nihilism before Nietzsche'', av Michael Allen Gillespie.
 * ''Genealogy of nihilism'', av Conor Cunningham.
 [[Kategori:Nihilism]]

← Äldre version		Versionen från 28 december 2009 kl. 14.45
Rad 41:		Rad 41:
	* ''Nihilism before Nietzsche'', av Michael Allen Gillespie.		* ''Nihilism before Nietzsche'', av Michael Allen Gillespie.
	* ''Genealogy of nihilism'', av Conor Cunningham.		* ''Genealogy of nihilism'', av Conor Cunningham.
		+
		+	[[Kategori:Nihilism]]

← Äldre version		Versionen från 12 december 2009 kl. 18.45
Rad 1:		Rad 1:
−	'''Nihilism''' (av ~~grekiska~~ ''nihil'', ingenting) betecknar förfall och avsaknad av absoluta värden. Nihilismen beskrivs ofta som en tendens och ett tillstånd både i samhället och hos den enskilda människan där en högre ordning och absoluta sanningar upplöses. Nihilism används ibland också som benämning av en filosofisk position och politisk rörelse. Termen introducerades av Friedrich Heinrich Jacobi (1743-1819), som använde det för att karaktärisera [[rationalism]] och särskilt då Immanuel Kants filosofi, och populariserades av Ivan Turgenev i romanen ''Fäder och söner''.	+	'''Nihilism''' (av latinets ''nihil'', ingenting) betecknar förfall och avsaknad av absoluta värden. Nihilismen beskrivs ofta som en tendens och ett tillstånd både i samhället och hos den enskilda människan där en högre ordning och absoluta sanningar upplöses. Nihilism används ibland också som benämning av en filosofisk position och politisk rörelse. Termen introducerades av Friedrich Heinrich Jacobi (1743-1819), som använde det för att karaktärisera [[rationalism]] och särskilt då Immanuel Kants filosofi, och populariserades av Ivan Turgenev i romanen ''Fäder och söner''.

	Nihilismen associeras ofta med '''[[Friedrich Nietzsche]]''' som är en av de första att utförligt utforska ämnet. Nietzsche såg nihilismen som livets och världens tömmande av mening, vilket ledde till apati gentemot livet, karaktäriserat av vad han kallade "Den sista människan" (''der letzte Mensch''). Nietzsche konceptualiserade det nihilistiska tillståndet med det kända uttrycket '''”[[Gud är död]]”''' med vilket han menade att Gud inte längre var närvarande som meningsbärare. Han menade att vi - den europeiska kulturen - hade dödat Gud. Orsaken var slavmoralen, i synnerhet kristendomen, som han menade vände sig från livet. Nietzsche ansåg att nihilismen var en sjukdom som skulle övervinnas, och samtidigt såg han den som en ofrånkomlighet och nödvändig förutsättning, en historisk prövning som kunde leda till "Övermänniskan".		Nihilismen associeras ofta med '''[[Friedrich Nietzsche]]''' som är en av de första att utförligt utforska ämnet. Nietzsche såg nihilismen som livets och världens tömmande av mening, vilket ledde till apati gentemot livet, karaktäriserat av vad han kallade "Den sista människan" (''der letzte Mensch''). Nietzsche konceptualiserade det nihilistiska tillståndet med det kända uttrycket '''”[[Gud är död]]”''' med vilket han menade att Gud inte längre var närvarande som meningsbärare. Han menade att vi - den europeiska kulturen - hade dödat Gud. Orsaken var slavmoralen, i synnerhet kristendomen, som han menade vände sig från livet. Nietzsche ansåg att nihilismen var en sjukdom som skulle övervinnas, och samtidigt såg han den som en ofrånkomlighet och nödvändig förutsättning, en historisk prövning som kunde leda till "Övermänniskan".

← Äldre version		Versionen från 13 september 2009 kl. 10.06
Rad 36:		Rad 36:

	== Nihilism och metafysisk revolt (Camus) ==		== Nihilism och metafysisk revolt (Camus) ==
		+
		+	== Vidare läsning ==
		+	* [[Alain Badiou om teknik och nihilism]] (utdrag från Manifest för filosofin).
		+	* ''Nihilism before Nietzsche'', av Michael Allen Gillespie.
		+	* ''Genealogy of nihilism'', av Conor Cunningham.

← Äldre version		Versionen från 28 december 2008 kl. 15.10
Rad 22:		Rad 22:

	=== Nietzsche: en perfekt nihilist? ===		=== Nietzsche: en perfekt nihilist? ===
		+	Nietzsche ansåg att han hade ”levt igenom” nihilismen, tagit sig till dess slut, och lämnat den bakom sig. ”I have hitherto been a thoroughgoing nihilist”. Som filosof menade han sig därför vara en ”perfekt nihilist”. Det finns, naturligtvis, dock kritiker som ifrågasätter hur konsekvent nihilist Nietzsche egentligen var. [Heidegger, Taubes]

	== Över linjen (Jünger) ==		== Över linjen (Jünger) ==

← Äldre version		Versionen från 28 december 2008 kl. 15.09
Rad 19:		Rad 19:

	=== Omvärdering av de livsnegerande värdena ===		=== Omvärdering av de livsnegerande värdena ===
		+	Eftersom Nietzsche ansåg att det varken var möjligt eller eftersträvansvärt att ifrågasätta Guds död (och på så sätt återupprätta gudsbegreppet) låg möjligheten att överkomma nihilismen i att omvärdera de livsnegerande värdena. Denna omvärdering består i grunden i en omvärdering av hur vi tolkar världen. Vi behöver, menade Nietzsche, överge tanken om att världen rör sig i riktning mot ett mål (teleologi), att världen kan förstås som en helhet, och att världen väsentligen är ett vara snarare än (en mångfald) blivanden. Kort sagt måste vi överge tanken om en ”Sann” värld.

	=== Nietzsche: en perfekt nihilist? ===		=== Nietzsche: en perfekt nihilist? ===

@@ Rad 24: / Rad 24: @@
 == Över linjen (Jünger) ==
-== Varat och Intet (Heidegger) ==
+== Tekniken som nihilismens metafysik (Heidegger) ==
 == Nihilism och metafysisk revolt (Camus) ==

@@ Rad 6: / Rad 6: @@
-== Nihilismen enligt Nietzsche ==
+== De högsta värdenas förfall (Nietzsche) ==
 Frågan om nihilismen - sättet den verkar på oss som människor och som kultur, och dess möjliga överskridande - är den centrala frågan för hela Nietzsches tänkande. Men Nietzsches förståelse av nihilismen förblev genom hela hans liv flyktig och fragmentarisk. Det är främst i sina sena anteckningar, som under hans egen livstid förblev opublicerade, fenomenet utforskas och in i det sista förblev Nietzsches förhållningssätt ambivalent. I ett ofta citerat stycke skriver Nietzsche: ”I praise, I do not reproach, [nihilism's] arrival. I believe it is one of the greatest crises, a moment of the deepest self-reflection of humanity. Whether man recovers from it, whether he becomes master of this crisis, is a question of his strength. It is possible. . . . ”
-En naturlig startpunkt för att börja förstå nihilismen är begreppsnamnet själv: ''nihil'', latin för intet. Nihil kan tolkas som både meningslöshet och värdelöshet. Det är främst i meningen värdelöshet som Nietzsche talade om nihilismen. Nihilismen är närmare bestämt de högre värdenas nervärdering av sig själva ["das die obersten Werthe sich entwerthen"].
+=== Förtvivlan och pessimism ===
 == Över linjen (Jünger) ==