Mall:Gemenskap - Versionshistorik

Iammany den 30 december 2009 kl. 16.11

2009-12-30T16:11:09Z

Iammany den 17 oktober 2009 kl. 17.33

2009-10-17T17:33:19Z

Iammany: Ny sida: '''Gemenskap''' kan ha många, ofta motstridiga, betydelser. I vardagligt tal talar man oftast om en gemenskap som en samling individer som delar ett intresse, språk, etc och bildar sig en...

2008-03-03T16:09:42Z

Ny sida: '''Gemenskap''' kan ha många, ofta motstridiga, betydelser. I vardagligt tal talar man oftast om en gemenskap som en samling individer som delar ett intresse, språk, etc och bildar sig en...

Ny sida

'''Gemenskap''' kan ha många, ofta motstridiga, betydelser. I vardagligt tal talar man oftast om en gemenskap som en samling individer som delar ett intresse, språk, etc och bildar sig en identitet utifrån dessa gemensamma nämnare. Ordet kommer ifrån det latinska ''communitas'' (som betyder samma), som i sin tur kommer från ''communis'', som betyder allmän, gemensam, delad av alla eller många. ''Communis'' kommer av kombinationen av det latinska prefixet ''con''- (som betyder tillsammans) och ''munis'' (som har att göra med utförandet av tjänster).

De större mänskliga gemenskaperna genom historien - som de religösa, nationella, etniska, politiska, etc - har formats kring en gemensam [[myt]] som fungerar som en sammanbindande länk mellan gemenskapens medlemmar. Myternas gemenskaper har emellertid haft en stark tendens att utesluta [[den Andre]] och subsumera den enskilde i en gemenskapens fusion till något högre (där den enskilde inte längre är en jämbördig och jämlik deltagare utan underordnad). Därför har vissa tänkare talat om en annan sorts möjlig gemenskap bortom myternas gemenskaper; exempelvis [[Georges Bataille]], [[Maurice Blanchot]], [[Jean-Luc Nancy]], [[Giorgio Agamben]] och [[Roberto Esposito]] för att bara nämna några få. ([[Gemenskap|Fortsätt läsa huvudartikeln...]])

← Äldre version		Versionen från 30 december 2009 kl. 16.11
Rad 1:		Rad 1:
	'''Gemenskap''' kan ha många, ofta motstridiga, betydelser. I vardagligt tal talar man oftast om en gemenskap som en samling individer som delar ett intresse, språk, etc och bildar sig en identitet utifrån dessa gemensamma nämnare. Ordet kommer ifrån det latinska ''communitas'' (som betyder samma), som i sin tur kommer från ''communis'', som betyder allmän, gemensam, delad av alla eller många. ''Communis'' kommer av kombinationen av det latinska prefixet ''con''- (som betyder tillsammans) och ''munis'' (som har att göra med utförandet av tjänster).		'''Gemenskap''' kan ha många, ofta motstridiga, betydelser. I vardagligt tal talar man oftast om en gemenskap som en samling individer som delar ett intresse, språk, etc och bildar sig en identitet utifrån dessa gemensamma nämnare. Ordet kommer ifrån det latinska ''communitas'' (som betyder samma), som i sin tur kommer från ''communis'', som betyder allmän, gemensam, delad av alla eller många. ''Communis'' kommer av kombinationen av det latinska prefixet ''con''- (som betyder tillsammans) och ''munis'' (som har att göra med utförandet av tjänster).

−	De större mänskliga gemenskaperna genom historien - som de religösa, nationella, etniska, politiska, etc - har formats kring en gemensam [[myt]] som fungerar som en sammanbindande länk mellan gemenskapens medlemmar. Myternas gemenskaper har emellertid haft en stark tendens att utesluta [[den Andre]] och subsumera den enskilde i en gemenskapens fusion till något högre (där den enskilde inte längre är en jämbördig och jämlik deltagare utan underordnad). Därför har vissa tänkare talat om en annan sorts möjlig gemenskap bortom myternas gemenskaper; exempelvis [[Georges Bataille]], [[Maurice Blanchot]], [[Jean-Luc Nancy]], [[Giorgio Agamben]] och [[Roberto Esposito]] för att bara nämna några få.	+	De större mänskliga gemenskaperna genom historien - som de religösa, nationella, etniska, politiska, etc - har formats kring en gemensam [[myt]] som fungerar som en sammanbindande länk mellan gemenskapens medlemmar. Myternas gemenskaper har emellertid haft en stark tendens att utesluta den Andre och subsumera den enskilde i en gemenskapens fusion till något högre (där den enskilde inte längre är en jämbördig och jämlik deltagare utan underordnad). Därför har vissa tänkare talat om en annan sorts möjlig gemenskap bortom myternas gemenskaper; exempelvis [[Georges Bataille]], [[Maurice Blanchot]], [[Jean-Luc Nancy]], [[Giorgio Agamben]] och [[Roberto Esposito]] för att bara nämna några få.

← Äldre version		Versionen från 17 oktober 2009 kl. 17.33
Rad 1:		Rad 1:
	'''Gemenskap''' kan ha många, ofta motstridiga, betydelser. I vardagligt tal talar man oftast om en gemenskap som en samling individer som delar ett intresse, språk, etc och bildar sig en identitet utifrån dessa gemensamma nämnare. Ordet kommer ifrån det latinska ''communitas'' (som betyder samma), som i sin tur kommer från ''communis'', som betyder allmän, gemensam, delad av alla eller många. ''Communis'' kommer av kombinationen av det latinska prefixet ''con''- (som betyder tillsammans) och ''munis'' (som har att göra med utförandet av tjänster).		'''Gemenskap''' kan ha många, ofta motstridiga, betydelser. I vardagligt tal talar man oftast om en gemenskap som en samling individer som delar ett intresse, språk, etc och bildar sig en identitet utifrån dessa gemensamma nämnare. Ordet kommer ifrån det latinska ''communitas'' (som betyder samma), som i sin tur kommer från ''communis'', som betyder allmän, gemensam, delad av alla eller många. ''Communis'' kommer av kombinationen av det latinska prefixet ''con''- (som betyder tillsammans) och ''munis'' (som har att göra med utförandet av tjänster).

−	De större mänskliga gemenskaperna genom historien - som de religösa, nationella, etniska, politiska, etc - har formats kring en gemensam [[myt]] som fungerar som en sammanbindande länk mellan gemenskapens medlemmar. Myternas gemenskaper har emellertid haft en stark tendens att utesluta [[den Andre]] och subsumera den enskilde i en gemenskapens fusion till något högre (där den enskilde inte längre är en jämbördig och jämlik deltagare utan underordnad). Därför har vissa tänkare talat om en annan sorts möjlig gemenskap bortom myternas gemenskaper; exempelvis [[Georges Bataille]], [[Maurice Blanchot]], [[Jean-Luc Nancy]], [[Giorgio Agamben]] och [[Roberto Esposito]] för att bara nämna några få. ~~([[Gemenskap\|Fortsätt läsa huvudartikeln...]])~~	+	De större mänskliga gemenskaperna genom historien - som de religösa, nationella, etniska, politiska, etc - har formats kring en gemensam [[myt]] som fungerar som en sammanbindande länk mellan gemenskapens medlemmar. Myternas gemenskaper har emellertid haft en stark tendens att utesluta [[den Andre]] och subsumera den enskilde i en gemenskapens fusion till något högre (där den enskilde inte längre är en jämbördig och jämlik deltagare utan underordnad). Därför har vissa tänkare talat om en annan sorts möjlig gemenskap bortom myternas gemenskaper; exempelvis [[Georges Bataille]], [[Maurice Blanchot]], [[Jean-Luc Nancy]], [[Giorgio Agamben]] och [[Roberto Esposito]] för att bara nämna några få.