La Communauté Inavouable - Versionshistorik

Iammany: /* Sammanfattning */

2009-12-30T17:00:36Z

‎Sammanfattning

Iammany den 28 december 2009 kl. 15.34

2009-12-28T15:34:47Z

Iammany den 28 december 2009 kl. 15.34

2009-12-28T15:34:17Z

Zerkalo den 20 augusti 2008 kl. 11.22

2008-08-20T11:22:19Z

Iammany den 24 maj 2008 kl. 15.09

2008-05-24T15:09:00Z

Iammany: /* Sammanfattning */

2008-05-24T15:02:31Z

‎Sammanfattning

Iammany den 15 mars 2008 kl. 09.05

2008-03-15T09:05:54Z

Iammany den 8 februari 2008 kl. 19.42

2008-02-08T19:42:02Z

Iammany den 27 december 2007 kl. 18.02

2007-12-27T18:02:56Z

Iammany den 27 december 2007 kl. 18.02

2007-12-27T18:02:02Z

@@ Rad 6: / Rad 6: @@
 :''Se också: [[Läsning av The unavowable community|Studiecirkel på The unavowable community]].''
-Bokens första del är i huvudsak en kommentar på Nancys [[La Communauté désœuvrée|essä]] och [[Georges Bataille|Batailles]] många olika engagemang med gemenskapsproblematiken. [[Gemenskap]], så som det varit ett ideal för den kommunistiska strävan, har otvivelaktligen varit ett historiskt misslyckande, och har varit det mycket pågrund av jämlikhetstankens nivellering av individer till ett kollektiv av subjekt som är "Samma" (vilket Nancy kallar [[immanentism]]). I kontrast till detta gemenskapsideal sätter Blanchot, i Batailles följd, en gemenskap som släpper in den Andre. Blanchot skriver:
+Bokens första del är i huvudsak en kommentar på Nancys [[La Communauté désœuvrée|essä]] och [[Georges Bataille|Batailles]] många olika engagemang med gemenskapsproblematiken. [[Gemenskap]], så som det varit ett ideal för den kommunistiska strävan, har otvivelaktligen varit ett historiskt misslyckande, och har varit det mycket pågrund av jämlikhetstankens nivellering av individer till ett kollektiv av subjekt som är "Samma" (vilket Nancy kallar '''immanentism'''). I kontrast till detta gemenskapsideal sätter Blanchot, i Batailles följd, en gemenskap som släpper in den Andre. Blanchot skriver:
 :''"[...] then completely different relationship imposes itself and imposes another form of society which one would hardly dare call a 'community'. Or else one accepts the idea of naming it thus, while asking oneself what is at stake in the concept of a community and wether the community, no matter if it has existed or not, does not in the end always posit the absence of community."'' (s. 3)

@@ Rad 24: / Rad 24: @@
 Den gemenskap som var närvarande utgjordes enligt Blanchot av vänner. Den sorts vänskap som här åsyftas är av en särskild typ: ”camaraderie without preliminaries”. (Möjligtvis kan man göra en parallell med [[affinitetsgrupp]]en.) Det var inte ”Folket” med stort f som tog gatan utan folket utan stat (jmf: [[multituden]]).
-I Duras ''Dödssjukdomen'' får vi läsa om en man och en kvinna som har slutit ett kontrakt att vara hos mannen för några nätter. Mannen lider av ”dödssjukdomen”. Mannen vill men är oförmögen att älska. Kvinnan förhåller sig passiv och sover mestadels. Blanchot menar att kvinnans sårbarhet och svaghet samtidigt gör henne svårnådd, upprättar en slags distans som gör henne absolut annan. Dissymmetrin mellan mannen och kvinnan, och den mellan självet och [[den Andre]], markerar också det irreciprokra etiska förhållandet att ”den andre står alltid närmare Gud än mig” (Blanchot citerar [[Emmanuel Lévinas|Lévinas]]). Kärleken, och det etiska ansvaret inför den andre, kan inte vara en viljehandling. Duras: ”Du undrar hur känslan av att älska skulle kunna uppstå. Hon svarar dig: Kanske en plötslig rämna i universums logik. Hon säger: Till exempel genom ett misstag. Hon säger: Aldrig av att vilja.” (''Dödssjukdomen'', s. 27)
+I Duras ''Dödssjukdomen'' får vi läsa om en man och en kvinna som har slutit ett kontrakt att vara hos mannen för några nätter. Mannen lider av ”dödssjukdomen”. Mannen vill men är oförmögen att älska. Kvinnan förhåller sig passiv och sover mestadels. Blanchot menar att kvinnans sårbarhet och svaghet samtidigt gör henne svårnådd, upprättar en slags distans som gör henne absolut annan. Dissymmetrin mellan mannen och kvinnan, och den mellan självet och den Andre, markerar också det irreciprokra etiska förhållandet att ”den andre står alltid närmare Gud än mig” (Blanchot citerar [[Emmanuel Lévinas|Lévinas]]). Kärleken, och det etiska ansvaret inför den andre, kan inte vara en viljehandling. Duras: ”Du undrar hur känslan av att älska skulle kunna uppstå. Hon svarar dig: Kanske en plötslig rämna i universums logik. Hon säger: Till exempel genom ett misstag. Hon säger: Aldrig av att vilja.” (''Dödssjukdomen'', s. 27)
 Kärlek, vänskap eller gemenskap är aldrig en viljehandling eller i alla fall inte bara en viljehandling eftersom det innebär affirmering av detSamma. Hetrogenitet uppstår först vid det plötsliga och oväntade intrånget av annanhet. Därav vikten av sårbarhet och svaghet för att gemenskapen inte ska upprepa immanentismen.

@@ Rad 6: / Rad 6: @@
 :''Se också: [[Läsning av The unavowable community|Studiecirkel på The unavowable community]].''
-Bokens första del är i huvudsak en kommentar på Nancys [[La Communauté désœuvrée|essä]] och [[Georges Bataille|Batailles]] många olika engagemang med gemenskapsproblematiken. [[Gemenskap]], så som det varit ett ideal för den kommunistiska strävan, har otvivelaktligen varit ett historiskt misslyckande, och har varit det mycket pågrund av jämlikhetstankens nivellering av individer till ett kollektiv av subjekt som är "Samma" (vilket Nancy kallar [[immanentism]]). I kontrast till detta gemenskapsideal sätter Blanchot, i Batailles följd, en gemenskap som släpper in [[den Andre]]. Blanchot skriver:
+Bokens första del är i huvudsak en kommentar på Nancys [[La Communauté désœuvrée|essä]] och [[Georges Bataille|Batailles]] många olika engagemang med gemenskapsproblematiken. [[Gemenskap]], så som det varit ett ideal för den kommunistiska strävan, har otvivelaktligen varit ett historiskt misslyckande, och har varit det mycket pågrund av jämlikhetstankens nivellering av individer till ett kollektiv av subjekt som är "Samma" (vilket Nancy kallar [[immanentism]]). I kontrast till detta gemenskapsideal sätter Blanchot, i Batailles följd, en gemenskap som släpper in den Andre. Blanchot skriver:
 :''"[...] then completely different relationship imposes itself and imposes another form of society which one would hardly dare call a 'community'. Or else one accepts the idea of naming it thus, while asking oneself what is at stake in the concept of a community and wether the community, no matter if it has existed or not, does not in the end always posit the absence of community."'' (s. 3)
@@ Rad 18: / Rad 18: @@
 Offret i Acéphale var tänkt att vara ett offer som samtidigt dödar både offret och den som offrar. Detta offrande blir därför snarare ett [[La Part maudite|förslösande]] då offret är ett uppgivande som går bortom den balansakt som utbytet innebär (som är centralt för offrandet i exempelvis religösa och andra [[mytologi]]ska sammanhang). Den som offrar utan utbyte ger upp sig själv, träder ur sin givna funktion, utan att samtidigt skapa eller tilldelas en ny funktion.
-Acéphales gemenskap är inte ett byte utan ett undandragande och en ständigt förestående död. Undandragandet är dock inte en medveten eller suverän akt, utan föregår sig självt - det förutsätter att det inte finns något att undandra (därav avsaknaden av huvud, ''a-cephalus''). Uppgivandet av självet kan inte ske utan den andres delaktighet och den sammes [[passivitet]], och vice versa; offret måste vara ett samspel, innebära en död både för den som offrar och för den som offras.
+Acéphales gemenskap är inte ett byte utan ett undandragande och en ständigt förestående död. Undandragandet är dock inte en medveten eller suverän akt, utan föregår sig självt - det förutsätter att det inte finns något att undandra (därav avsaknaden av huvud, ''a-cephalus''). Uppgivandet av självet kan inte ske utan den andres delaktighet och den sammes passivitet, och vice versa; offret måste vara ett samspel, innebära en död både för den som offrar och för den som offras.
 Bokens andra del är i huvudsak en kommentar till Marguerite Duras ''Dödssjukdomen'', men här resoneras det också kring maj ’68, Lévinas, etik och kärlek bland annat. Händelserna som ägde rum i Paris maj 1968 menar Blanchot var ett exempel på när explosiv kommunikation ”affirmerade sig själv bortom affirmationens vanliga former”. Det var en gemenskap ”utan projekt” vilket visades till exempel av att de otaliga kommittéer som upprättades inte uträttade något, att ingen formell makt övertogs, osv. Händelserna manifesterade en potentiell gemenskap där en sorts [[kommunism]] ”never before experienced” ägde rum. Kommunikation i alla möjliga former – spontan, passionerad, etc. – där kommunicerandet i sig var viktigare än innehållet.
@@ Rad 26: / Rad 26: @@
 I Duras ''Dödssjukdomen'' får vi läsa om en man och en kvinna som har slutit ett kontrakt att vara hos mannen för några nätter. Mannen lider av ”dödssjukdomen”. Mannen vill men är oförmögen att älska. Kvinnan förhåller sig passiv och sover mestadels. Blanchot menar att kvinnans sårbarhet och svaghet samtidigt gör henne svårnådd, upprättar en slags distans som gör henne absolut annan. Dissymmetrin mellan mannen och kvinnan, och den mellan självet och [[den Andre]], markerar också det irreciprokra etiska förhållandet att ”den andre står alltid närmare Gud än mig” (Blanchot citerar [[Emmanuel Lévinas|Lévinas]]). Kärleken, och det etiska ansvaret inför den andre, kan inte vara en viljehandling. Duras: ”Du undrar hur känslan av att älska skulle kunna uppstå. Hon svarar dig: Kanske en plötslig rämna i universums logik. Hon säger: Till exempel genom ett misstag. Hon säger: Aldrig av att vilja.” (''Dödssjukdomen'', s. 27)
-Kärlek, vänskap eller gemenskap är aldrig en viljehandling eller i alla fall inte bara en viljehandling eftersom det innebär affirmering av detSamma. Hetrogenitet uppstår först vid det plötsliga och oväntade intrånget av annanhet. Därav vikten av sårbarhet och svaghet för att gemenskapen inte ska upprepa [[immanentism]]en.
+Kärlek, vänskap eller gemenskap är aldrig en viljehandling eller i alla fall inte bara en viljehandling eftersom det innebär affirmering av detSamma. Hetrogenitet uppstår först vid det plötsliga och oväntade intrånget av annanhet. Därav vikten av sårbarhet och svaghet för att gemenskapen inte ska upprepa immanentismen.
 :''”An ethics is possible only when – with onthology (which always reduces the Other to the Same) taking the backseat – an anterior relation can affirm itself, a relation such that the self is not content with recognizing the Other, with recognizing itself in it, but feels that the Other always puts it into question to the point of being able to respond to it only through a responsibility that cannot limit itself and that exceeds itself without exhausting itself. A responsibility or obligation towards the Other that does not come from the Law but from which the latter would derive in what makes it irreducible to all forms of legality through which one necessarily tries to regulate it, while at the same time pronouncing it the exception or the extra-ordinary which cannot be enounced in any already formulated language.”'' (s. 43)

← Äldre version		Versionen från 20 augusti 2008 kl. 11.22
Rad 73:		Rad 73:
	== Se även ==		== Se även ==
	* [[Läsning av The unavowable community\|Studiecirkel på La Communauté Inavouable]]		* [[Läsning av The unavowable community\|Studiecirkel på La Communauté Inavouable]]
		+
		+	[[Kategori:Maurice Blanchot]]
		+	[[Kategori:Gemenskap]]

← Äldre version		Versionen från 24 maj 2008 kl. 15.09
Rad 1:		Rad 1:
−	[[Bild:Blanchot inavouable.jpg\|right]]'''La Communauté Inavouable''' (på engelska som ''The Unavowable Community'') är en bok av [[Maurice Blanchot]] som publicerades 1983 ~~och var~~ delvis ett svar på [[Jean-Luc Nancy]]s essä ''[[La Communauté désœuvrée]]'' (''The Inoperative Community'') ~~och en kommentar~~ på Marguerite Duras ~~[[récit]]~~ ''Dödssjukdomen'' ~~(Modernista, 2007)~~.	+	[[Bild:Blanchot inavouable.jpg\|right]]'''La Communauté Inavouable''' (på engelska som ''The Unavowable Community'') är en bok av [[Maurice Blanchot]] som publicerades 1983. Bokens första del är delvis ett svar på [[Jean-Luc Nancy]]s essä ''[[La Communauté désœuvrée]]'' (''The Inoperative Community'') medan bokens andra del fokuserar på Marguerite Duras ''Dödssjukdomen''.

← Äldre version		Versionen från 24 maj 2008 kl. 15.02
Rad 20:		Rad 20:
	Acéphales gemenskap är inte ett byte utan ett undandragande och en ständigt förestående död. Undandragandet är dock inte en medveten eller suverän akt, utan föregår sig självt - det förutsätter att det inte finns något att undandra (därav avsaknaden av huvud, ''a-cephalus''). Uppgivandet av självet kan inte ske utan den andres delaktighet och den sammes [[passivitet]], och vice versa; offret måste vara ett samspel, innebära en död både för den som offrar och för den som offras.		Acéphales gemenskap är inte ett byte utan ett undandragande och en ständigt förestående död. Undandragandet är dock inte en medveten eller suverän akt, utan föregår sig självt - det förutsätter att det inte finns något att undandra (därav avsaknaden av huvud, ''a-cephalus''). Uppgivandet av självet kan inte ske utan den andres delaktighet och den sammes [[passivitet]], och vice versa; offret måste vara ett samspel, innebära en död både för den som offrar och för den som offras.

		+	Bokens andra del är i huvudsak en kommentar till Marguerite Duras ''Dödssjukdomen'', men här resoneras det också kring maj ’68, Lévinas, etik och kärlek bland annat. Händelserna som ägde rum i Paris maj 1968 menar Blanchot var ett exempel på när explosiv kommunikation ”affirmerade sig själv bortom affirmationens vanliga former”. Det var en gemenskap ”utan projekt” vilket visades till exempel av att de otaliga kommittéer som upprättades inte uträttade något, att ingen formell makt övertogs, osv. Händelserna manifesterade en potentiell gemenskap där en sorts [[kommunism]] ”never before experienced” ägde rum. Kommunikation i alla möjliga former – spontan, passionerad, etc. – där kommunicerandet i sig var viktigare än innehållet.
		+
		+	Den gemenskap som var närvarande utgjordes enligt Blanchot av vänner. Den sorts vänskap som här åsyftas är av en särskild typ: ”camaraderie without preliminaries”. (Möjligtvis kan man göra en parallell med [[affinitetsgrupp]]en.) Det var inte ”Folket” med stort f som tog gatan utan folket utan stat (jmf: [[multituden]]).
		+
		+	I Duras ''Dödssjukdomen'' får vi läsa om en man och en kvinna som har slutit ett kontrakt att vara hos mannen för några nätter. Mannen lider av ”dödssjukdomen”. Mannen vill men är oförmögen att älska. Kvinnan förhåller sig passiv och sover mestadels. Blanchot menar att kvinnans sårbarhet och svaghet samtidigt gör henne svårnådd, upprättar en slags distans som gör henne absolut annan. Dissymmetrin mellan mannen och kvinnan, och den mellan självet och [[den Andre]], markerar också det irreciprokra etiska förhållandet att ”den andre står alltid närmare Gud än mig” (Blanchot citerar [[Emmanuel Lévinas\|Lévinas]]). Kärleken, och det etiska ansvaret inför den andre, kan inte vara en viljehandling. Duras: ”Du undrar hur känslan av att älska skulle kunna uppstå. Hon svarar dig: Kanske en plötslig rämna i universums logik. Hon säger: Till exempel genom ett misstag. Hon säger: Aldrig av att vilja.” (''Dödssjukdomen'', s. 27)
		+
		+	Kärlek, vänskap eller gemenskap är aldrig en viljehandling eller i alla fall inte bara en viljehandling eftersom det innebär affirmering av detSamma. Hetrogenitet uppstår först vid det plötsliga och oväntade intrånget av annanhet. Därav vikten av sårbarhet och svaghet för att gemenskapen inte ska upprepa [[immanentism]]en.
		+
		+	:''”An ethics is possible only when – with onthology (which always reduces the Other to the Same) taking the backseat – an anterior relation can affirm itself, a relation such that the self is not content with recognizing the Other, with recognizing itself in it, but feels that the Other always puts it into question to the point of being able to respond to it only through a responsibility that cannot limit itself and that exceeds itself without exhausting itself. A responsibility or obligation towards the Other that does not come from the Law but from which the latter would derive in what makes it irreducible to all forms of legality through which one necessarily tries to regulate it, while at the same time pronouncing it the exception or the extra-ordinary which cannot be enounced in any already formulated language.”'' (s. 43)
		+
		+	”Språnget” som kärleken affirmerar är övergången till den etiska och ”religiösa nivån” (Blanchot citerar Kierkegaard). Blanchot vill emellertid värja sig från att sudda ut skillnaden mellan etik och passion men framhåller det måttlösa: ”Therefore excess is its only measure while violence and nocturnal death cannot be excluded from the exigency to love.” (s. 45)

	== Innehållsförteckning ==		== Innehållsförteckning ==

@@ Rad 1: / Rad 1: @@
 [[Bild:Blanchot inavouable.jpg|right]]'''La Communauté Inavouable''' (på engelska som ''The Unavowable Community'') är en bok av [[Maurice Blanchot]] som publicerades 1983 och var delvis ett svar på [[Jean-Luc Nancy]]s essä ''[[La Communauté désœuvrée]]'' (''The Inoperative Community'') och en kommentar på Marguerite Duras [[récit]] ''Dödssjukdomen'' (Modernista, 2007).
-== Innehåll ==
+:''Se också: [[Läsning av The unavowable community|Studiecirkel på The unavowable community]].''
 Station Hill utgåvan:

@@ Rad 1: / Rad 1: @@
 [[Bild:Blanchot inavouable.jpg|right]]'''La Communauté Inavouable''' (på engelska som ''The Unavowable Community'') är en bok av [[Maurice Blanchot]] som publicerades 1983 och var delvis ett svar på [[Jean-Luc Nancy]]s essä ''[[La Communauté désœuvrée]]'' (''The Inoperative Community'') och en kommentar på Marguerite Duras [[récit]] ''Dödssjukdomen'' (Modernista, 2007).
@@ Rad 44: / Rad 42: @@
 == Utgåvor ==
 [[Bild:Blanchot unavowable.jpg]]''The Unavowable Community''. Station Hill Press, 1988. ISBN: 1-58177-104-5

← Äldre version		Versionen från 27 december 2007 kl. 18.02
Rad 1:		Rad 1:
−	:'''Just nu [[Läsning av The ~~Unavowable~~ community\|läser vi gemensamt]] ''La Communauté Inavouable''.'''	+	:'''Just nu [[Läsning av The unavowable community\|läser vi gemensamt]] ''La Communauté Inavouable''.'''

	[[Bild:Blanchot inavouable.jpg\|right]]'''La Communauté Inavouable''' (på engelska som ''The Unavowable Community'') är en bok av [[Maurice Blanchot]] som publicerades 1983 och var delvis ett svar på [[Jean-Luc Nancy]]s essä ''[[La Communauté désœuvrée]]'' (''The Inoperative Community'') och en kommentar på Marguerite Duras [[récit]] ''Dödssjukdomen'' (Modernista, 2007).		[[Bild:Blanchot inavouable.jpg\|right]]'''La Communauté Inavouable''' (på engelska som ''The Unavowable Community'') är en bok av [[Maurice Blanchot]] som publicerades 1983 och var delvis ett svar på [[Jean-Luc Nancy]]s essä ''[[La Communauté désœuvrée]]'' (''The Inoperative Community'') och en kommentar på Marguerite Duras [[récit]] ''Dödssjukdomen'' (Modernista, 2007).