Kronologisk biografi över Georges Bataille - Versionshistorik

Iammany den 17 september 2021 kl. 19.27

2021-09-17T19:27:16Z

Iammany den 16 januari 2010 kl. 14.55

2010-01-16T14:55:08Z

Iammany den 16 januari 2010 kl. 14.44

2010-01-16T14:44:35Z

Iammany den 30 december 2009 kl. 17.01

2009-12-30T17:01:02Z

Iammany den 30 december 2009 kl. 16.23

2009-12-30T16:23:29Z

Iammany den 30 december 2009 kl. 16.19

2009-12-30T16:19:40Z

Iammany den 28 december 2009 kl. 14.33

2009-12-28T14:33:16Z

Iammany den 6 juli 2008 kl. 19.32

2008-07-06T19:32:20Z

Iammany den 6 juli 2008 kl. 16.03

2008-07-06T16:03:12Z

Visa ändringar

Iammany den 5 juli 2008 kl. 20.22

2008-07-05T20:22:07Z

@@ Rad 51: / Rad 51: @@
 Den föreslagna studien blir aldrig av men Bataille medarbetar vid översättningen av en av hans böcker, ''L’idée de Bien chez Tolstoï et Nietzsche''.
-Vid slutet av året lär han känna Michel Leiris som presenterar honom för sina vänner vid rue Blomet, alltså dem som målaren André Masson samlar i sin atelje.
+Vid slutet av året lär han känna Michel Leiris som presenterar honom för sina vänner vid rue Blomet, alltså dem som målaren André Masson samlar i sin ateljé.
 Avser att grunda en litterär rörelse, ''Oui'', ”som implicerar ett ständigt samtycke till allting…”
-'''1925''' – Upplever sina nya vänners (Leiris, Masson) anslutning till surrealismen som en uteslutning: ”Jag ville skydda dem jag tyckte om eller som betydde något för mig från detta inflytande”.
+'''1925''' – Upplever sina nya vänners (Leiris, Masson) anslutning till [[surrealism]]en som en uteslutning: ”Jag ville skydda dem jag tyckte om eller som betydde något för mig från detta inflytande”.
 Bataille träffar [[psykoanalys|psykoanalytikern]] Adrien Borel och kommer överens med honom om att påbörja en analys. Borel berättar om ”det hundrafaldiga lidandets” klichéer som upptog Carpeaux 1905. Dessa klichéer spelar en ansenlig, ”avgörande”, roll i Batailles liv.
@@ Rad 79: / Rad 79: @@
 I januari skriver han ''L’anus solaire'': ”Om man fruktar bländningen så till den grad att man aldrig sett (…) att solen var vämjelig och rosa som ett ollon, öppen och urinerande som en kroppsöppning, är det kanske onödigt att mitt i naturen öppna ännu fler ögon tyngda av frågor”.
-I juli bor han en tid i London. Åsynen av ett utskjutande apanus o Zoological Garden upprör honom och kastar in honom i ”ett slags extatisk slöhet”.
+I juli bor han en tid i London. Åsynen av ett utskjutande apanus i Zoological Garden upprör honom och kastar in honom i ”ett slags extatisk slöhet”.
-Börjar skriva ''Histoire de l’oeil'' [''Ögats historia''].
+Börjar skriva ''Histoire de l’oeil'' [''[[Ögats historia]]''].
 Han hälsar ofta på dem som bor på rue de Château: ”Där var man mycket öppen för inflytandet från en stor personlighet, en sann ensling, vars verk formats av en koherent filosofi”, André Thirion.
@@ Rad 105: / Rad 105: @@
 Fortsätter genom öppna brev sin polemik med André Breton. Det viktigaste bland dessa är ”La valeur d’usage de D.A.F. de Sade”.
-'''1931''' – ''Documents'' dras in efter totalt femton nummer. Träffar Boris Souvarine och går med i ”Cercle Communiste Démocratique”.
+'''1931''' – ''Documents'' dras in efter totalt femton nummer. Träffar Boris Souvarine och går med i ”[[Cercle Communiste Démocratique]]”.
 ''L’anus solarie'', som skrevs 1927, kommer ut i november illustrerad (torrnålsgravyrer) av André Masson.
@@ Rad 115: / Rad 115: @@
 Från oktober 1933 till januari 1934 är han medlem i gruppen ”Masses”.
-'''1934''' – Deltar från och med januari i Alexandre Kojèves seminarier – läsning och översättning av – samt improviserade kommentarer till – Hegels ''Andens fenomenologi''. En omskakande upptäckt för Bataille (hans Hegel förblir kojèvesk) som känner sig ”dödstrött, krossad, dödad tio gånger om: kvävd och fastnaglad.”
+'''1934''' – Deltar från och med januari i Alexandre Kojèves seminarier – läsning och översättning av – samt improviserade kommentarer till – [[Hegel]]s ''Andens fenomenologi''. En omskakande upptäckt för Bataille (hans Hegel förblir kojèvesk) som känner sig ”dödstrött, krossad, dödad tio gånger om: kvävd och fastnaglad.”
 Tänker skriva en bok, ''Le fascisme en France''.
-Deltar i en demonstration den 12 februari på Cours de Vincennes och övertygas om fascismens kommande seger. Den misslyckade socialistiska resningen i Wien samma dag ger honom rätt: ”Överallt, i en värld där det snabbt blir allt svårare att andas, dras fascismens snara till.”
+Deltar i en demonstration den 12 februari på Cours de Vincennes och övertygas om [[fascism]]ens kommande seger. Den misslyckade socialistiska resningen i Wien samma dag ger honom rätt: ”Överallt, i en värld där det snabbt blir allt svårare att andas, dras fascismens snara till.”
 I mars kommer det 11:e och sista numret av ''La Critique sociale''.
@@ Rad 129: / Rad 129: @@
 '''1935''' – Åker till André Masson i Tossa del Mar, Spanien. Han stannar där mellan den 8 och 30 maj.
-Avslutar ''Le bleu du ciel'' (29/5). Rädda denna värld från den ”den oförmågans och blodbadets mardröm den håller på att försjunka i” – det är vad ”Contre-Attaque” innebär. Försonas med Breton och förenas med surrealisterna: ”Analyserna i ’Contre-Attaque’ var Batailles” (H. Dubiel).
+Avslutar ''Le bleu du ciel'' (29/5). Rädda denna värld från den ”den oförmågans och blodbadets mardröm den håller på att försjunka i” – det är vad ”[[Contre-Attaque]]” innebär. Försonas med Breton och förenas med surrealisterna: ”Analyserna i ’Contre-Attaque’ var Batailles” (H. Dubiel).
-Hans mål är att återfinna ”det revolutionära våldet”. Hans huvudlinjer är våldsam antinationalism, antikapitalism, och antiparlamentarism, dvs antidemokrati. Hans syfte är att ersätta fascismens framgångsrika myter med andra, nya myter. Revolutionen skall vara moralisk (barnen skall befrias) och sexuell (passionernas fria spel)… Han stöder sig på Sade, Fourier och Nietzsche.
+Hans mål är att återfinna ”det revolutionära våldet”. Hans huvudlinjer är våldsam antinationalism, antikapitalism, och antiparlamentarism, dvs anti[[demokrati]]. Hans syfte är att ersätta fascismens framgångsrika [[Mytologi|myter]] med andra, nya myter. Revolutionen skall vara moralisk (barnen skall befrias) och sexuell (passionernas fria spel)… Han stöder sig på Sade, [[Fourier]] och Nietzsche.
 Den 7 oktober kommer invigningsmanifestet: Kampföreningen för revolutionära intellektuella.
@@ Rad 147: / Rad 147: @@
 I december publicerar Bataille ''Sacrifices'', en bildtext till fem av André Massons etsningar.
-'''1937''' – Grundar ''Acéphales'' hemliga sällskap som en esoterisk dela både av tidskriften med samma namn och av det [[Sociologiska kollegiet|Collège de Sociologie]] som snart skulle skapas. ”Jag hade bestämt mig för att grunda en religion, eller åtminstone göra något åt det hållet.”
+'''1937''' – Grundar ''Acéphales'' hemliga sällskap som en esoterisk del både av tidskriften med samma namn och av det [[Sociologiska kollegiet|Collège de Sociologie]] som snart skulle skapas. ”Jag hade bestämt mig för att grunda en religion, eller åtminstone göra något åt det hållet.”
-''Acéphale'' nummer 2 kommer ut, ”Nietzsche återupprättad”. Påbörjar tillsammans med Roger Caillois och Michel Leiris skapandet av Collège de Sociologie sacré.
+''Acéphale'' nummer 2 kommer ut, ”[[Friedrich Nietzsche|Nietzsche]] återupprättad”. Påbörjar tillsammans med Roger Caillois och Michel Leiris skapandet av Collège de Sociologie sacré.
 I mars sammanställer han en ”deklaration rörande grundandet av Collège de Sociologie”.
-I april inrättas på begäran av Allendy, Borel, Bataille och Leiris ett Société de Psychologie collective. Studeitema under 1938: ”Attityder inför döden”. Pierre Janet blir ordförande, Bataille vice-ordförande.
+I april inrättas på begäran av Allendy, Borel, Bataille och Leiris ett Société de Psychologie collective. Studietema under 1938: ”Attityder inför döden”. Pierre Janet blir ordförande, Bataille vice-ordförande.
 Nummer 3 och 4 av ''Acéphale'' utkommer i juli, tillägnade ”Dionysos”: ”Det känslomässiga element som ger den allmänna existensen dess tjuskraft är döden”.
@@ Rad 213: / Rad 213: @@
 I december återvänder han till Paris.
-Börjar skriva ''L’Orestie'', skriver ''La vie de Laura'' och publicerar ”Le rire de Nietzsche” [Nietzsches skratt] i ''Exercice de silence'', Bryssel.
+Börjar skriva ''L’Orestie'', skriver ''La vie de Laura'' och publicerar ”Le rire de Nietzsche” ["Nietzsches skratt"] i ''Exercice de silence'', Bryssel.
 '''1943''' – Bor i Paris till och med mars.
@@ Rad 225: / Rad 225: @@
 Fortsätter arbeta med ''Le coupable''.
-I maj publiceras en smädesskrift riktad mot Bataille undertecknad av några surrealismen närstående, för de flesta okända, personer.
+I maj publiceras en smädesskrift riktad mot Bataille undertecknad av några [[surrealism]]en närstående, för de flesta okända, personer.
 I juni träffar han den tjugotvååriga Diane Kotchoubey de Beauharnais som blir hans älskarinna.
@@ Rad 239: / Rad 239: @@
 Fortsätter skriva poem som senare sammanställs med titeln ''La tombe de Louis XXX''.
-”En ny mystiker”, en våldsam artikel av Sartre, kommer ut i ''Cahiers du Suds'' oktober-, november- och decembernummer.
+”En ny mystiker”, en våldsam artikel av [[Jean-Paul Sartre|Sartre]], kommer ut i ''Cahiers du Suds'' oktober-, november- och decembernummer.
 '''1944''' – Påbörjar ''Sur Nietzsche'' i februari.
@@ Rad 273: / Rad 273: @@
 I nummer 1 (juni) skriver Bataille en artikel om Jules Monnerot, ”Le sens morale de la sociologie” som väcker André Bretons uppmärksamhet.
-Tillsammans med Maurice Blanchot, Pierre Prévost och Jean Cassou funderar han på att starta en tidning som skulle fått namnet ''Actualité''. I stället för en tidning blir det en serie häften hos Calmann-Levy som också står som redaktör. Det första av dem kommer ut 1946: ''L’Espagne libre''.
+Tillsammans med [[Maurice Blanchot]], Pierre Prévost och Jean Cassou funderar han på att starta en tidning som skulle fått namnet ''Actualité''. I stället för en tidning blir det en serie häften hos Calmann-Levy som också står som redaktör. Det första av dem kommer ut 1946: ''L’Espagne libre''.
 ''Actualité'' får ingen fortsättning; ett andra halvfärdigt nummer utkommer aldrig.
@@ Rad 331: / Rad 331: @@
 Skriver ''Le surréalisme au jour le jour'', ett utkast till en självbiografisk berättelse om de kontakter han hade med surrealisterna. Oavslutad. Publiceras inte under hans livstid.
-Försöker medla mellan Sartre och Camus som i samband med publikationen av ''Människans revolt'' hamnat i polemik med varandra.
+Försöker medla mellan [[Jean-Paul Sartre|Sartre]] och [[Albert Camus|Camus]] som i samband med publikationen av ''[[Människans revolt]]'' hamnat i polemik med varandra.
 '''1952''' – Bataille håller flera föreläsningar, bland andra ”Le non-savoir et la révolte” den 24 november. Dessa tänker han, tillsammans med ''Théorie de la réligion'', samla under namnet ''Mourir de rire et rire de mourir'': om icke-vetandets effekter. Ett övergripande verk som aldrig kom att slutföras.
@@ Rad 379: / Rad 379: @@
 I ''Figaro littéraire'' av den 12 oktober publiceras en kort intervju med titeln ”La littérature est du coté du mal”.
-Han går med på att träffa Marguerite Duras för ett samtal som publiceras i ''France-Observateur'' den 12 december.
+Han går med på att träffa [[Marguerite Duras]] för ett samtal som publiceras i ''France-Observateur'' den 12 december.
-Skriver en artikel i ''Critique'', ”Ce monde où nous mourons”, om Maurice Blanchots bok ''Le dernier homme''.
+Skriver en artikel i ''Critique'', ”Ce monde où nous mourons”, om [[Maurice Blanchot]]s bok ''Le dernier homme''.
 '''1958''' – Bataille är sjuk men fortsätter att arbeta vid stadsbiblioteket i Orléans.

@@ Rad 193: / Rad 193: @@
 Arbetar med ''Le coupable'' hela året.
-Han bor på 259 rue St. Honoré i Paris. Organiserar föreläsningar och debatter. Läser upp passager ur ''[[L’expérience intérieure]]'' allteftersom de skrivs.
+Han bor på 259 rue St. Honoré i Paris. Organiserar föreläsningar och debatter. Läser upp passager ur ''L’expérience intérieure'' allteftersom de skrivs.
 Arbetar fortfarande på Bibliothèque Nationale.
@@ Rad 343: / Rad 343: @@
 Skriver sex artiklar i ''Critique'', bland andra ”Le passage de l’animal à l’homme et la naissance de l’art”, ”Le communisme et le stalinisme” och ”Sade (1740-1814)”.
-'''1954''' – Nyutgåva av ''L’expérience intérieure'' på Editions Gallimard. Första volymen i triptyken ''[[La somme athéologique]]'' utökad med en nyutgåva av ''La méthode de la méditation'' och ''Postscriptum 1953'', opublicerad.
+'''1954''' – Nyutgåva av ''L’expérience intérieure'' på Editions Gallimard. Första volymen i triptyken ''La somme athéologique'' utökad med en nyutgåva av ''La méthode de la méditation'' och ''Postscriptum 1953'', opublicerad.
 Sammanställer sina poem från tiden 1942-45 och ger dem titeln ''La tombe de Louis XXX''. Inget händer.

@@ Rad 45: / Rad 45: @@
 '''1923''' – Upptäcker [[psykoanalys|Freud]].
-Hälsar ofta på hos [[Léo Tjestov]] som får honom att läsa Dostojevskij men också Kierkegaard, Pascal och Platon. Tjestov vägleder också Batailles nietzscheläsning.
+Hälsar ofta på hos Léo Tjestov som får honom att läsa Dostojevskij men också Kierkegaard, Pascal och Platon. Tjestov vägleder också Batailles nietzscheläsning.
 I ett brev till Tjestov från den 10 juli nämner Bataille sina planer att påbörja en studie över dennes verk. Tjestov erbjuder sin hjälp.

← Äldre version		Versionen från 30 december 2009 kl. 17.01
Rad 1:		Rad 1:
−	'''Kronologisk biografi över [[Georges Bataille]]''', av Michel Surya, från [[Res publica]] nr 18, ''”Såret”: Georges Bataille'', s. 71-80. Översättning av Mats Rosengren.	+	'''Kronologisk biografi över [[Georges Bataille]]''', av Michel Surya, från Res publica nr 18, ''”Såret”: Georges Bataille'', s. 71-80. Översättning av Mats Rosengren.

	----		----

@@ Rad 27: / Rad 27: @@
 '''1920''' – Bataille tycks fortfarande tveka mellan det världsliga och det religiösa livet. Hans mest påtagliga önskan tycks dock vara att resa, och då främst till orienten.
-I september tillbringar han en tid i London för att forska vid British Museum. Första kontakten, av en ren slump, med filosofin: en middag med [[Henri Bergson]]. Inför denna händelse läser han snabbt igenom ''Le rire'' [''Skrattet''], som han blir besviken på. Trots besvikelsen upptäcker han hur väsentligt skrattet är: det är den grund världarna vilar på, dess nyckel.
+I september tillbringar han en tid i London för att forska vid British Museum. Första kontakten, av en ren slump, med filosofin: en middag med Henri Bergson. Inför denna händelse läser han snabbt igenom ''Le rire'' [''Skrattet''], som han blir besviken på. Trots besvikelsen upptäcker han hur väsentligt skrattet är: det är den grund världarna vilar på, dess nyckel.
 Efter att ha avslutat sin forskning i London bor han några dagar i klostret Quarr Abbey på Isle of Wight. Denna tid, som tycks göra slut på hans kallelse till munklivet, gör inte – tvärt emot vad han skulle komma att påstå – slut på hans tro.

← Äldre version		Versionen från 28 december 2009 kl. 14.33
Rad 420:		Rad 420:

	Han dör den 8 juli på morgonen och begravs i Vézelay på den lilla kyrkogården alldeles intill basilikan. En enkel gravsten, utan andra inskriptioner än hans namn och data: Georges Bataille 1897-1962.		Han dör den 8 juli på morgonen och begravs i Vézelay på den lilla kyrkogården alldeles intill basilikan. En enkel gravsten, utan andra inskriptioner än hans namn och data: Georges Bataille 1897-1962.
		+
		+	[[Kategori:Utdrag]]

@@ Rad 343: / Rad 343: @@
 Skriver sex artiklar i ''Critique'', bland andra ”Le passage de l’animal à l’homme et la naissance de l’art”, ”Le communisme et le stalinisme” och ”Sade (1740-1814)”.
-'''1954''' – Nyutgåva av ''L’expérience intérieure'' på Editions Gallimard. Första volymen i triptyken [[''La somme athéologique'']] utökad med en nyutgåva av ''La méthode de la méditation'' och ''Postscriptum 1953'', opublicerad.
+'''1954''' – Nyutgåva av ''L’expérience intérieure'' på Editions Gallimard. Första volymen i triptyken ''[[La somme athéologique]]'' utökad med en nyutgåva av ''La méthode de la méditation'' och ''Postscriptum 1953'', opublicerad.
 Sammanställer sina poem från tiden 1942-45 och ger dem titeln ''La tombe de Louis XXX''. Inget händer.
@@ Rad 403: / Rad 403: @@
 '''1960''' – Talar med sina vänner om sin oro för sin hälsa och om sina skrivsvårigheter. Den 25 mars: ”den enda effekten av behandlingen jag följer är att den golvar mig.” 15 juni: ”Min hälsa blir allt sämre.”
-'''1961''' – 21 februari: ”Les larmes d’Eros kommer att poängtera det tragiska i erotiken” (Brev till Lo Duca).
+'''1961''' – 21 februari: ”''Les larmes d’Eros'' kommer att poängtera det tragiska i erotiken” (Brev till Lo Duca).
 I februari intervjuas Bataille av Madeleine Chapsal, journalist vid ''L’Express''. Han tar emot henne i Orléans: ”Jag tror att … nu skryter jag kanske, men döden tycks mig som det löjligaste man kan tänka sig … Det är inte det att jag inte är rädd för döden! Men man kan skratta åt det man är rädd för. Jag har faktiskt börjat tänka mig att skrattet … det är dödens skratt.” Artikeln kommer ut den 23 mars (''Express'' nr 510).

@@ Rad 125: / Rad 125: @@
 Bataille mår dåligt, talar om en allvarlig kris. Han lämnar sin fru och ökar mängden flyktiga relationer, besöker flitigt bordeller och sexklubbar (men det har han å andra sidan ständigt gjort under de senaste tio åren) och dricker mycket mer än vad hans hälsa tål. Det som han senare kommer att säga om Tropmann (''Le bleu du ciel'' [''Himlens blå'']) kan man utan risk för att missta sig alltför mycket säga även om honom: ”han förspiller sig till dödens gräns på spritfester, sömnlösa nätter och knull.”
-Kommer tillbaka till Paris i maj. Träffar Colette Peignot som han inte blir vän med på allvar förrän den 3 juli, dagen innan hon skall fara till Österrike med Souvarine som hon levt med sedan 1930.
+Kommer tillbaka till Paris i maj. Träffar [[Colette Peignot]] som han inte blir vän med på allvar förrän den 3 juli, dagen innan hon skall fara till Österrike med Souvarine som hon levt med sedan 1930.
 '''1935''' – Åker till André Masson i Tossa del Mar, Spanien. Han stannar där mellan den 8 och 30 maj.
@@ Rad 146: / Rad 146: @@
 I december publicerar Bataille ''Sacrifices'', en bildtext till fem av André Massons etsningar.