Kontrollsamhället - Versionshistorik

Iammany den 22 september 2018 kl. 12.16

2018-09-22T12:16:57Z

Iammany den 19 februari 2017 kl. 07.57

2017-02-19T07:57:43Z

Iammany: /* Se även */

2010-08-28T13:11:31Z

‎Se även

Unautre: /* Externa länkar */

2010-08-26T20:17:58Z

‎Externa länkar

Iammany den 23 januari 2010 kl. 15.45

2010-01-23T15:45:33Z

Iammany den 27 december 2009 kl. 15.15

2009-12-27T15:15:40Z

Zerkalo den 26 december 2008 kl. 17.28

2008-12-26T17:28:15Z

Zerkalo den 14 augusti 2008 kl. 17.23

2008-08-14T17:23:13Z

Iammany den 9 februari 2008 kl. 10.22

2008-02-09T10:22:17Z

Iammany: La till länk till texten

2007-12-30T13:28:19Z

La till länk till texten

@@ Rad 7: / Rad 7: @@
 == Se även ==
 * [[Gilles Deleuze om information och om kontrollsamhällena]] (utdrag)
 * [[Tio teser om multituden och postfordistisk kapitalism]]

@@ Rad 10: / Rad 10: @@
 == Externa länkar ==
-* [http://www.motarbetaren.se/insurrection_raven/se_texts/deleuze_postskriptum_om_kontrollsamhallena.html Postskriptum om kontrollsamhällena]
+* [http://www.krigsmaskinen.se/insurrection_raven/se_texts/deleuze_postskriptum_om_kontrollsamhallena.html Postskriptum om kontrollsamhällena]
 [[Kategori:Deleuze & Guattari]]
 [[Kategori: Kapital- och ideologikritik]]

@@ Rad 6: / Rad 6: @@
 == Se även ==
-[[Tio teser om multituden och postfordistisk kapitalism]]
+* [[Gilles Deleuze om information och om kontrollsamhällena]] (utdrag)
 == Externa länkar ==

@@ Rad 9: / Rad 9: @@
 == Externa länkar ==
-* [http://www.geocities.com/insurrection_raven/se_texts/deleuze_postskriptum_om_kontrollsamhallena.html Postskriptum om kontrollsamhällena]
+* [http://www.motarbetaren.se/insurrection_raven/se_texts/deleuze_postskriptum_om_kontrollsamhallena.html Postskriptum om kontrollsamhällena]
 [[Kategori:Deleuze & Guattari]]
 [[Kategori: Kapital- och ideologikritik]]

← Äldre version		Versionen från 23 januari 2010 kl. 15.45
Rad 1:		Rad 1:
−	[[Bild:Camera2.jpg\|left]]'''Kontrollsamhället''' är ett begrepp använt av [[Gilles Deleuze]] i texten ''Postskriptum om kontrollsamhällena.'' Det betecknar den typ av maktrelationer som ersätter de gamla "disciplinära" samhällen som [[Michel Foucault]] studerat i böcker som ''[[Vansinnets historia]]'' och ''[[Övervakning och straff]]'', dvs den form av disciplinära praktiker som växte fram under 1700- och 1800-talen och som nådde sin höjdpunkt under början av 1900-talet. Kontrollsamhällena utvecklas ur dessa äldre former av makt, och börjar göra sig gällande på allvar efter andra världskriget.	+	[[Bild:Camera2.jpg\|left]]'''Kontrollsamhället''' är ett begrepp använt av [[Gilles Deleuze]] i texten ''Postskriptum om kontrollsamhällena.'' Det betecknar den typ av maktrelationer som ersätter de gamla "disciplinära" samhällen som [[Michel Foucault]] studerat i böcker som ''Vansinnets historia'' och ''Övervakning och straff'', dvs den form av disciplinära praktiker som växte fram under 1700- och 1800-talen och som nådde sin höjdpunkt under början av 1900-talet. Kontrollsamhällena utvecklas ur dessa äldre former av makt, och börjar göra sig gällande på allvar efter andra världskriget.

	Medan de disciplinära samhällena byggde på åtskilda institutioner av instängande karaktär (skolan, mentalsjukhuset, det militära, fabriken, etc) genom vilka individen passerade och underkastades diverse former för disciplin, karaktäriseras kontrollsamhällena av "kontroll i det fria", där domesticeringen av [[subjektivitet]] är det centrala. Samtidigt som alla individer genom konstant språklig/ideologisk integrering fås att "begära sin egen underordning", har kontrollsamhällena en uppsjö övervakande och repressiva resurser spridda över hela det sociala spektrat och behöver således inte stänga in individerna på institutioner (även om detta givetvis fortsätter att ske i viss utsträckning), eftersom alla platser och alla utrymmen, fysiska såväl som immateriella, är möjliga att övervaka och vid behov undertrycka, dvs '''kontrollera'''.		Medan de disciplinära samhällena byggde på åtskilda institutioner av instängande karaktär (skolan, mentalsjukhuset, det militära, fabriken, etc) genom vilka individen passerade och underkastades diverse former för disciplin, karaktäriseras kontrollsamhällena av "kontroll i det fria", där domesticeringen av [[subjektivitet]] är det centrala. Samtidigt som alla individer genom konstant språklig/ideologisk integrering fås att "begära sin egen underordning", har kontrollsamhällena en uppsjö övervakande och repressiva resurser spridda över hela det sociala spektrat och behöver således inte stänga in individerna på institutioner (även om detta givetvis fortsätter att ske i viss utsträckning), eftersom alla platser och alla utrymmen, fysiska såväl som immateriella, är möjliga att övervaka och vid behov undertrycka, dvs '''kontrollera'''.

@@ Rad 3: / Rad 3: @@
 Medan de disciplinära samhällena byggde på åtskilda institutioner av instängande karaktär (skolan, mentalsjukhuset, det militära, fabriken, etc) genom vilka individen passerade och underkastades diverse former för disciplin, karaktäriseras kontrollsamhällena av "kontroll i det fria", där domesticeringen av [[subjektivitet]] är det centrala. Samtidigt som alla individer genom konstant språklig/ideologisk integrering fås att "begära sin egen underordning", har kontrollsamhällena en uppsjö övervakande och repressiva resurser spridda över hela det sociala spektrat och behöver således inte stänga in individerna på institutioner (även om detta givetvis fortsätter att ske i viss utsträckning), eftersom alla platser och alla utrymmen, fysiska såväl som immateriella, är möjliga att övervaka och vid behov undertrycka, dvs '''kontrollera'''.
-Samhället har i den meningen blivit ett "reservat" eller ett utökat fängelse, där en av de viktigaste maktfunktionerna är ''intrycket av frihet.'' Då [[subjektivitet|subjektiviteterna]] tillåts relativt fritt spelrum (vilket är en förutsättning för den utvecklade form av kapitalism som kontrollsamhället förutsätter) men likväl enbart tillåts fungera i enlighet med vad som förväntas av dem - som producenter, konsumenter, bärare av skilda men i grunden likartade identiteter, etc - uppstår en paradoxal kluvenhet mellan den fria rörelsen och de gränser som omger den. I kontrollsamhället blir därför samspelet, eller konflikten, mellan [[släta och räfflade rum]] en ständigt pågående realitet på såväl mikro- som makronivå. Detta illustrerar tydligt relationen mellan [[stat|Statliga]] och [[nomad|nomadiska]] tendenser; i kontrollsamhället fungerar kontrollen genom ett visst mått av flexibilitet, eftersom en fullkomligt rigid struktur med nödvändighet stelnar och förlorar möjligheten att utvecklas. Men samtidigt är rörligheten starkt villkorad och avgränsad; den tillåts verka enbart inom tydligt definierade ramar.
+Samhället har i den meningen blivit ett "reservat" eller ett utökat fängelse, där en av de viktigaste maktfunktionerna är ''intrycket av frihet.'' Då [[subjektivitet|subjektiviteterna]] tillåts relativt fritt spelrum (vilket är en förutsättning för den utvecklade form av kapitalism som kontrollsamhället förutsätter) men likväl enbart tillåts fungera i enlighet med vad som förväntas av dem - som producenter, konsumenter, bärare av skilda men i grunden likartade identiteter, etc - uppstår en paradoxal kluvenhet mellan den fria rörelsen och de gränser som omger den. I kontrollsamhället blir därför samspelet, eller konflikten, mellan [[släta och räfflade rum]] en ständigt pågående realitet på såväl mikro- som makronivå. Detta illustrerar tydligt relationen mellan [[stat|Statliga]] och [[nomadtänkande|nomadiska]] tendenser; i kontrollsamhället fungerar kontrollen genom ett visst mått av flexibilitet, eftersom en fullkomligt rigid struktur med nödvändighet stelnar och förlorar möjligheten att utvecklas. Men samtidigt är rörligheten starkt villkorad och avgränsad; den tillåts verka enbart inom tydligt definierade ramar.
 == Se även ==

← Äldre version		Versionen från 26 december 2008 kl. 17.28
Rad 12:		Rad 12:

	[[Kategori:Deleuze & Guattari]]		[[Kategori:Deleuze & Guattari]]
		+	[[Kategori: Kapital- och ideologikritik]]

← Äldre version		Versionen från 14 augusti 2008 kl. 17.23
Rad 4:		Rad 4:

	Samhället har i den meningen blivit ett "reservat" eller ett utökat fängelse, där en av de viktigaste maktfunktionerna är ''intrycket av frihet.'' Då [[subjektivitet\|subjektiviteterna]] tillåts relativt fritt spelrum (vilket är en förutsättning för den utvecklade form av kapitalism som kontrollsamhället förutsätter) men likväl enbart tillåts fungera i enlighet med vad som förväntas av dem - som producenter, konsumenter, bärare av skilda men i grunden likartade identiteter, etc - uppstår en paradoxal kluvenhet mellan den fria rörelsen och de gränser som omger den. I kontrollsamhället blir därför samspelet, eller konflikten, mellan [[släta och räfflade rum]] en ständigt pågående realitet på såväl mikro- som makronivå. Detta illustrerar tydligt relationen mellan [[stat\|Statliga]] och [[nomad\|nomadiska]] tendenser; i kontrollsamhället fungerar kontrollen genom ett visst mått av flexibilitet, eftersom en fullkomligt rigid struktur med nödvändighet stelnar och förlorar möjligheten att utvecklas. Men samtidigt är rörligheten starkt villkorad och avgränsad; den tillåts verka enbart inom tydligt definierade ramar.		Samhället har i den meningen blivit ett "reservat" eller ett utökat fängelse, där en av de viktigaste maktfunktionerna är ''intrycket av frihet.'' Då [[subjektivitet\|subjektiviteterna]] tillåts relativt fritt spelrum (vilket är en förutsättning för den utvecklade form av kapitalism som kontrollsamhället förutsätter) men likväl enbart tillåts fungera i enlighet med vad som förväntas av dem - som producenter, konsumenter, bärare av skilda men i grunden likartade identiteter, etc - uppstår en paradoxal kluvenhet mellan den fria rörelsen och de gränser som omger den. I kontrollsamhället blir därför samspelet, eller konflikten, mellan [[släta och räfflade rum]] en ständigt pågående realitet på såväl mikro- som makronivå. Detta illustrerar tydligt relationen mellan [[stat\|Statliga]] och [[nomad\|nomadiska]] tendenser; i kontrollsamhället fungerar kontrollen genom ett visst mått av flexibilitet, eftersom en fullkomligt rigid struktur med nödvändighet stelnar och förlorar möjligheten att utvecklas. Men samtidigt är rörligheten starkt villkorad och avgränsad; den tillåts verka enbart inom tydligt definierade ramar.
		+
		+	== Se även ==
		+	[[Tio teser om multituden och postfordistisk kapitalism]]

	== Externa länkar ==		== Externa länkar ==

← Äldre version		Versionen från 9 februari 2008 kl. 10.22
Rad 7:		Rad 7:
	== Externa länkar ==		== Externa länkar ==
	* [http://www.geocities.com/insurrection_raven/se_texts/deleuze_postskriptum_om_kontrollsamhallena.html Postskriptum om kontrollsamhällena]		* [http://www.geocities.com/insurrection_raven/se_texts/deleuze_postskriptum_om_kontrollsamhallena.html Postskriptum om kontrollsamhällena]
		+
		+	[[Kategori:Deleuze & Guattari]]

← Äldre version		Versionen från 30 december 2007 kl. 13.28
Rad 4:		Rad 4:

	Samhället har i den meningen blivit ett "reservat" eller ett utökat fängelse, där en av de viktigaste maktfunktionerna är ''intrycket av frihet.'' Då [[subjektivitet\|subjektiviteterna]] tillåts relativt fritt spelrum (vilket är en förutsättning för den utvecklade form av kapitalism som kontrollsamhället förutsätter) men likväl enbart tillåts fungera i enlighet med vad som förväntas av dem - som producenter, konsumenter, bärare av skilda men i grunden likartade identiteter, etc - uppstår en paradoxal kluvenhet mellan den fria rörelsen och de gränser som omger den. I kontrollsamhället blir därför samspelet, eller konflikten, mellan [[släta och räfflade rum]] en ständigt pågående realitet på såväl mikro- som makronivå. Detta illustrerar tydligt relationen mellan [[stat\|Statliga]] och [[nomad\|nomadiska]] tendenser; i kontrollsamhället fungerar kontrollen genom ett visst mått av flexibilitet, eftersom en fullkomligt rigid struktur med nödvändighet stelnar och förlorar möjligheten att utvecklas. Men samtidigt är rörligheten starkt villkorad och avgränsad; den tillåts verka enbart inom tydligt definierade ramar.		Samhället har i den meningen blivit ett "reservat" eller ett utökat fängelse, där en av de viktigaste maktfunktionerna är ''intrycket av frihet.'' Då [[subjektivitet\|subjektiviteterna]] tillåts relativt fritt spelrum (vilket är en förutsättning för den utvecklade form av kapitalism som kontrollsamhället förutsätter) men likväl enbart tillåts fungera i enlighet med vad som förväntas av dem - som producenter, konsumenter, bärare av skilda men i grunden likartade identiteter, etc - uppstår en paradoxal kluvenhet mellan den fria rörelsen och de gränser som omger den. I kontrollsamhället blir därför samspelet, eller konflikten, mellan [[släta och räfflade rum]] en ständigt pågående realitet på såväl mikro- som makronivå. Detta illustrerar tydligt relationen mellan [[stat\|Statliga]] och [[nomad\|nomadiska]] tendenser; i kontrollsamhället fungerar kontrollen genom ett visst mått av flexibilitet, eftersom en fullkomligt rigid struktur med nödvändighet stelnar och förlorar möjligheten att utvecklas. Men samtidigt är rörligheten starkt villkorad och avgränsad; den tillåts verka enbart inom tydligt definierade ramar.
		+
		+	== Externa länkar ==
		+	* [http://www.geocities.com/insurrection_raven/se_texts/deleuze_postskriptum_om_kontrollsamhallena.html Postskriptum om kontrollsamhällena]