Klassammansättning - Versionshistorik

Iammany den 28 oktober 2016 kl. 18.23

2016-10-28T18:23:46Z

Iammany den 28 oktober 2016 kl. 18.18

2016-10-28T18:18:41Z

Iammany: /* Schematisk översikt */

2016-10-28T18:17:47Z

‎Schematisk översikt

Iammany den 28 oktober 2016 kl. 16.11

2016-10-28T16:11:16Z

Iammany den 28 oktober 2016 kl. 16.05

2016-10-28T16:05:17Z

Iammany: /* Läs mer */

2009-12-30T17:03:09Z

‎Läs mer

Zerkalo den 26 december 2008 kl. 17.28

2008-12-26T17:28:58Z

Solidaridad den 22 oktober 2007 kl. 19.41

2007-10-22T19:41:21Z

Solidaridad: Ny sida: '''Klassammansättning''', eller '''klasskomposition''' (på engelska: ''class composition''), är ett begrepp myntat av operaismen, som på 50-talet bröt med de övriga komm...

2007-10-20T16:50:22Z

Ny sida: '''Klassammansättning''', eller '''klasskomposition''' (på engelska: ''class composition''), är ett begrepp myntat av operaismen, som på 50-talet bröt med de övriga komm...

Ny sida

'''Klassammansättning''', eller '''klasskomposition''' (på engelska: ''class composition''), är ett begrepp myntat av [[Operaismo|operaismen]], som på 50-talet bröt med de övriga kommunistiska partiernas låsta syn på arbetarklassen som en homogen massa. Istället försökte operaisterna se hur arbetarklassen var strukturerad. Hur hade kapitalet tekniskt sammansatt klassen, det vill säga hur såg organiserandet av arbetet ut, arbetsdelningen och vilken roll spelade tekniken. Och än mer intressant: hur såg arbetarklassens politiska sammansättning ut. Vilka kamper enade den heterogena klassens olika delar och gick utöver splittringarna. Växelspelet mellan den ''tekniska sammansättningen'' och den ''politiska sammansättningen'' (vilket inte ska ses som något mekaniskt, utan hela tiden utgången av kampen mellan arbetarklassen och kapitalet) går att se cykliskt som kapitalets dekomposition av klassen och arbetarklassens rekomposition av klassen.

I begreppet finns förståelsen att det är ''arbetarnas kamp som skapar dynamiken i kapitalismens utveckling'', tex så visar Marx i ''Kapitalet'' hur arbetarnas kamp för kortare arbetsdag tvingar kapitalisterna att intesifieria användandet av maskiner. Om arbetare som kämpar emot kapitalet ''komponerar'' ett kollektivt motstånd, måste kapitalet ''dekomponera'', eller splittra denna enhet. Detta sker genom en ständig förändring av produktionsmedlen. Med hjälp av omstruktureringar, organisatoriska förändringar och tekniska innovationer splittras eller oskadliggörs besvärliga grupper av arbetare. Men eftersom kapitalet är beroende av att kunna organisera arbete, kan arbetarna inte krossas helt. Varje kapitalistisk omstrukturering leder till nya former av arbete, vilket i sin tur skapar förutsättningar för en ''rekomposition'' av arbetarklassen, med nya typer av kamp och möjligheter till motstånd.

==Läs mer==
* [[Zerowork]]: ''[http://www.motkraft.net/text/37 Kapitalismens kriser]'' (Introduktion till första numret 1973 av den autonomistiska tidningen [[Zerowork]] (senare [[Midnight Notes]]) från USA)
* [[Nick Dyer-Whiteford]]: ''[http://www.motkraft.net/fil/9 Klasskampens dubbla helix]'' (från boken ''Cyber-Marx'')
* Kolinko: [http://www.riff-raff.se/3-4/klasam.php ''Klassammansättning'']
* [http://www.motkraft.net/fil/9 ''Klassammansättning''] häfte sammansatt av ''Stockholms Autonoma Marxister'', innehåller de tre texterna ovan.

← Äldre version		Versionen från 28 oktober 2016 kl. 18.23
Rad 1:		Rad 1:
−	[[Fil:El Lissitzky 2.jpg\|right]]'''Klassammansättning''', eller '''klasskomposition''' (på engelska: ''class composition''), är ett begrepp myntat av [[Operaismo\|operaismen]], som på 50-talet bröt med de övriga kommunistiska partiernas låsta syn på arbetarklassen som en homogen massa. Istället försökte operaisterna se hur arbetarklassen var strukturerad rent materiellt; hur hade kapitalet fört samman arbetarna ~~rent~~ tekniskt, det vill säga, de frågade hur organiserandet av arbetet såg ut, hur arbetsdelningen var och vilken roll [[teknik]]en spelade. Och än mer intressant: hur såg arbetarklassens "politiska" sammansättning ut; vilka kamper enade den heterogena klassens olika delar och gick utöver ~~splittringarna~~. Växelspelet mellan den tekniska och den politiska sammansättningen (som inte ska ses som något mekaniskt utan en dynamisk utgång av kampen mellan arbetarklassen och kapitalet) går att se cykliskt som kapitalets "dekomposition" av klassen och arbetarklassens "rekomposition" av klassen.	+	[[Fil:El Lissitzky 2.jpg\|right]]'''Klassammansättning''', eller '''klasskomposition''' (på engelska: ''class composition''), är ett begrepp myntat av [[Operaismo\|operaismen]], som på 50-talet bröt med de övriga kommunistiska partiernas låsta syn på arbetarklassen som en homogen massa. Istället försökte operaisterna se hur arbetarklassen var strukturerad rent materiellt; hur hade kapitalet fört samman arbetarna tekniskt, det vill säga, de frågade hur organiserandet av arbetet såg ut, hur arbetsdelningen var och vilken roll [[teknik]]en spelade. Och än mer intressant: hur såg arbetarklassens "politiska" sammansättning ut; vilka kamper enade den heterogena klassens olika delar och gick utöver separationerna. Växelspelet mellan den tekniska och den politiska sammansättningen (som inte ska ses som något mekaniskt utan som en dynamisk utgång av kampen mellan arbetarklassen och kapitalet) går att se cykliskt som kapitalets "dekomposition" av klassen och arbetarklassens "rekomposition" av klassen. För operaisterna blev därmed också att '''[[Militanta undersökningar\|undersöka sammansättningen]]''' centralt, en "politisk" handling i sig.

	I begreppet finns en förståelse av att det är arbetarnas kamp som skapar dynamiken i kapitalismens utveckling, något som dock utmanats av senare läsare. Till exempel visade [[Karl Marx\|Marx]] i ''[[Guide till Kapitalet\|Kapitalet]]'' hur arbetarnas kamp för kortare arbetsdag tvingar kapitalisterna att intensifiera användandet av maskiner. Om arbetare som kämpar emot kapitalet sammanför ett kollektivt motstånd måste kapitalet bryta upp denna enhet. Detta sker genom en ständig förändring av produktionsmedlen. Med hjälp av omstruktureringar, organisatoriska förändringar och tekniska innovationer splittras eller oskadliggörs besvärliga grupper av arbetare. Men eftersom kapitalet är beroende av arbetarna för att förmera värde kan de inte helt undgås. Varje kapitalistisk omstrukturering leder till nya former av arbete, vilket i sin tur skapar förutsättningar för en nysammansättning av arbetarklassen, med nya typer av kamp och möjligheter till motstånd.		I begreppet finns en förståelse av att det är arbetarnas kamp som skapar dynamiken i kapitalismens utveckling, något som dock utmanats av senare läsare. Till exempel visade [[Karl Marx\|Marx]] i ''[[Guide till Kapitalet\|Kapitalet]]'' hur arbetarnas kamp för kortare arbetsdag tvingar kapitalisterna att intensifiera användandet av maskiner. Om arbetare som kämpar emot kapitalet sammanför ett kollektivt motstånd måste kapitalet bryta upp denna enhet. Detta sker genom en ständig förändring av produktionsmedlen. Med hjälp av omstruktureringar, organisatoriska förändringar och tekniska innovationer splittras eller oskadliggörs besvärliga grupper av arbetare. Men eftersom kapitalet är beroende av arbetarna för att förmera värde kan de inte helt undgås. Varje kapitalistisk omstrukturering leder till nya former av arbete, vilket i sin tur skapar förutsättningar för en nysammansättning av arbetarklassen, med nya typer av kamp och möjligheter till motstånd.

← Äldre version		Versionen från 28 oktober 2016 kl. 18.18
Rad 13:		Rad 13:
	* Kolinko: [http://www.riff-raff.se/3-4/klasam.php ''Klassammansättning'']		* Kolinko: [http://www.riff-raff.se/3-4/klasam.php ''Klassammansättning'']

−	[[Kategori: Kapital- och ideologikritik]]	+	[[Kategori:Kapital- och ideologikritik]]
		+	[[Kategori:Operaismo and beyond]]

@@ Rad 4: / Rad 4: @@
 == Schematisk översikt ==
-'''Teknisk sammansättning:''' Arbetsdelningen mellan avdelningar, inom arbetslag, över tid; kontroll över produktionen, individuellt och arbetslag; användning och förhållande av tekniska redskap och maskinerti; relationen till löneform
+'''Teknisk sammansättning:''' Arbetsdelningen mellan avdelningar, inom arbetslag, över tid; kontroll över produktionen, individuellt och arbetslag; användning och förhållande av tekniska redskap och maskineri; relationen till löneform
-'''Politisk sammansättning:''' Kommunikation och sammanhållning mellan arbetare och arbetslag etc; kontroll över produktionen (eller hur den ignoreras); hur tekniken används. Arbetets art; massproduktion i industri, hantverksmässigt, intellektuellt, etc. Den materiella basen för expansion/export av info/kunskap, kamp, medvetenhet.
+'''Politisk sammansättning:''' Kommunikation och sammanhållning mellan arbetare och arbetslag; kontroll över produktionen (eller hur den ignoreras); hur [[teknik]]en används. Arbetets art; massproduktion i industri, hantverksmässigt, intellektuellt, etc. Den materiella basen för expansion/export av info/kunskap, kamp, medvetenhet.
 '''Högre nivå:''' branschen, området; vilket kan vara på allt från [[I staden|staden]] till globalt. Förhållande till konjunktur, politik, etc.

← Äldre version		Versionen från 28 oktober 2016 kl. 16.11
Rad 1:		Rad 1:
−	'''Klassammansättning''', eller '''klasskomposition''' (på engelska: ''class composition''), är ett begrepp myntat av [[Operaismo\|operaismen]], som på 50-talet bröt med de övriga kommunistiska partiernas låsta syn på arbetarklassen som en homogen massa. Istället försökte operaisterna se hur arbetarklassen var strukturerad rent materiellt; hur hade kapitalet fört samman arbetarna rent tekniskt, det vill säga, de frågade hur organiserandet av arbetet såg ut, hur arbetsdelningen var och vilken roll [[teknik]]en spelade. Och än mer intressant: hur såg arbetarklassens "politiska" sammansättning ut; vilka kamper enade den heterogena klassens olika delar och gick utöver splittringarna. Växelspelet mellan den tekniska och den politiska sammansättningen (som inte ska ses som något mekaniskt utan en dynamisk utgång av kampen mellan arbetarklassen och kapitalet) går att se cykliskt som kapitalets "dekomposition" av klassen och arbetarklassens "rekomposition" av klassen.	+	[[Fil:El Lissitzky 2.jpg\|right]]'''Klassammansättning''', eller '''klasskomposition''' (på engelska: ''class composition''), är ett begrepp myntat av [[Operaismo\|operaismen]], som på 50-talet bröt med de övriga kommunistiska partiernas låsta syn på arbetarklassen som en homogen massa. Istället försökte operaisterna se hur arbetarklassen var strukturerad rent materiellt; hur hade kapitalet fört samman arbetarna rent tekniskt, det vill säga, de frågade hur organiserandet av arbetet såg ut, hur arbetsdelningen var och vilken roll [[teknik]]en spelade. Och än mer intressant: hur såg arbetarklassens "politiska" sammansättning ut; vilka kamper enade den heterogena klassens olika delar och gick utöver splittringarna. Växelspelet mellan den tekniska och den politiska sammansättningen (som inte ska ses som något mekaniskt utan en dynamisk utgång av kampen mellan arbetarklassen och kapitalet) går att se cykliskt som kapitalets "dekomposition" av klassen och arbetarklassens "rekomposition" av klassen.

	I begreppet finns en förståelse av att det är arbetarnas kamp som skapar dynamiken i kapitalismens utveckling, något som dock utmanats av senare läsare. Till exempel visade [[Karl Marx\|Marx]] i ''[[Guide till Kapitalet\|Kapitalet]]'' hur arbetarnas kamp för kortare arbetsdag tvingar kapitalisterna att intensifiera användandet av maskiner. Om arbetare som kämpar emot kapitalet sammanför ett kollektivt motstånd måste kapitalet bryta upp denna enhet. Detta sker genom en ständig förändring av produktionsmedlen. Med hjälp av omstruktureringar, organisatoriska förändringar och tekniska innovationer splittras eller oskadliggörs besvärliga grupper av arbetare. Men eftersom kapitalet är beroende av arbetarna för att förmera värde kan de inte helt undgås. Varje kapitalistisk omstrukturering leder till nya former av arbete, vilket i sin tur skapar förutsättningar för en nysammansättning av arbetarklassen, med nya typer av kamp och möjligheter till motstånd.		I begreppet finns en förståelse av att det är arbetarnas kamp som skapar dynamiken i kapitalismens utveckling, något som dock utmanats av senare läsare. Till exempel visade [[Karl Marx\|Marx]] i ''[[Guide till Kapitalet\|Kapitalet]]'' hur arbetarnas kamp för kortare arbetsdag tvingar kapitalisterna att intensifiera användandet av maskiner. Om arbetare som kämpar emot kapitalet sammanför ett kollektivt motstånd måste kapitalet bryta upp denna enhet. Detta sker genom en ständig förändring av produktionsmedlen. Med hjälp av omstruktureringar, organisatoriska förändringar och tekniska innovationer splittras eller oskadliggörs besvärliga grupper av arbetare. Men eftersom kapitalet är beroende av arbetarna för att förmera värde kan de inte helt undgås. Varje kapitalistisk omstrukturering leder till nya former av arbete, vilket i sin tur skapar förutsättningar för en nysammansättning av arbetarklassen, med nya typer av kamp och möjligheter till motstånd.

@@ Rad 1: / Rad 1: @@
-'''Klassammansättning''', eller '''klasskomposition''' (på engelska: ''class composition''), är ett begrepp myntat av [[Operaismo|operaismen]], som på 50-talet bröt med de övriga kommunistiska partiernas låsta syn på arbetarklassen som en homogen massa. Istället försökte operaisterna se hur arbetarklassen var strukturerad. Hur hade kapitalet tekniskt sammansatt klassen, det vill säga hur såg organiserandet av arbetet ut, arbetsdelningen och vilken roll spelade tekniken. Och än mer intressant: hur såg arbetarklassens politiska sammansättning ut. Vilka kamper enade den heterogena klassens olika delar och gick utöver splittringarna. Växelspelet mellan den tekniska sammansättningen och den politiska sammansättningen (vilket inte ska ses som något mekaniskt, utan hela tiden utgången av kampen mellan arbetarklassen och kapitalet) går att se cykliskt som kapitalets dekomposition av klassen och arbetarklassens rekomposition av klassen.
+'''Klassammansättning''', eller '''klasskomposition''' (på engelska: ''class composition''), är ett begrepp myntat av [[Operaismo|operaismen]], som på 50-talet bröt med de övriga kommunistiska partiernas låsta syn på arbetarklassen som en homogen massa. Istället försökte operaisterna se hur arbetarklassen var strukturerad rent materiellt; hur hade kapitalet fört samman arbetarna rent tekniskt, det vill säga, de frågade hur organiserandet av arbetet såg ut, hur arbetsdelningen var och vilken roll [[teknik]]en spelade. Och än mer intressant: hur såg arbetarklassens "politiska" sammansättning ut; vilka kamper enade den heterogena klassens olika delar och gick utöver splittringarna. Växelspelet mellan den tekniska och den politiska sammansättningen (som inte ska ses som något mekaniskt utan en dynamisk utgång av kampen mellan arbetarklassen och kapitalet) går att se cykliskt som kapitalets "dekomposition" av klassen och arbetarklassens "rekomposition" av klassen.
-I begreppet finns förståelsen att det är arbetarnas kamp som skapar dynamiken i kapitalismens utveckling, tex så visar Marx i Kapitalet hur arbetarnas kamp för kortare arbetsdag tvingar kapitalisterna att intesifieria användandet av maskiner. Om arbetare som kämpar emot kapitalet komponerar ett kollektivt motstånd, måste kapitalet dekomponera, eller splittra denna enhet. Detta sker genom en ständig förändring av produktionsmedlen. Med hjälp av omstruktureringar, organisatoriska förändringar och tekniska innovationer splittras eller oskadliggörs besvärliga grupper av arbetare. Men eftersom kapitalet är beroende av att kunna organisera arbete, kan arbetarna inte krossas helt. Varje kapitalistisk omstrukturering leder till nya former av arbete, vilket i sin tur skapar förutsättningar för en rekomposition av arbetarklassen, med nya typer av kamp och möjligheter till motstånd.
+I begreppet finns en förståelse av att det är arbetarnas kamp som skapar dynamiken i kapitalismens utveckling, något som dock utmanats av senare läsare. Till exempel visade [[Karl Marx|Marx]] i ''[[Guide till Kapitalet|Kapitalet]]'' hur arbetarnas kamp för kortare arbetsdag tvingar kapitalisterna att intensifiera användandet av maskiner. Om arbetare som kämpar emot kapitalet sammanför ett kollektivt motstånd måste kapitalet bryta upp denna enhet. Detta sker genom en ständig förändring av produktionsmedlen. Med hjälp av omstruktureringar, organisatoriska förändringar och tekniska innovationer splittras eller oskadliggörs besvärliga grupper av arbetare. Men eftersom kapitalet är beroende av arbetarna för att förmera värde kan de inte helt undgås. Varje kapitalistisk omstrukturering leder till nya former av arbete, vilket i sin tur skapar förutsättningar för en nysammansättning av arbetarklassen, med nya typer av kamp och möjligheter till motstånd.
-==Läs mer==
+== Schematisk översikt ==
-* Zerowork: ''[http://www.motkraft.net/text/37 Kapitalismens kriser]'' (Introduktion till första numret 1973 av den autonomistiska tidningen Zerowork (senare Midnight Notes) från USA)
+'''Teknisk sammansättning:''' Arbetsdelningen mellan avdelningar, inom arbetslag, över tid; kontroll över produktionen, individuellt och arbetslag; användning och förhållande av tekniska redskap och maskinerti; relationen till löneform
-* Nick Dyer-Whiteford: ''[http://www.motkraft.net/fil/9 Klasskampens dubbla helix]'' (från boken ''Cyber-Marx'')
 * Kolinko: [http://www.riff-raff.se/3-4/klasam.php ''Klassammansättning'']
 [[Kategori: Kapital- och ideologikritik]]

← Äldre version		Versionen från 26 december 2008 kl. 17.28
Rad 8:		Rad 8:
	* Kolinko: [http://www.riff-raff.se/3-4/klasam.php ''Klassammansättning'']		* Kolinko: [http://www.riff-raff.se/3-4/klasam.php ''Klassammansättning'']
	* [http://www.motkraft.net/fil/9 ''Klassammansättning''] häfte sammansatt av ''Stockholms Autonoma Marxister'', innehåller de tre texterna ovan.		* [http://www.motkraft.net/fil/9 ''Klassammansättning''] häfte sammansatt av ''Stockholms Autonoma Marxister'', innehåller de tre texterna ovan.
		+
		+	[[Kategori: Kapital- och ideologikritik]]