Guide till Kapitalet - Versionshistorik

Iammany: /* Varufetischismen */

2023-10-22T10:39:52Z

‎Varufetischismen

Iammany: /* Varufetischismen */

2022-01-15T16:08:06Z

‎Varufetischismen

Iammany den 4 december 2021 kl. 18.33

2021-12-04T18:33:55Z

Iammany: /* Marx immanenta kritik: Undersökning och framställning */

2021-11-07T18:56:00Z

‎Marx immanenta kritik: Undersökning och framställning

Iammany: /* Varufetischismen */

2019-02-22T15:50:53Z

‎Varufetischismen

Iammany: /* Varufetischismen */

2019-01-31T15:07:47Z

‎Varufetischismen

Iammany: /* Den så kallade ursprungliga ackumulationen */

2016-07-30T11:29:33Z

‎Den så kallade ursprungliga ackumulationen

Iammany: /* Den så kallade ursprungliga ackumulationen */

2016-03-19T13:05:48Z

‎Den så kallade ursprungliga ackumulationen

Iammany: /* Den så kallade ursprungliga ackumulationen */

2016-03-19T13:04:56Z

‎Den så kallade ursprungliga ackumulationen

Iammany: /* Den så kallade ursprungliga ackumulationen */

2016-01-07T19:25:15Z

‎Den så kallade ursprungliga ackumulationen

@@ Rad 63: / Rad 63: @@
 * Mark Worrell & Dan Krier: [http://logosjournal.com/2018/totems-fetishes-and-enchanted-modernity-hegelian-marxism-confronts-idolatry/ Totems, Fetishes, and Enchanted Modernity: Hegelian Marxism Confronts Idolatry]
 * Georg Lukács: [https://www.marxists.org/svenska/lukacs/1923/hok/kap4a.htm Reifikationens fenomen] (s. 140-174), i ''[[Historia och klassmedvetande]]''
 === Penningen, eller varucirkulationen ===

@@ Rad 60: / Rad 60: @@
 * Mario Wenning: [http://www.sicetnon.org/modules.php?op=modload&name=PagEd&file=index&topic_id=2&page_id=77 The reality behind commodity fetischism].
 * [[Slavoj Zizek]]: Första kapitlet (s 17-64) i ''Ideologins sublima objekt''.
 * Mark Worrell & Dan Krier: [http://logosjournal.com/2018/totems-fetishes-and-enchanted-modernity-hegelian-marxism-confronts-idolatry/ Totems, Fetishes, and Enchanted Modernity: Hegelian Marxism Confronts Idolatry]
 * Georg Lukács: [https://www.marxists.org/svenska/lukacs/1923/hok/kap4a.htm Reifikationens fenomen] (s. 140-174), i ''[[Historia och klassmedvetande]]''

@@ Rad 1: / Rad 1: @@
-Att studera [[Karl Marx]] mästerverk ''[http://www.marxists.org/svenska/marx/1867/23-d100.htm Kapitalet]'' - inte bara läsa utan verkligen arbeta med texten - är givande på flera sätt. Många säger sig ha läst den, men hur många gör det på allvar? Många som försöker ger upp, ofta redan innan de tagit sig igenom första bandets första avdelning. Det kan därför vara bra att läsa den tillsammans med andra - exempelvis i en studiecirkel - och ha en guidande hand med sig under läsningen. Den här sidan är tänkt att fungera på det sättet. Den här sidan är dock långt ifrån fullständig, och kommer vara ett ständigt work-in-progress. Ett urval av sekundärlitteratur kommer att rekommenderas i anslutning till varje avsnitt.
+Att studera [[Karl Marx]] mästerverk ''[http://www.marxists.org/svenska/marx/1867/23-d100.htm Kapitalet]'' – inte bara läsa utan verkligen arbeta med texten – är givande på flera sätt. Många säger sig ha läst den, men få har verkligen gjort det eller gjort det med den ansträngning som krävs. Många som försöker ger upp, ofta redan innan de tagit sig igenom första bandets första avdelning. Det kan därför vara bra att läsa den tillsammans med andra, exempelvis i en studiecirkel, och ha en guidande hand med sig under läsningen. Den här sidan är tänkt att fungera på det sättet. Den här sidan är dock långt ifrån fullständig, och kommer vara ett ständigt ''work-in-progress''. Ett urval av sekundärlitteratur kommer att rekommenderas i anslutning till varje avsnitt.
-[[Bild:Kommentarer.jpg|right|frame|Ett litet, litet urval av kommentarer, studieguider, kritik, etc...]]Det finns en ofantlig mängd sekundärlitteratur kring ''Kapitalet'' och Marx ekonomikritik i allmänhet i form av introduktioner, studievägledningar, kommentarer och kritik etc. Mycket är tyvärr undermålig. För den som är obekant med ämnet eller inte känner sig ha tillräckliga förkunskaper kan en god "guide" vara nyttigt för att studiet inte ska avstanna i förtid. Det är dock klokt att inte förlita sig för mycket på en enskild guide. Bäst är naturligtvis att läsa Marx egna ord först och främst och om hjälp är nödvändigt att inte förlita sig på en enskild uttolkare. En sådan god guide är [[David Harveys Kapitaletkurs]], bestående av 13 videolektioner som finns fritt tillgängliga på nätet. En annan är [[Harry Cleaver]]s omfångsrika [http://www.eco.utexas.edu/faculty/Cleaver/357ksg.html studieguide]. Cleaver har även skrivit boken ''Att läsa Kapitalet politiskt'' (Roh-nin förlag, 2008) (finns fritt tillgängliga på engelska på Cleavers [http://www.eco.utexas.edu/faculty/Cleaver/357krcp.html hemsida]). I den boken går han dock bara igenom första kapitlet (utom avsnittet om varufetischismen), vilket såklart är problematiskt på flera sätt, men boken kan ändå ge en välbehövlig skjuts igenom vad som många tycker är bokens svåraste kapitel.
+[[Bild:Kommentarer.jpg|right|frame|Ett litet, litet urval av kommentarer, studieguider, kritik, etc...]]Det finns en ofantlig mängd sekundärlitteratur kring ''Kapitalet'' och Marx ekonomikritik i allmänhet i form av introduktioner, studievägledningar, kommentarer och kritik etc. Mycket är tyvärr undermåligt. För den som är obekant med ämnet eller inte känner sig ha tillräckliga förkunskaper kan en god "guide" vara nyttigt för att studiet inte ska avstanna i förtid. Det är dock klokt att inte förlita sig för mycket på en enskild guide. Bäst är naturligtvis att läsa Marx egna ord först och främst och om hjälp är nödvändigt att inte förlita sig på en enskild uttolkare. En sådan god guide är Michael Heinrichs ''Introduktion till de tre volymerna av Karl Marx Kapitalet''. Två andra bra är [https://www.youtube.com/watch?v=QkVQW4eijHg&list=PLdFFnqw07SdhR8gMSG2N0_9HoKl00vQAE Moishe Postone]s respektive [[David Harveys Kapitaletkurs|David Harveys]] föreläsningsserier, båda fritt tillgängliga på nätet. Harvey har även sammanställt sin guidade läsning i bokform. En annan är Harry Cleavers omfångsrika [http://la.utexas.edu/users/hcleaver/357k/357ksg.html studieguide]. Cleaver har även skrivit boken ''Att läsa Kapitalet politiskt'' (finns fritt tillgängliga på engelska på Cleavers [http://www.eco.utexas.edu/faculty/Cleaver/357krcp.html hemsida]). I den boken går han dock bara igenom första kapitlet (utom avsnittet om varufetischismen), vilket såklart är problematiskt på flera sätt, men boken kan ändå ge en välbehövlig skjuts igenom vad som många tycker är bokens svåraste kapitel.
-Det finns flera olika förslag på hur man bör läsa ''Kapitalet'' för att lättast ta till sig och förstå innehållet. Cleaver föreslår t ex att man börjar läsa om den så kallade ursprungliga ackumulationen (kapitel 23) för att få ett historisk perspektiv på kapitalismens uppkomst och sedan återvänder till början, analysen av varuformen, som då lättare kan sättas in i sitt historiska sammanhang. Av liknande anledning [http://www.generation-online.org/p/fpalthusser11.htm föreslår Louis Althusser] att man vid en första läsning hoppar över första avdelningen och läser resten av boken innan man återvänder dit. Cleavers och [[Louis Althusser|Althussers]] förslag kan vara värda att betänka, men vi föreslår att man åtminstone skummar igenom första avdelningen innan man bestämmer sig för att följa deras förslag. Första avdelningen är inte placerad i början av en slump. Det är avgörande för hur Marx framställer sina argument och följer en dialektisk struktur som börjar med det mest abstraka och stegvis lägger ut mer och mer konkreta bestämningar. Att då hoppa över denna avgörande avdelning kan leda till fundamentala missförstånd. Marx, som var fullt medveten om svårigheten med första avdelning, skriver i förordet:
+Det finns flera olika förslag på hur man bör läsa ''Kapitalet'' för att lättast ta till sig och förstå innehållet. Cleaver föreslår t ex att man börjar läsa om den så kallade ursprungliga ackumulationen (kapitel 23) för att få ett historisk perspektiv på kapitalismens uppkomst och sedan återvända till början, analysen av varuformen, som då lättare kan sättas in i sitt historiska sammanhang. Av liknande anledning [http://www.generation-online.org/p/fpalthusser11.htm föreslår Louis Althusser] att man vid en första läsning hoppar över första avdelningen och läser resten av boken innan man återvänder dit. Cleavers och [[Louis Althusser|Althussers]] förslag kan vara värda att betänka, men vi föreslår att man åtminstone skummar igenom första avdelningen innan man bestämmer sig för att följa deras förslag. Första avdelningen är inte placerad i början av en slump. Det är avgörande för hur Marx framställer sina argument och följer en [[Dialektik|dialektisk]] struktur som börjar med det mest abstraka och stegvis lägger ut mer och mer konkreta bestämningar. Att då hoppa över denna avgörande avdelning kan leda till fundamentala missförstånd. Marx, som var fullt medveten om svårigheten med första avdelning, skriver i förordet:
-:''All vår början bliver svår - det gäller ju om varje vetenskap. Att förstå det första kapitlet, i synnerhet det avsnitt, som innehåller analysen av varan, kommer därför att bereda den största svårigheten. Vad nu närmast beträffar analysen av värdesubstans och värdestorlek, har jag i möjligaste mån sökt popularisera framställningen. Värdeformen, vars slutgiltiga gestalt är penningformen, är ganska innehållslös och enkel. Ändock har människoanden sedan mer än 2000 år förgäves sökt utforska den, medan man å andra sidan åtminstone någorlunda har lyckats analysera betydligt mer innehållsdigra och komplicerade former. Varför? Emedan kroppen som helhet är lättare att studera än kroppens celler. Vid analys av de ekonomiska formerna duger dessutom varken mikroskop eller kemiska reagenser. Abstraktionskraften är dess enda hjälpmedel. För det borgerliga samhället utgör emellertid arbetsproduktens varuform eller varans värdeform den ekonomiska cellformen. För den obildade verkar det, som om analysen härav pysslade med rena spetsfundigheter. Det handlar också med nödvändighet om spetsfundigheter men endast på samma sätt som i den med mikroskop arbetande anatomin.'' (Karl Marx, ”Förord till första utgåvan”, ''Kapitalet. Första boken'', ss 3-4)
+:''All vår början bliver svår - det gäller ju om varje vetenskap. Att förstå det första kapitlet, i synnerhet det avsnitt, som innehåller analysen av varan, kommer därför att bereda den största svårigheten. Vad nu närmast beträffar analysen av värdesubstans och värdestorlek, har jag i möjligaste mån sökt '''popularisera framställningen'''. Värdeformen, vars slutgiltiga gestalt är penningformen, är ganska innehållslös och enkel. Ändock har människoanden sedan mer än 2000 år förgäves sökt utforska den, medan man å andra sidan åtminstone någorlunda har lyckats analysera betydligt mer innehållsdigra och komplicerade former. Varför? Emedan kroppen som helhet är lättare att studera än kroppens celler. Vid analys av de ekonomiska formerna duger dessutom varken mikroskop eller kemiska reagenser. Abstraktionskraften är dess enda hjälpmedel. För det borgerliga samhället utgör emellertid arbetsproduktens varuform eller varans värdeform den ekonomiska cellformen. För den obildade verkar det, som om analysen härav pysslade med rena spetsfundigheter. Det handlar också med nödvändighet om spetsfundigheter men endast på samma sätt som i den med mikroskop arbetande anatomin.'' (Karl Marx, ”Förord till första utgåvan”, ''Kapitalet. Första boken'', ss 3-4)
-En sådan populariserad framställning som Marx har gjort är [http://www.marxists.org/svenska/marx/1865/16-d017.htm Lön, pris och profit]. Där går han igenom och presenterar sina begrepp mera konkret. Andra bra introduktioner är John Holloways [http://findarticles.com/p/articles/mi_qa3780/is_200110/ai_n8992315 Why read Capital?] och Karl Korshs [http://geocities.com/cordobakaf/korschcapitala.html Introduction to Das Kapital]. Det finns otaliga andra av skiftande kvalitet, för många för att nämnas här.
+En sådan populariserad framställning som Marx själv gjorde är [http://www.marxists.org/svenska/marx/1865/16-d017.htm Lön, pris och profit]. Där går han igenom och presenterar sina begrepp mera konkret. Andra bra introduktioner är John Holloways Why read Capital? (Länk saknas) och Karl Korshs [https://www.marxists.org/archive/korsch/19xx/introduction-capital.htm Introduction to Das Kapital]. Det finns otaliga andra av skiftande kvalitet, för många för att nämnas här.
 == Marx immanenta kritik: Undersökning och framställning ==
-Man bör ha lite förståelse för Marx metod och hur han har valt att presentera resultatet av sin forskning. Marx ansåg att hans kritik av den politiska ekonomin var en vetenskap. Marx avvisade varje ahistorisk och universell metod för att istället använda sig av en '''historiskt specifik''' dito, det vill säga en metod anpassad till det speciella objekt som är undersökningens föremål. Studieobjektet var [[kapitalism|det kapitalistiska produktionssättet]]. I motsats till vad som ofta framställs som en universell metod för världshistoriens alla samhällen - den så kallade historiska materialismen - begränsar sig Marx dialektiska metod till det kapitalistiska produktionssättet, och berör inte andra produktionssätt som exempelvis slavsamhället eller feodalismen. Detta är en central kritik av den borgerliga politiska ekonomin som är just en sådan ahistorisk - och ”idealistisk” enligt Marx språkbruk - metod som mystifierar kapitalismen; den politiska ekonomin uppfattar kapitalismen som naturlig och ahistorisk. Marx dialektiska metod är vad som har kallats en '''[[immanent kritik]]'''. Marx immanenta och dialektiska metod gör inga sådana anspråk som den borgerliga ekonomins utan avgränsar objektet för forskningen till ett historiskt specifikt produktionssätt. ''Metoden är dialektisk för att kapitalismen är det.'' Han behandlar sitt studieobjekt i ”ren form”, det vill säga i ideal form, och vandrar sedan i abstraktionsnivåerna som blir mer och mer konkreta i takt med att fler bestämningar läggs till. Marx tar exempelvis ingen hänsyn för variationer i cirkulationen (marknaden) i sin analys av produktionen. Han börjar med varan, det kapitalistiska produktionssättets ”elementarform”, som han behandlar metodiskt och kritiskt, och identifierar där vissa bestämmelser med vilka han kan utöka förståelsen, på så sätt ”zoomar" han ut steg för steg och kan se den större bilden. Men han utvecklar inte analysen genom logisk deduktion. Kategorierna som följer kan inte härledas från varan - det vore att förutsätta en transhistorisk ståndpunkt - utan är redan från början förutsatta. Logiken i framställningen kan därför framstå som en ”konstruktion a priori”:
+Man bör ha lite förståelse för Marx metod och hur han har valt att presentera resultatet av sin forskning. Marx ansåg att hans kritik av den politiska ekonomin var en [[vetenskap]]. Marx avvisade varje ohistorisk och universell metod för att istället använda sig av en '''historiskt specifik''' dito, det vill säga en metod anpassad till det speciella objekt som är undersökningens föremål. Studieobjektet var [[kapitalism|det kapitalistiska produktionssättet]]. I motsats till vad som ofta framställs som en universell metod för världshistoriens alla samhällen – den så kallade "historiematerialismen" – begränsar sig Marx [[Dialektik|dialektiska metod]] till det kapitalistiska produktionssättet, och berör inte andra produktionssätt som exempelvis slavsamhället eller det feodala jordbrukssamhället. Detta är en central kritik av den borgerliga politiska ekonomin som är just en sådan ohistorisk – och ”idealistisk” enligt Marx språkbruk – metod som mystifierar kapitalismen; den politiska ekonomin uppfattar kapitalismen som naturlig och ahistorisk. Marx dialektiska metod är vad som har kallats en '''[[immanent kritik]]'''. Marx immanenta och dialektiska metod gör inga sådana anspråk som den borgerliga ekonomins utan avgränsar objektet för forskningen till ett historiskt specifikt produktionssätt. ''Metoden är dialektisk för att kapitalismen är det.'' Han behandlar sitt studieobjekt i ”ren form,” det vill säga i ideal form, och vandrar sedan i abstraktionsnivåerna som blir mer och mer konkreta i takt med att fler bestämningar läggs till. Marx tar exempelvis ingen hänsyn för variationer i cirkulationen (marknaden) i sin analys av produktionen. Han börjar med varan, det kapitalistiska produktionssättets ”elementarform,” som han behandlar metodiskt och kritiskt, och identifierar där vissa bestämmelser med vilka han kan utöka förståelsen, på så sätt ”zoomar" han ut steg för steg och kan se den större bilden. Men han utvecklar inte analysen genom logisk deduktion. Kategorierna som följer kan inte härledas från varan – det vore att förutsätta en transhistorisk ståndpunkt – utan är redan från början förutsatta. Logiken i framställningen kan därför framstå som en ”konstruktion a priori”:
 :''”Visserligen måste framställningssättet formellt skilja sig från forskningsmetoden. Forskningen har att i detalj tillägna sig stoffet, analysera dess olika utvecklingsformer och uppspåra det inre sambandet. Först sedan detta arbete är fullbordat, kan den verkliga rörelsen tillfredsställande beskrivas. Lyckas detta, så att stoffets eget liv abstrakt återspeglas i framställningen, kan det komma att se ut, som om man hade att göra med en konstruktion a priori.”'' (Efterskrift till andra upplagan)

@@ Rad 19: / Rad 19: @@
 '''Relaterad litteratur:'''
-* Anders Lundqvist: [http://www.geocities.com/insurrection_raven/se_texts/introduktion_till_metoden_i_kapitalet.html Introduktion till metoden i Kapitalet].
+* Anders Lundqvist: [http://www.krigsmaskinen.se/insurrection_raven/se_texts/introduktion_till_metoden_i_kapitalet.html Introduktion till metoden i Kapitalet].
 * [[Moishe Postone]]: Kapitel 4 (särskilt sidorna 127-144) i ''Time, labor, and social domination''.

@@ Rad 61: / Rad 61: @@
 * [[Slavoj Zizek]]: Första kapitlet (s 17-64) i ''Ideologins sublima objekt''.
 * Mark Worrell & Dan Krier: [http://logosjournal.com/2018/totems-fetishes-and-enchanted-modernity-hegelian-marxism-confronts-idolatry/ Totems, Fetishes, and Enchanted Modernity: Hegelian Marxism Confronts Idolatry]
 === Penningen, eller varucirkulationen ===

@@ Rad 285: / Rad 285: @@
 * [[Karl Marx]]: [[Om förkapitalistiska produktionssätt]]
 * (Video) David McNally: [https://www.youtube.com/watch?v=9VEGDvVk3Iw Primitive accumulation, migrant workers and social reproduction]
 === Den moderna kolonisationsteorin ===

@@ Rad 283: / Rad 283: @@
 * Harry Cleaver: Studieguide till ''Kapitalet'', [http://la.utexas.edu/users/hcleaver/357k/357ksgVIII.html om ursprunglig ackumulation.]
 * [[Karl Marx]]: [https://www.marxists.org/svenska/marx/1848/04-d037.htm Det kommunistiska partiets manifest] (1848)
 * (Video) David McNally: [https://www.youtube.com/watch?v=9VEGDvVk3Iw Primitive accumulation, migrant workers and social reproduction]