Friedrich Nietzsche - Versionshistorik

Iammany: /* Övrigt */

2013-11-09T08:11:49Z

‎Övrigt

Iammany den 31 december 2010 kl. 12.57

2010-12-31T12:57:03Z

Iammany: /* Professor i Basel (1869–1879) */

2010-01-23T15:49:03Z

‎Professor i Basel (1869–1879)

Iammany: /* Ungdom (1844–1869) */

2010-01-23T15:48:51Z

‎Ungdom (1844–1869)

Iammany: /* Moral och kristendom */

2010-01-23T15:48:14Z

‎Moral och kristendom

Iammany: /* Ungdom (1844–1869) */

2009-12-30T16:47:04Z

‎Ungdom (1844–1869)

Iammany: /* Bibliografi */

2009-12-30T16:16:22Z

‎Bibliografi

Iammany: /* Amor fati och den eviga återkomsten */

2009-12-30T16:15:49Z

‎Amor fati och den eviga återkomsten

Iammany: /* Självständig filosof (1879–1888) */

2009-12-30T16:15:10Z

‎Självständig filosof (1879–1888)

Iammany den 28 december 2009 kl. 15.14

2009-12-28T15:14:57Z

@@ Rad 71: / Rad 71: @@
 * [http://faculty.frostburg.edu/phil/forum/Zarathustra.htm Nietzsche's Zarathustra], av Jorn K. Bramann.
 * [http://www.lsr-projekt.de/poly/ennietzsche.html Nietzsche's Initial Crisis. New Light on the Stirner/Nietzsche Question], av Bernd A. Laska.
 [[Kategori:Friedrich Nietzsches tänkande]]
 [[Kategori:Nihilism]]

@@ Rad 2: / Rad 2: @@
 Nietzsche började sin karriär som filolog för att sedan vända sig till filosofin. Vid 24 år ålder blev han, utan att ha publicerat någon avhandling, professor i klassisk filologi vid universitetet i Basel. Han avgick dock 1879, dels på grund av de hälsoproblem som skulle komma att plåga honom för resten av hans liv. 1889 visade han symptom på allvarlig mental ohälsa och levde och vårdades av sin mor och syster tills han avled 1900.
 == Filosofi ==
@@ Rad 96: / Rad 52: @@
 === Efter andra världskriget ===
 Nietzsche kom att få mycket stort inflytande på kontinental filosofi efter andra världskriget, mycket tack vare [[Georges Bataille]] och [[Pierre Klossowski]]. [[Michel Foucault]] använde sig av den [[genealogi]]ska metoden i sina undersökningar av makten. Andra tänkare som influerats är exempelvis [[Gilles Deleuze]], [[Jacques Derrida]] och [[Jean-Luc Nancy]].
 == Externa länkar ==
@@ Rad 138: / Rad 62: @@
 * [http://video.google.com/videoplay?docid=4164520914185017719 Nietzsche on Hardship] (dokumentär)
 * [http://video.google.com/videoplay?docid=-184240591461103528 Human, All Too Human: Nietzsche] (BBC-producerad dokumentär från 1999)
 === Övrigt ===
 * [http://www.nietzschecircle.com/ The Nietzsche Circle]
 [[Kategori:Friedrich Nietzsches tänkande]]
 [[Kategori:Nihilism]]

@@ Rad 15: / Rad 15: @@
 Med hjälp av Ritschl fick Nietzsche en professorspost i klassisk filologi på universitetet i Basel. Efter att ha flyttat till Basel avsade han sitt preussiska medborgarskap, och för resten av sitt liv förblev han officiellt sett statslös. Ändå tjästegjorde han på den preussiska sidan i det fransk-preussiska kriget 1870 till 1871 som medicinare. Under denna period ådrog han sig difteri (bakterisjukdom) och dysentri (tarminflammation).
-Tillbaka på universitetet träffade han [[Franz Overbeck]] som var professor i teologi, och som blev en vän för livet. Han började besöka Wagner allt oftare och blev välkomnad in i dennes närmaste krets. Wagner försvarade senare Nietzsches första bok ''Tragedins födelse'' då denna blev kritiserad för att vara allt för filosofisk spekulerande och inte strikt följde den filologiska metoden.
+Tillbaka på universitetet träffade han Franz Overbeck som var professor i teologi, och som blev en vän för livet. Han började besöka Wagner allt oftare och blev välkomnad in i dennes närmaste krets. Wagner försvarade senare Nietzsches första bok ''Tragedins födelse'' då denna blev kritiserad för att vara allt för filosofisk spekulerande och inte strikt följde den filologiska metoden.
 [[Bild:Nietzsche1875.jpg|right|frame|Nietzsche i Basel, ca 1875.]]Mellan 1873 och 1876 publicerade Nietzsche fyra längre essäer som senare samlades i volymen ''Otidsenliga betraktelser''. Dessa fyra essäer delade en kulturkritik, i Schopenhauer och Wagners anda, av den framväxande tyska kulturen. Nietzsche började under denna period också, under influens av Paul Rée, att överge pessimismen i sina tidigare verk. Han skulle också efter Wagners framträdande under festivalen i Bayreuth 1876 att distansiera och kritisera sin tidigare vän.

@@ Rad 10: / Rad 10: @@
 [[Bild:Nietzsche1861.jpg|left|frame|Nietzsche som sextonåring, 1861.]]Nietzsche gick först i en pojkskola och sedan i en privatskola där han visade talang för musik och poesi. Efter examen 1864 läste han teologi och klassisk filologi vid universitetet i Bonn. Efter en termin avslutade han sin studier i teologi och förlorade sin tro. Detta hände troligen på grund av att han läst David Strauss bok om Jesu liv. Han koncentrerade sig istället på filologin och undervisades av professorn Friedrich Wilhelm Ritschl på universitetet i Leipzig. Kort därefter skrev han sina första filologiska publikationer.
-kom Nietzsche i kontakt med [[Arthur Schopenhauer]]s verk, och 1866 läste han Friedrich Albert Lange's ''Geschichte des Materialismus''. Han fann det särskilt stimulerande och det motiverade honom att se bortom filologin och att fortsätta sina studier. 1867 avslutar han sina studier och möter samma år Richard Wagner för första gången.
+kom Nietzsche i kontakt med Arthur Schopenhauers verk, och 1866 läste han Friedrich Albert Lange's ''Geschichte des Materialismus''. Han fann det särskilt stimulerande och det motiverade honom att se bortom filologin och att fortsätta sina studier. 1867 avslutar han sina studier och möter samma år Richard Wagner för första gången.
 === Professor i Basel (1869–1879) ===

@@ Rad 53: / Rad 53: @@
 === Moral och kristendom ===
-Nietzsche kallade sig immoralist och angrep de moralsystem som var prominenta på den tiden: kristendom, kantianism och [[utilitarism]]. Han ämnade emellertid inte att förgöra all moral utan också att återskapa en ny moral som sätter livet självt och dess vitalitet i centrum. I kritiken tar den '''[[genealogi|genealogiska]]''' analysen av slavmoralernas historiska utveckling en central plats. Nietzsche framhåller '''herremoral''' som ett ursprungligt och eftersträvansvärt ideal -- med de homeriska grekerna som främsta exempel -- och menar att '''slavmoralerna''' är en reaktion mot herremoralen. Slavmoral associerar han framför allt med de judiska och kristna traditionerna. I herremoralerna reser sig värderingar ur kontrasten mellan bra och dåligt, medans det i slavmoralerna kommer ur det som ses som gott och ont.
+Nietzsche kallade sig immoralist och angrep de moralsystem som var prominenta på den tiden: kristendom, kantianism och utilitarism. Han ämnade emellertid inte att förgöra all moral utan också att återskapa en ny moral som sätter livet självt och dess vitalitet i centrum. I kritiken tar den '''[[genealogi|genealogiska]]''' analysen av slavmoralernas historiska utveckling en central plats. Nietzsche framhåller '''herremoral''' som ett ursprungligt och eftersträvansvärt ideal -- med de homeriska grekerna som främsta exempel -- och menar att '''slavmoralerna''' är en reaktion mot herremoralen. Slavmoral associerar han framför allt med de judiska och kristna traditionerna. I herremoralerna reser sig värderingar ur kontrasten mellan bra och dåligt, medans det i slavmoralerna kommer ur det som ses som gott och ont.
 Nietzsche menar att slavmoral var en sjukdom som har tagit över Europa. I hans ögon var kristendomen hycklande då den predikade kärlek och förlåtelse men i själva verket fördömde många av livets manifestationer. Han angrep kristendomen som han ansåg hade blivit en [[ideologi]] av kyrkan och misrepresenterade Jesus liv. Det blir således viktigt för Nietzsche att tydliggöra skillnaderna mellan kyrkans kristendom och Jesus och hans förkunnelse. Kristendomen, menade han, hade omvärderat hälsosamma instinktiva värderingar medan Jesus i Nietzsches ögon representerade ett steg närmare övermänniskan. I slutändan misslyckades, enligt Nietzsche, emellertid Jesus då han istället för att bejaka livet vände sig till "Guds rike".

@@ Rad 8: / Rad 8: @@
 De första åren levde Nietzsche i den lilla staden Röcken nära Leipzig i den preussiska provinsen Sachsen. Senare flyttade familjen till Naumburg där dom levde med farmodern och faderns två ogifta systrar.
-[[Bild:Nietzsche1861.jpg|left|frame|Nietzsche som sextonåring, 1861.]]Nietzsche gick först i en pojkskola och sedan i en privatskola där han visade talang för musik och poesi. Efter examen 1864 läste han [[teologi]] och klassisk filologi vid universitetet i Bonn. Efter en termin avslutade han sin studier i teologi och förlorade sin tro. Detta hände troligen på grund av att han läst David Strauss bok om Jesu liv. Han koncentrerade sig istället på filologin och undervisades av professorn Friedrich Wilhelm Ritschl på universitetet i Leipzig. Kort därefter skrev han sina första filologiska publikationer.
+[[Bild:Nietzsche1861.jpg|left|frame|Nietzsche som sextonåring, 1861.]]Nietzsche gick först i en pojkskola och sedan i en privatskola där han visade talang för musik och poesi. Efter examen 1864 läste han teologi och klassisk filologi vid universitetet i Bonn. Efter en termin avslutade han sin studier i teologi och förlorade sin tro. Detta hände troligen på grund av att han läst David Strauss bok om Jesu liv. Han koncentrerade sig istället på filologin och undervisades av professorn Friedrich Wilhelm Ritschl på universitetet i Leipzig. Kort därefter skrev han sina första filologiska publikationer.
 kom Nietzsche i kontakt med [[Arthur Schopenhauer]]s verk, och 1866 läste han Friedrich Albert Lange's ''Geschichte des Materialismus''. Han fann det särskilt stimulerande och det motiverade honom att se bortom filologin och att fortsätta sina studier. 1867 avslutar han sina studier och möter samma år Richard Wagner för första gången.

@@ Rad 119: / Rad 119: @@
 * ''Der Wanderer und sein Schatten'', 1879 (''Vandraren och hans skugga'')
 * ''Morgenröte'', 1881 (''Morgonrodnad'')
-* ''Die fröhliche Wissenschaft'', 1882, 1887 (''[[Den glada vetenskapen]]'')
+* ''Die fröhliche Wissenschaft'', 1882, 1887 (''Den glada vetenskapen'')
-* ''Also sprach Zarathustra'', 1883-5 (''[[Så talade Zarathustra]]'')
+* ''Also sprach Zarathustra'', 1883-5 (''Så talade Zarathustra'')
 * ''Jenseits von Gut und Böse'', 1886 (''Bortom gott och ont'')
-* ''Zur Genealogie der Moral'', 1887 (''[[Om moralens genealogi]]'')
+* ''Zur Genealogie der Moral'', 1887 (''Om moralens genealogi'')
 * ''Der Fall Wagner'', 1888 (''Fallet Wagner'')
 * ''Götzen-Dämmerung'', 1888 (''Avgudsskymning'')

@@ Rad 73: / Rad 73: @@
 === Amor fati och den eviga återkomsten ===
-'''Den eviga återkomsten''' är också mycket omdiskuterat. Nietzsche hämtade uttrycket från Heinrich Heine, och [[Arthur Schopenhauer]] är en direkt influens. Schopenhauer postulerade att en person som affirmerar livet skulle göra så även om allt som hänt skulle återupprepas i evighet. Nietzsche nämner det först i ''[[Den glada vetenskapen]]'' och utvecklar det i ''[[Så talade Zarathustra]]''. Den vanligaste tolkningen är att Nietzsche använde sig av idéen om den eviga återkomsten som ett tankeexpriment för att hjälpa ett fullständigt affirmerande av livet. I sina anteckningsböcker spekulerar han också om den eviga återkomsten som en kosmologisk sanning.
+'''Den eviga återkomsten''' är också mycket omdiskuterat. Nietzsche hämtade uttrycket från Heinrich Heine, och Arthur Schopenhauer är en direkt influens. Schopenhauer postulerade att en person som affirmerar livet skulle göra så även om allt som hänt skulle återupprepas i evighet. Nietzsche nämner det först i ''Den glada vetenskapen'' och utvecklar det i ''Så talade Zarathustra''. Den vanligaste tolkningen är att Nietzsche använde sig av idéen om den eviga återkomsten som ett tankeexpriment för att hjälpa ett fullständigt affirmerande av livet. I sina anteckningsböcker spekulerar han också om den eviga återkomsten som en kosmologisk sanning.
 För att acceptera den eviga återkomsten förutsätts, enligt Nietzsche, en djup '''Amor fati''' (kärlek för ödet) för att inte bara uthärda utan också önska evig upprepning av livets alla aspekter som sorg, glädje, ensamhet och gemenskap, osv. Denna önskan och fulla bejakande av den eviga återkomsten skulle innebära den omvärdering av alla värden som ger upphov till övermänniskan.

@@ Rad 32: / Rad 32: @@
 Denna tid kom att bli Nietzsches mer produktiva. Efter ''Mänskligt, alltförmänskligt'' 1878 kom han att publicera en bok varje år tills 1888 då han publicerade hela fem stycken.
-publicerade han första delen av ''[[Den glada vetenskapen]]''. Det året träffade han också Lou Salomé, som han kom att älska och friade till. Efter att ha blivit avvisad av Salomé och den alltmer tilltagande isolationen, med återkommande självmordstankar, flydde han till Rapollo och skrev första delen av ''[[Så talade Zarathustra]]'' på tio dagar.
+publicerade han första delen av ''Den glada vetenskapen''. Det året träffade han också [[Lou Salomé]], som han kom att älska och friade till. Efter att ha blivit avvisad av Salomé och den alltmer tilltagande isolationen, med återkommande självmordstankar, flydde han till Rapollo och skrev första delen av ''Så talade Zarathustra'' på tio dagar.
-bröt han med sin förläggare Ernst Schmeitzner pågrund av Schmeitzners [[antisemitism]]. Han betalde och publicerade ''[[Bortom gott och ont]]'' själv. Samma år gifte sig systern Elisabeth med antisemiten Bernhard Förster och de flyttade till Paraguay för att där grunda Nueva Germania, en "Germansk" koloni, något som Nietzsche svarade på med skratt. Genom korrespondens uttryckte Nietzsche sin avsky för Förster och relationen mellan brodern och systern var konfliktfylld. De skulle inte träffas igen förens efter Nietzsche kollaps.
+bröt han med sin förläggare Ernst Schmeitzner pågrund av Schmeitzners [[antisemitism]]. Han betalde och publicerade ''Bortom gott och ont'' själv. Samma år gifte sig systern Elisabeth med antisemiten Bernhard Förster och de flyttade till Paraguay för att där grunda Nueva Germania, en "Germansk" koloni, något som Nietzsche svarade på med skratt. Genom korrespondens uttryckte Nietzsche sin avsky för Förster och relationen mellan brodern och systern var konfliktfylld. De skulle inte träffas igen förens efter Nietzsche kollaps.
-Nietzsches hälsotillstånd blev värre och under längre perioder var han praktiskt taget oförmögen att göra någonting. Under en kort period av tillfrisknade skrev han ''[[Till moralens genealogi]]''. 1888, hans sista verksamma år, skrev han på sin 44:e födelsedag den självbiografiska ''[[Ecce Homo]]''.
+Nietzsches hälsotillstånd blev värre och under längre perioder var han praktiskt taget oförmögen att göra någonting. Under en kort period av tillfrisknade skrev han ''Till moralens genealogi''. 1888, hans sista verksamma år, skrev han på sin 44:e födelsedag den självbiografiska ''Ecce Homo''.
 === Mental kollaps och död (1889–1900) ===

@@ Rad 1: / Rad 1: @@
-[[Bild:Nietzsche.jpg|Friedrich Nietzsche|right]]'''Friedrich Wilhelm Nietzsche''' (Oktober 15, 1844 – Augusti 25, 1900) var en tysk filosof, levde emellertid statslös största delen av sitt vuxna liv. Hans filosofi kommer i stor utsträckning till uttryck i form av en kritik av en viss form av [[modernitet]]en och kristen moral. Framförallt i hans tidiga verk sker samtidskritiken till stor del genom ett återvändande till antik grekisk filosofi (t.ex. Herakleitos och Epikuros) och de ideal som han tyckte sig finna där. Det är också där, i den grekiska filosofin, som Nietzsche finner den konceptuella dualitet som i form av de polära gestalterna Apollon och Dionysos skall komma att beledsaga och strukturera hans filosofi ända till slutet (om än under olika skepnader). Berömt eller kanske snarare ökänt är också hans ofullbordade sista projekt - postumt publicerat under arbetsnamnet "Viljan till makt" (der Wille zur Macht) med undertiteln "[[omvärdering av alla värden]]" - som skulle ge den dogmatiska kristna moralen en sista förödande dolkstöt och därmed bereda väg för den [[övermänniska]] Nietzsche föreställde sig skulle överskrida de rådande mänskliga betingelserna. Han är också känd för sin distinkta och nonkonforma stil, och kallas ofta för "diktarfilosof".
+[[Bild:Nietzsche.jpg|Friedrich Nietzsche|right]]'''Friedrich Wilhelm Nietzsche''' (Oktober 15, 1844 – Augusti 25, 1900) var en tysk filosof, levde emellertid statslös största delen av sitt vuxna liv. Hans filosofi kommer i stor utsträckning till uttryck i form av en kritik av en viss form av [[modernitet]]en och kristen moral. Framförallt i hans tidiga verk sker samtidskritiken till stor del genom ett återvändande till antik grekisk filosofi (t.ex. Herakleitos och Epikuros) och de ideal som han tyckte sig finna där. Det är också där, i den grekiska filosofin, som Nietzsche finner den konceptuella dualitet som i form av de polära gestalterna Apollon och Dionysos skall komma att beledsaga och strukturera hans filosofi ända till slutet (om än under olika skepnader). Berömt eller kanske snarare ökänt är också hans ofullbordade sista projekt - postumt publicerat under arbetsnamnet "Viljan till makt" (der Wille zur Macht) med undertiteln '''"omvärdering av alla värden"''' - som skulle ge den dogmatiska kristna moralen en sista förödande dolkstöt och därmed bereda väg för den '''övermänniska''' Nietzsche föreställde sig skulle överskrida de rådande mänskliga betingelserna. Han är också känd för sin distinkta och nonkonforma stil, och kallas ofta för "diktarfilosof".
 Nietzsche började sin karriär som filolog för att sedan vända sig till filosofin. Vid 24 år ålder blev han, utan att ha publicerat någon avhandling, professor i klassisk filologi vid universitetet i Basel. Han avgick dock 1879, dels på grund av de hälsoproblem som skulle komma att plåga honom för resten av hans liv. 1889 visade han symptom på allvarlig mental ohälsa och levde och vårdades av sin mor och syster tills han avled 1900.
@@ Rad 19: / Rad 19: @@
 [[Bild:Nietzsche1875.jpg|right|frame|Nietzsche i Basel, ca 1875.]]Mellan 1873 och 1876 publicerade Nietzsche fyra längre essäer som senare samlades i volymen ''Otidsenliga betraktelser''. Dessa fyra essäer delade en kulturkritik, i Schopenhauer och Wagners anda, av den framväxande tyska kulturen. Nietzsche började under denna period också, under influens av Paul Rée, att överge pessimismen i sina tidigare verk. Han skulle också efter Wagners framträdande under festivalen i Bayreuth 1876 att distansiera och kritisera sin tidigare vän.
-Med publiceringen av ''Mänskligt, alltförmänskligt'' markerade Nietzsche sitt definitiva avsteg från Schopenhauers och Wagners tänkande och det var också det första verket där Nietzsche använde sig av aforismer för att behandla ämnen som [[metafysik]], moral och religion.
+Med publiceringen av ''Mänskligt, alltförmänskligt'' markerade Nietzsche sitt definitiva avsteg från Schopenhauers och Wagners tänkande och det var också det första verket där Nietzsche använde sig av aforismer för att behandla ämnen som metafysik, moral och religion.
 Vintern 1876-77 lever han i Sorrento tillsammans med Malwida von Meysenbug, Paul Rée och Albert Brenner (en ung elev till Nietzsche). De bildar en slags familj eller ett fritt universitet: "ett slags kloster för fria andar". De läser grekerna, de franska moralisterna och skeptikerna, Nya testamentet, författare som Mark Twain (vars "fånerier" han uppskattar mycket), och framför allt Schopenhauer-lärjungen Philipp Mainländers ''Philosophie der Erlösung'' och "den fria anden framför andra": Voltaire. Dessa ingår i "skolans" "fostran". Denna tid var som en idyll för Nietzsche, men samtidigt led han av svåra huvudvärk. Under denna tid skriver han också i sina anteckningar [[Tio den fria andens budord]] som ger ledtrådar om Nietzsches föreställning om den fria anden.
@@ Rad 55: / Rad 55: @@
 Nietzsche kallade sig immoralist och angrep de moralsystem som var prominenta på den tiden: kristendom, kantianism och [[utilitarism]]. Han ämnade emellertid inte att förgöra all moral utan också att återskapa en ny moral som sätter livet självt och dess vitalitet i centrum. I kritiken tar den '''[[genealogi|genealogiska]]''' analysen av slavmoralernas historiska utveckling en central plats. Nietzsche framhåller '''herremoral''' som ett ursprungligt och eftersträvansvärt ideal -- med de homeriska grekerna som främsta exempel -- och menar att '''slavmoralerna''' är en reaktion mot herremoralen. Slavmoral associerar han framför allt med de judiska och kristna traditionerna. I herremoralerna reser sig värderingar ur kontrasten mellan bra och dåligt, medans det i slavmoralerna kommer ur det som ses som gott och ont.
-Nietzsche menar att slavmoral var en sjukdom som har tagit över Europa. I hans ögon var kristendomen hycklande då den predikade kärlek och förlåtelse men i själva verket fördömde många av livets manifestationer. Han angrep kristendomen som han ansåg hade blivit en [[ideologi]] av kyrkan och misrepresenterade Jesus liv. Det blir således viktigt för Nietzsche att tydliggöra skillnaderna mellan kyrkans kristendom och Jesus och hans förkunnelse. Kristendomen, menade han, hade omvärderat hälsosamma instinktiva värderingar medans Jesus i Nietzsches ögon representerade ett steg närmare [[övermänniska]]n. I slutändan misslyckades, enligt Nietzsche, emellertid Jesus då han istället för att bejaka livet vände sig till "Guds rike".
+Nietzsche menar att slavmoral var en sjukdom som har tagit över Europa. I hans ögon var kristendomen hycklande då den predikade kärlek och förlåtelse men i själva verket fördömde många av livets manifestationer. Han angrep kristendomen som han ansåg hade blivit en [[ideologi]] av kyrkan och misrepresenterade Jesus liv. Det blir således viktigt för Nietzsche att tydliggöra skillnaderna mellan kyrkans kristendom och Jesus och hans förkunnelse. Kristendomen, menade han, hade omvärderat hälsosamma instinktiva värderingar medan Jesus i Nietzsches ögon representerade ett steg närmare övermänniskan. I slutändan misslyckades, enligt Nietzsche, emellertid Jesus då han istället för att bejaka livet vände sig till "Guds rike".
 === Nihilism och Guds död ===
-[[Nihilism]]en fanns enligt Nietzsche latent i kärnan den europeiska kulturen (och [[moderniteten]]). Han betraktade också nihilismen som nödvändig och den stora prövning genom vilken [[övermänniskan]] var den möjliga utgången. Detta tillstånd som skulle bli den europeiska kulturens (eller [[modernitet]]ens) avgörande utmaning och som var oåterkallelig konceptualiserades med uttrycket "'''[[Gud är död]]'''".
+[[Nihilism]]en fanns enligt Nietzsche latent i kärnan den europeiska kulturen (och [[moderniteten]]). Han betraktade också nihilismen som nödvändig och den stora prövning genom vilken övermänniskan var den möjliga utgången. Detta tillstånd som skulle bli den europeiska kulturens (eller [[modernitet]]ens) avgörande utmaning och som var oåterkallelig konceptualiserades med uttrycket "'''[[Gud är död]]'''".
 === Viljan till makt ===
@@ Rad 68: / Rad 68: @@
 === Övermänniskan ===
-'''[[Övermänniskan]]''' (''Übermensch'') kontrasterar Nietzsche mot "den sista människan" (''der letzte Mensch'') som han betraktar som "målet" med människan i moderniteten. Den sista människan är antitesen till övermänniskan; en apatisk individ som är trött på livet, inte tar några risker och bara söker bekvämlighet och säkerhet. Övermänniskan är den som i motsats till den sista människan har dragit konsekvenserna av nihilismen och "Guds död" och genomgått '''[[omvärderingen av alla värden]]''', och kommit ut på "andra sidan" i en affirmation av livet.
+'''Övermänniskan''' (''Übermensch'') kontrasterar Nietzsche mot "den sista människan" (''der letzte Mensch'') som han betraktar som "målet" med människan i moderniteten. Den sista människan är antitesen till övermänniskan; en apatisk individ som är trött på livet, inte tar några risker och bara söker bekvämlighet och säkerhet. Övermänniskan är den som i motsats till den sista människan har dragit konsekvenserna av nihilismen och "Guds död" och genomgått '''omvärderingen av alla värden''', och kommit ut på "andra sidan" i en affirmation av livet.
-Det är en vanlig feltolkning att övermänniskan skulle vara en slags biologiskt eller kulturell förädlad form av människan så som den existerade under moderniteten; så som i [[fascism]]en och [[nazism]]en. En sådan politisk tolkning liksom en biologisk/[[socialdarwinism|socialdarwinistisk]] tolkning varnade Nietzsche själv för i sin bok ''Ecce homo''. Övermänniskan handlar mer om överkommandet av sig själv, nihilismen och slavmoralernas [[ressentiment]].
+Det är en vanlig feltolkning att övermänniskan skulle vara en slags biologiskt eller kulturell förädlad form av människan så som den existerade under moderniteten; så som i [[fascism]]en och [[nazism]]en. En sådan politisk tolkning liksom en biologisk/socialdarwinistisk tolkning varnade Nietzsche själv för i sin bok ''Ecce homo''. Övermänniskan handlar mer om överkommandet av sig själv, nihilismen och slavmoralernas '''ressentiment'''.
-−
-jmf jüngers waldganger
 === Amor fati och den eviga återkomsten ===
 '''Den eviga återkomsten''' är också mycket omdiskuterat. Nietzsche hämtade uttrycket från Heinrich Heine, och [[Arthur Schopenhauer]] är en direkt influens. Schopenhauer postulerade att en person som affirmerar livet skulle göra så även om allt som hänt skulle återupprepas i evighet. Nietzsche nämner det först i ''[[Den glada vetenskapen]]'' och utvecklar det i ''[[Så talade Zarathustra]]''. Den vanligaste tolkningen är att Nietzsche använde sig av idéen om den eviga återkomsten som ett tankeexpriment för att hjälpa ett fullständigt affirmerande av livet. I sina anteckningsböcker spekulerar han också om den eviga återkomsten som en kosmologisk sanning.
-För att acceptera den eviga återkomsten förutsätts, enligt Nietzsche, en djup '''Amor fati''' (kärlek för ödet) för att inte bara uthärda utan också önska evig upprepning av livets alla aspekter som sorg, glädje, ensamhet och gemenskap, osv. Denna önskan och fulla bejakande av den eviga återkomsten skulle innebära den [[omvärdering av alla värden]] som ger upphov till [[övermänniskan]].
+För att acceptera den eviga återkomsten förutsätts, enligt Nietzsche, en djup '''Amor fati''' (kärlek för ödet) för att inte bara uthärda utan också önska evig upprepning av livets alla aspekter som sorg, glädje, ensamhet och gemenskap, osv. Denna önskan och fulla bejakande av den eviga återkomsten skulle innebära den omvärdering av alla värden som ger upphov till övermänniskan.
 == Inflytande och påverkan ==
@@ Rad 86: / Rad 84: @@
 === Nietzsche och nazisterna ===
-Adolf Hitler besökte flera gånger Nietzschemuseumet i Weimar och naziströrelsen tog upp flera teman hos Nietzsche, som kritiken av [[demokrati]]n, kristendom, hans prisande av kriget och den kommande [[övermänniskan]]. Nietzsche feltolkades och läsningen var i hög grad selektiv. Under nazisternas styre (1933-1945) studerades Nietzsche mycket på universiteten och begrepp som viljan till makt blev vanligt i nazistkretsar. Nietzsches popularitet bland nazisterna berodde i hög grad på systern Elisabeth Förster-Nietzsche som redigerade Nietzsches arbeten efter hans mentala kollaps 1889. Elisabeth, som blev nazistsympatisör och tidigare hade varit gift med antisemiten Bernhard Förster, redigerade Nietszsches sista anteckningar med att utelämna vissa delar, ändra ordningen, lägga till egna rubriker, och inkludera passager av andra författare (som Nietzsche citerade men som nu framställdes som att Nietzsche skrivit själv). Detta publicerades sedan som ''Der Wille zur Macht''.
+Adolf Hitler besökte flera gånger Nietzschemuseumet i Weimar och naziströrelsen tog upp flera teman hos Nietzsche, som kritiken av [[demokrati]]n, kristendom, hans prisande av kriget och den kommande övermänniskan. Nietzsche feltolkades och läsningen var i hög grad selektiv. Under nazisternas styre (1933-1945) studerades Nietzsche mycket på universiteten och begrepp som viljan till makt blev vanligt i nazistkretsar. Nietzsches popularitet bland nazisterna berodde i hög grad på systern Elisabeth Förster-Nietzsche som redigerade Nietzsches arbeten efter hans mentala kollaps 1889. Elisabeth, som blev nazistsympatisör och tidigare hade varit gift med antisemiten Bernhard Förster, redigerade Nietszsches sista anteckningar med att utelämna vissa delar, ändra ordningen, lägga till egna rubriker, och inkludera passager av andra författare (som Nietzsche citerade men som nu framställdes som att Nietzsche skrivit själv). Detta publicerades sedan som ''Der Wille zur Macht''.
 [[Georges Bataille]] var den första att avfärda de medvetna feltolkningar som nazisterna hade gjort av Nietzsches tänkande. Han dedikerade i Januari 1937 ett helt nummer av tidskriften [[Acéphale]] till temat "Nietzsche och fascisterna." Där kallade han Elisabeth Förster-Nietzsche för "Elisabeth Judas-Förster" och påminde om Nietzsches deklaration: "To never frequent anyone whom is involved in this bare-faced fraud concerning races."
@@ Rad 92: / Rad 90: @@
 Nietzsches efterlämnade anteckningar har sammanställts av Mazzino Montinari and Giorgio Colli, vilka har bekräftat att Elisabeth och Peter Gast (som hjälpte Elisabeth att sammanställa ''Der Wille zur Macht'') förfalskade Nietzsche anteckningar, kallade ''Der Wille zur Macht'' för en "historisk förfalskning".
-Nietzsche själv kritiserade kraftigt [[antisemitism]], pan-germanism och [[nationalism]]. Både brytningen med hans tidiga förläggare Ernst Schmeitzner och brytningen av vänskapen med Richard Wagner berodde på deras antisemitism. Nietzsche lär också i ett brev ha skrivit att man bör "arkebusera alla antisemiter".
+Nietzsche själv kritiserade kraftigt [[antisemitism]], pan-germanism och nationalism. Både brytningen med hans tidiga förläggare Ernst Schmeitzner och brytningen av vänskapen med Richard Wagner berodde på deras antisemitism. Nietzsche lär också i ett brev ha skrivit att man bör "arkebusera alla antisemiter".
 Ernst Krieck, en av den nationalsocialistiska rörelsens egna "officiella" filosofer, sade sarkastiskt: "All in all, Nietzsche was an opponent of socialism, an opponent of nationalism and an opponent of the idea of race. If one overlooks these three intellectual trends he might perhaps have made an outstanding Nazi". (Citerat i Rüdiger Safranski, ''Between Good and Evil'', s. 268.)
@@ Rad 103: / Rad 101: @@
 * [[Gud är död]]
 * [[Viljan till makt]]
 * [[Nihilism]]
 * [[Utdrag om negativ, reaktiv och passiv nihilism]]
 * [[Genealogi]]
 == Bibliografi ==