Facklig kamp - Versionshistorik

Iammany den 27 december 2009 kl. 16.51

2009-12-27T16:51:44Z

Iammany den 27 december 2009 kl. 16.51

2009-12-27T16:51:22Z

Iammany den 17 oktober 2009 kl. 16.42

2009-10-17T16:42:47Z

Raven den 11 juli 2008 kl. 10.04

2008-07-11T10:04:03Z

Raven den 11 juli 2008 kl. 10.03

2008-07-11T10:03:17Z

Raven den 11 juli 2008 kl. 10.01

2008-07-11T10:01:15Z

Raven den 11 juli 2008 kl. 09.46

2008-07-11T09:46:29Z

Raven den 11 juli 2008 kl. 09.44

2008-07-11T09:44:26Z

Raven den 11 juli 2008 kl. 09.35

2008-07-11T09:35:35Z

Raven den 11 juli 2008 kl. 09.18

2008-07-11T09:18:08Z

← Äldre version		Versionen från 27 december 2009 kl. 16.51
Rad 1:		Rad 1:
−	'''Facklig kamp''' brukas ibland felaktigt som synonym med allmän arbetsplatskamp. Men fackets uppgift är att förhandla med arbetsköparen - de direkta konflikterna på golvet dras via facket till förhandlingsbordet. Att bara ha fokus på facket och förhandlingar när man pratar arbetsplatskamp brukas ibland kallas för [[legalism]] eller [[trade unionism]].	+	'''Facklig kamp''' brukas ibland felaktigt som synonym med allmän arbetsplatskamp. Men fackets uppgift är att förhandla med arbetsköparen - de direkta konflikterna på golvet dras via facket till förhandlingsbordet. Att bara ha fokus på facket och förhandlingar när man pratar arbetsplatskamp brukas ibland kallas för legalism eller trade unionism.

	'''Utomfacklig kamp''' är ett samlingsbegrepp för de kamper som förs utanför facket. Det kan vara något så enkelt som att man på en arbetsplats kämpar till sig fem minuter extra paus utöver det som står i avtalet - utan att man drar in facket. Men det är också de kampmetoder som inte sanktioneras av facket - t.ex. illegala metoder som [[sabotage]], [[strejk\|vilda strejker]], [[maskning]] och stölder. När denna kamp är kollektiv så organiseras den ofta i små informella grupper, även kallade [[affinitetsgrupp]]er. Det är denna självorganiserade, utomfackliga kamp som facket får sin styrka ifrån. Utan en vild arbetarklass så har facket ingen makt vid förhandlingsbordet.		'''Utomfacklig kamp''' är ett samlingsbegrepp för de kamper som förs utanför facket. Det kan vara något så enkelt som att man på en arbetsplats kämpar till sig fem minuter extra paus utöver det som står i avtalet - utan att man drar in facket. Men det är också de kampmetoder som inte sanktioneras av facket - t.ex. illegala metoder som [[sabotage]], [[strejk\|vilda strejker]], [[maskning]] och stölder. När denna kamp är kollektiv så organiseras den ofta i små informella grupper, även kallade [[affinitetsgrupp]]er. Det är denna självorganiserade, utomfackliga kamp som facket får sin styrka ifrån. Utan en vild arbetarklass så har facket ingen makt vid förhandlingsbordet.

← Äldre version		Versionen från 27 december 2009 kl. 16.51
Rad 16:		Rad 16:
	==Relaterade artiklar==		==Relaterade artiklar==
	* [[Affinitetsgrupp]]		* [[Affinitetsgrupp]]
−	* [[Legalism]]

@@ Rad 1: / Rad 1: @@
-'''Facklig kamp''' brukas ibland felaktigt som synonym med allmän arbetsplatskamp. Men fackets uppgift är att förhandla med [[arbetsköparen]] - de direkta konflikterna på golvet dras via facket till förhandlingsbordet. Att bara ha fokus på facket och förhandlingar när man pratar arbetsplatskamp brukas ibland kallas för [[legalism]] eller [[trade unionism]].
+'''Facklig kamp''' brukas ibland felaktigt som synonym med allmän arbetsplatskamp. Men fackets uppgift är att förhandla med arbetsköparen - de direkta konflikterna på golvet dras via facket till förhandlingsbordet. Att bara ha fokus på facket och förhandlingar när man pratar arbetsplatskamp brukas ibland kallas för [[legalism]] eller [[trade unionism]].
-'''Utomfacklig kamp''' är ett samlingsbegrepp för de kamper som förs utanför facket. Det kan vara något så enkelt som att man på en arbetsplats kämpar till sig fem minuter extra paus utöver det som står i avtalet - utan att man drar in facket. Men det är också de kampmetoder som inte sanktioneras av facket - t.ex. illegala metoder som [[sabotage]], [[vild strejk|vilda strejker]], [[maskning]] och stölder. När denna kamp är kollektiv så organiseras den ofta i små informella grupper, även kallade [[affinitetsgrupper]]. Det är denna självorganiserade, utomfackliga kamp som facket får sin styrka ifrån. Utan en vild arbetarklass så har facket ingen makt vid förhandlingsbordet.
+'''Utomfacklig kamp''' är ett samlingsbegrepp för de kamper som förs utanför facket. Det kan vara något så enkelt som att man på en arbetsplats kämpar till sig fem minuter extra paus utöver det som står i avtalet - utan att man drar in facket. Men det är också de kampmetoder som inte sanktioneras av facket - t.ex. illegala metoder som [[sabotage]], [[strejk|vilda strejker]], [[maskning]] och stölder. När denna kamp är kollektiv så organiseras den ofta i små informella grupper, även kallade [[affinitetsgrupp]]er. Det är denna självorganiserade, utomfackliga kamp som facket får sin styrka ifrån. Utan en vild arbetarklass så har facket ingen makt vid förhandlingsbordet.
-Små självständiga fack - i Sverige till exempel [[syndikalism|syndikalistiska]] [http://www.sac.se SAC] och [http://www.hamn.nu/ Svenska Hamnarbetarförbundet] - och radikala delar inom de stora facken - i Sverige till exempel [[folkrörelselinjen]] - brukar vara radikalare än de stora facken, och mer villiga att använda t.ex. [[strejk|strejkvapnet]]. De kan också vara mer vänligt inställsamma till utomfackliga kamper. Detta till trots så har de fortfarande en facklig struktur som tenderar att göra dem [[legalism|legalistiska]]/[[trade unionism|trade unionistiska]].
+Små självständiga fack - i Sverige till exempel syndikalistiska [http://www.sac.se SAC] och [http://www.hamn.nu/ Svenska Hamnarbetarförbundet] - och radikala delar inom de stora facken - i Sverige till exempel [[folkrörelselinjen]] - brukar vara radikalare än de stora facken, och mer villiga att använda t.ex. [[strejk|strejkvapnet]]. De kan också vara mer vänligt inställsamma till utomfackliga kamper. Detta till trots så har de fortfarande en facklig struktur som tenderar att göra dem legalistiska/trade unionistiska.
-'''Antifacklig kamp''' är kamper som uttalat går emot facket, som kämpar inte bara mot [[arbetsköparen]] utan även facket självt. Det handlar om då kamperna nått en sådan nivå så att den direkt motsäger sig fackets [[mediering|medlande]] roll, då fackets repressiva sida visar sig i öppen dager. Det behöver inte handla om stora konflikter, utan händer då och då när arbetarkollektiv blivit så starkt så facket får gå in för att medla mot arbetarna. När fackombudsmannen kommer och säger "nu ska vi inte göra något överilat, vi måste ju vara seriösa och förhandla om det här".
+'''Antifacklig kamp''' är kamper som uttalat går emot facket, som kämpar inte bara mot arbetsköparen utan även facket självt. Det handlar om då kamperna nått en sådan nivå så att den direkt motsäger sig fackets medlande roll, då fackets repressiva sida visar sig i öppen dager. Det behöver inte handla om stora konflikter, utan händer då och då när arbetarkollektiv blivit så starkt så facket får gå in för att medla mot arbetarna. När fackombudsmannen kommer och säger "nu ska vi inte göra något överilat, vi måste ju vara seriösa och förhandla om det här".
-Antifacklig kamp ska inte förväxlas med det som på engelska kallas [[union busting]], då arbetsköparna försöker knäcka facket (och även den utomfackliga kampen). Antifacklig kamp är helt enkelt då arbetarna blivit så starka så de inte behöver fackets [[mediering]], då facket blir ett hot mot arbetarklassens självorganisering och kamp, då arbetarna själva bekämpar facket.
+Antifacklig kamp ska inte förväxlas med det som på engelska kallas "union busting", då arbetsköparna försöker knäcka facket (och även den utomfackliga kampen). Antifacklig kamp är helt enkelt då arbetarna blivit så starka så de inte behöver fackets mediering, då facket blir ett hot mot arbetarklassens självorganisering och kamp, då arbetarna själva bekämpar facket.
 ==Läs mer==

@@ Rad 1: / Rad 1: @@
 '''Facklig kamp''' brukas ibland felaktigt som synonym med allmän arbetsplatskamp. Men fackets uppgift är att förhandla med [[arbetsköparen]] - de direkta konflikterna på golvet dras via facket till förhandlingsbordet. Att bara ha fokus på facket och förhandlingar när man pratar arbetsplatskamp brukas ibland kallas för [[legalism]] eller [[trade unionism]].
-'''Utomfacklig kamp''' är ett samlingsbegrepp för de kamper som förs utanför facket. Det kan vara något så enkelt som att man på en arbetsplats kämpar till sig fem minuter extra paus utöver det som står i avtalet - utan att man drar in facket. Men det är också de som inte sanktioneras av facket - t.ex. illegala metoder som [[sabotage]], [[vild strejk|vilda strejker]], [[maskning]] och stölder. När denna kamp är kollektiv så organiseras den ofta i små informella grupper, även kallade [[affinitetsgrupper]]. Det är denna självorganiserade, utomfackliga kamp som facket får sin styrka ifrån. Utan en vild arbetarklass så har facket ingen makt vid förhandlingsbordet.
+'''Utomfacklig kamp''' är ett samlingsbegrepp för de kamper som förs utanför facket. Det kan vara något så enkelt som att man på en arbetsplats kämpar till sig fem minuter extra paus utöver det som står i avtalet - utan att man drar in facket. Men det är också de kampmetoder som inte sanktioneras av facket - t.ex. illegala metoder som [[sabotage]], [[vild strejk|vilda strejker]], [[maskning]] och stölder. När denna kamp är kollektiv så organiseras den ofta i små informella grupper, även kallade [[affinitetsgrupper]]. Det är denna självorganiserade, utomfackliga kamp som facket får sin styrka ifrån. Utan en vild arbetarklass så har facket ingen makt vid förhandlingsbordet.
 Små självständiga fack - i Sverige till exempel [[syndikalism|syndikalistiska]] [http://www.sac.se SAC] och [http://www.hamn.nu/ Svenska Hamnarbetarförbundet] - och radikala delar inom de stora facken - i Sverige till exempel [[folkrörelselinjen]] - brukar vara radikalare än de stora facken, och mer villiga att använda t.ex. [[strejk|strejkvapnet]]. De kan också vara mer vänligt inställsamma till utomfackliga kamper. Detta till trots så har de fortfarande en facklig struktur som tenderar att göra dem [[legalism|legalistiska]]/[[trade unionism|trade unionistiska]].

@@ Rad 5: / Rad 5: @@
 Små självständiga fack - i Sverige till exempel [[syndikalism|syndikalistiska]] [http://www.sac.se SAC] och [http://www.hamn.nu/ Svenska Hamnarbetarförbundet] - och radikala delar inom de stora facken - i Sverige till exempel [[folkrörelselinjen]] - brukar vara radikalare än de stora facken, och mer villiga att använda t.ex. [[strejk|strejkvapnet]]. De kan också vara mer vänligt inställsamma till utomfackliga kamper. Detta till trots så har de fortfarande en facklig struktur som tenderar att göra dem [[legalism|legalistiska]]/[[trade unionism|trade unionistiska]].
-'''Antifacklig kamp''' är kamper som uttalat går emot facket, som kämpar inte bara mot [[arbetsköparen]] utan även facket självt. Det handlar om då kamperna nått en sådan nivå så att den direkt motsäger sig fackets [[mediering|medlande]] roll, då fackets repressiva sida visar sig. Det behöver inte handla om stora konflikter, utan händer då och då när arbetarkollektiv blivit så starkt så facket får gå in för att medla mot arbetarna. När fackombudsmannen kommer och säger "nu ska vi inte göra något överilat, vi måste ju vara seriösa och förhandla om det här".
+'''Antifacklig kamp''' är kamper som uttalat går emot facket, som kämpar inte bara mot [[arbetsköparen]] utan även facket självt. Det handlar om då kamperna nått en sådan nivå så att den direkt motsäger sig fackets [[mediering|medlande]] roll, då fackets repressiva sida visar sig i öppen dager. Det behöver inte handla om stora konflikter, utan händer då och då när arbetarkollektiv blivit så starkt så facket får gå in för att medla mot arbetarna. När fackombudsmannen kommer och säger "nu ska vi inte göra något överilat, vi måste ju vara seriösa och förhandla om det här".
 Antifacklig kamp ska inte förväxlas med det som på engelska kallas [[union busting]], då arbetsköparna försöker knäcka facket (och även den utomfackliga kampen). Antifacklig kamp är helt enkelt då arbetarna blivit så starka så de inte behöver fackets [[mediering]], då facket blir ett hot mot arbetarklassens självorganisering och kamp, då arbetarna själva bekämpar facket.

@@ Rad 8: / Rad 8: @@
 ==Läs mer==
-* [[Kämpa Tillsammans!]]: ''Fack off! - Om menlösheten med att banka huvudet i väggen''
+* [[Kämpa Tillsammans!]]: ''Fack off! - Om menlösheten med att banka huvudet i väggen'' ([http://www.motkraft.net/text/273 Ladda ner]) ([http://www.motkraft.net/text/273 Ladda ner]) ([http://www.polkagris.nu/index.php?sida=text&id=4 Ladda ner])
 * Wildcat (UK): ''Outside and Against the Unions'' (en text skriven i samband med gruvstrejkerna i Storbritanniens 1984-85) ([http://www.geocities.com/antagonism1/oatu/index.html Ladda ner]) ([http://zinelibrary.info/files/OutsideAndAgainstTheUnions.pdf Ladda ner (pdf)]) ([http://libcom.org/library/outside-and-against-the-unions-short-version-treason-pamphlet Ladda ner])
 * [[Förbundet Arbetarmakt]]: ''KAF, facket och den självständiga organiseringen'' (en text med många år på nacken och som här och var är inaktuell, men som ändå för en intressant diskussion om facklig och utomfacklig kamp) ([http://www.arbetarmakt.nu/radsmakt/rm9b.htm Ladda ner Del 1]) ([http://www.arbetarmakt.nu/radsmakt/rm11c.htm Ladda ner Del 2])

@@ Rad 1: / Rad 1: @@
 '''Facklig kamp''' brukas ibland felaktigt som synonym med allmän arbetsplatskamp. Men fackets uppgift är att förhandla med [[arbetsköparen]] - de direkta konflikterna på golvet dras via facket till förhandlingsbordet. Att bara ha fokus på facket och förhandlingar när man pratar arbetsplatskamp brukas ibland kallas för [[legalism]] eller [[trade unionism]].
-De kamper som inte (kan) tas till förhandlingsbordet, som inte sanktioneras av facket - t.ex. illegala metoder som [[sabotage]], [[vild strejk|vilda strejker]], [[maskning]] och stölder - kallas ''[[utomfacklig kamp]]''. När denna kamp är kollektiv så organiseras den ofta i små informella grupper, även kallade [[affinitetsgrupper]]. Det är denna självorganiserade, utomfackliga kamp som facket får sin styrka ifrån. Utan en vild arbetarklass så har facket ingen makt vid förhandlingsbordet.
+'''Utomfacklig kamp''' är ett samlingsbegrepp för de kamper som förs utanför facket. Det kan vara något så enkelt som att man på en arbetsplats kämpar till sig fem minuter extra paus utöver det som står i avtalet - utan att man drar in facket. Men det är också de som inte sanktioneras av facket - t.ex. illegala metoder som [[sabotage]], [[vild strejk|vilda strejker]], [[maskning]] och stölder. När denna kamp är kollektiv så organiseras den ofta i små informella grupper, även kallade [[affinitetsgrupper]]. Det är denna självorganiserade, utomfackliga kamp som facket får sin styrka ifrån. Utan en vild arbetarklass så har facket ingen makt vid förhandlingsbordet.
-Små självständiga fack - i Sverige till exempel [[syndikalism|syndikalistiska]] [http://www.sac.se SAC] och [http://www.hamn.nu/ Svenska Hamnarbetarförbundet] - och radikala delar inom de stora facken - i Sverige till exempel [[folkrörelselinjen]] - brukar vara radikalare än de stora facken, och mer villiga att använda t.ex. [[strejk|strejkvapnet]]. De kan också vara mer vänligt inställsamma till [[utomfacklig kamp|utomfackliga kamper]]. Detta till trots så har de fortfarande en facklig struktur som tenderar att göra dem [[legalism|legalistiska]]/[[trade unionism|trade unionistiska]].
+Små självständiga fack - i Sverige till exempel [[syndikalism|syndikalistiska]] [http://www.sac.se SAC] och [http://www.hamn.nu/ Svenska Hamnarbetarförbundet] - och radikala delar inom de stora facken - i Sverige till exempel [[folkrörelselinjen]] - brukar vara radikalare än de stora facken, och mer villiga att använda t.ex. [[strejk|strejkvapnet]]. De kan också vara mer vänligt inställsamma till utomfackliga kamper. Detta till trots så har de fortfarande en facklig struktur som tenderar att göra dem [[legalism|legalistiska]]/[[trade unionism|trade unionistiska]].
 ==Läs mer==
@@ Rad 10: / Rad 12: @@
 ==Relaterade artiklar==
 * [[Affinitetsgrupp]]
 * [[Legalism]]

← Äldre version		Versionen från 11 juli 2008 kl. 09.18
Rad 8:		Rad 8:
	* Wildcat (UK): ''Outside and Against the Unions'' (en text skriven i samband med gruvstrejkerna i Storbritanniens 1984-85) ([http://www.geocities.com/antagonism1/oatu/index.html Ladda ner]) ([http://zinelibrary.info/files/OutsideAndAgainstTheUnions.pdf Ladda ner (pdf)]) ([http://libcom.org/library/outside-and-against-the-unions-short-version-treason-pamphlet Ladda ner])		* Wildcat (UK): ''Outside and Against the Unions'' (en text skriven i samband med gruvstrejkerna i Storbritanniens 1984-85) ([http://www.geocities.com/antagonism1/oatu/index.html Ladda ner]) ([http://zinelibrary.info/files/OutsideAndAgainstTheUnions.pdf Ladda ner (pdf)]) ([http://libcom.org/library/outside-and-against-the-unions-short-version-treason-pamphlet Ladda ner])
	* [[Förbundet Arbetarmakt]]: ''KAF, facket och den självständiga organiseringen'' (en text med många år på nacken och som här och var är inaktuell, men som ändå för en intressant diskussion om facklig och utomfacklig kamp) ([http://www.arbetarmakt.nu/radsmakt/rm9b.htm Ladda ner Del 1]) ([http://www.arbetarmakt.nu/radsmakt/rm11c.htm Ladda ner Del 2])		* [[Förbundet Arbetarmakt]]: ''KAF, facket och den självständiga organiseringen'' (en text med många år på nacken och som här och var är inaktuell, men som ändå för en intressant diskussion om facklig och utomfacklig kamp) ([http://www.arbetarmakt.nu/radsmakt/rm9b.htm Ladda ner Del 1]) ([http://www.arbetarmakt.nu/radsmakt/rm11c.htm Ladda ner Del 2])
		+
		+	==Relaterade artiklar==
		+	* [[Utomfacklig kamp]]
		+	* [[Affinitetsgrupp]]
		+	* [[Legalism]]