Ernst Jünger - Versionshistorik

Iammany: /* Den moderna nihilismen enligt Jünger */

2010-02-08T16:42:18Z

‎Den moderna nihilismen enligt Jünger

Iammany: /* Bibliografi på svenska */

2010-01-23T15:52:12Z

‎Bibliografi på svenska

Iammany: /* Den moderna nihilismen enligt Jünger */

2010-01-18T19:03:35Z

‎Den moderna nihilismen enligt Jünger

Iammany: /* Skogsvandraren och Anarken */

2009-12-28T15:46:29Z

‎Skogsvandraren och Anarken

Iammany: /* Jüngers relation till nationalismen och nazisterna */

2009-12-28T15:43:16Z

‎Jüngers relation till nationalismen och nazisterna

Iammany: /* Skogsvandraren och Anarken */

2009-12-28T15:16:38Z

‎Skogsvandraren och Anarken

Iammany den 28 december 2009 kl. 14.47

2009-12-28T14:47:01Z

Iammany: /* Böcker om Jünger på svenska */

2009-12-27T17:16:14Z

‎Böcker om Jünger på svenska

Iammany: /* Bibliografi på svenska */

2009-12-27T17:15:18Z

‎Bibliografi på svenska

Iammany: /* Teknik och mobilisering */

2009-12-27T17:13:49Z

‎Teknik och mobilisering

@@ Rad 22: / Rad 22: @@
 "Förfallet" och den moderna [[nihilism]]en är ett centralt tema hos Jünger och de andra konservativa revolutionärerna, som de i stor utsträckning ärvt från [[Friedrich Nietzsche]] (som själv kallade sig "radikal aristokrat"). Nihilismen behandlas som tendens och tillstånd både hos den enskilda människan och i samhället som med framväxten av det moderna samhället har blivit en normalitet. I essän ''Över Linjen'' (tillägnad [[Martin Heidegger]] på dennes 60-årsdag 1949) diskuterar Jünger närmare nihilismens funktion i den moderna tiden.
-Nihilismen är, enligt Jünger, en på många sätt destruktiv tendens; den river ner, bryter sönder, upplöser. Nihilismen (av grekiska ''nihil'', ingenting) innebär '''avsaknaden av absoluta värden''', av en högre ordning, upplösandet av alla stora historier ("Metanarrativ"), alla absoluta sanningar, osv. Med andra ord den accelererande föränderligheten (kapitalets konstanta revolutionerande av sig själv i allt högre takt, det som Jünger kallar "verkstadskaraktären" och som analyseras noggrannare i ''[[Der Arbeiter]]'') har gett upphov till upplevelsen av att befinna sig i en '''ständig övergångsfas''' där både historien och framtiden hela tiden måste uppfinnas.
+Nihilismen är, enligt Jünger, en på många sätt destruktiv tendens; den river ner, bryter sönder, upplöser. Nihilismen (av latinets ''nihil'', ingenting) innebär '''avsaknaden av absoluta värden''', av en högre ordning, upplösandet av alla stora historier ("Metanarrativ"), alla absoluta sanningar, osv. Med andra ord den accelererande föränderligheten (kapitalets konstanta revolutionerande av sig själv i allt högre takt, det som Jünger kallar "verkstadskaraktären" och som analyseras noggrannare i ''[[Der Arbeiter]]'') har gett upphov till upplevelsen av att befinna sig i en '''ständig övergångsfas''' där både historien och framtiden hela tiden måste uppfinnas.
 Det är enligt Jünger felaktigt att karaktärisera nihilismen som sjuk, ond eller kaotisk. Inget hindrar den från att vara frisk, god och ordnad. Den nihilistisk kraften är inte bara en våldsam och destruktiv kraft på det materiella planet (ekonomiskt, ekologiskt, etc) utan även mentalt och själsligt.

@@ Rad 78: / Rad 78: @@
 * ''Linjen'', 1993, ISBN 91-87952-09-2. Innehåller ''Över linjen'' av Jünger och ''Om varafrågan'' av [[Martin Heidegger]]. (Propexus)
 * ''Sturm'', 2006, ISBN 91-85301-11-6 (Bokförlaget Augusti) - som dessutom innehåller komplett svensk bibliografi
-* ''[[I stålstormen]]'', 2008, ISBN 978-91-7353-267-9 (Atlantis)
+* ''I stålstormen'', 2008, ISBN 978-91-7353-267-9 (Atlantis)
 == Böcker om Jünger på svenska ==

@@ Rad 34: / Rad 34: @@
 Både hos Nietzsche och Dostojevskij (som båda används som referenser av Jünger) består nihilismen av ett antal faser: Tvivel - pessimism - handling i "ett rum utan värden och gudar" - uppnåendet av ett högre stadium med nya värden, som enbart kan uppnås genom den tidigare värdeförlusten.
-Tendenser av det här slaget har alltid funnits, men idag har de blivit ''globala''. Denna nihilismens så att säga sista fas leder enligt Jünger mot det han kallar "världsstaten" (jmf [[Imperiet]]). Huvudet (dvs mänsklighetens huvud) har passerat linjen - nollpunkten, och kroppen är på väg mot den, medan det tidigare var så att huvudet närmade sig och kroppen befann sig på säkert avstånd. Nihilismen är alltså en normalitet - tillvaron som helhet rör sig över den kritiska linjen. Det finns i detta ett dubbelt problem för den som söker en produktiv lösning på det rådande tillståndet (som enligt Jünger är ohållbart i längden): dels är all tro på en universell väg, ett säkert recept på framgång (dvs en ren kamp) fullkomligt passé och meningslös, och dels resulterar en traditionellt konservativ hållning - som vill "rädda det som räddas kan" av gamla värden och förlorad äkthet - i en museal samlariver; när allt som är fast förflyktigas, är det meningslöst att söka spara glimtar av det förflutna som reliker.
+Tendenser av det här slaget har alltid funnits, men idag har de blivit ''globala''. Denna nihilismens så att säga sista fas leder enligt Jünger mot det han kallar "världsstaten". Huvudet (dvs mänsklighetens huvud) har passerat linjen - nollpunkten, och kroppen är på väg mot den, medan det tidigare var så att huvudet närmade sig och kroppen befann sig på säkert avstånd. Nihilismen är alltså en normalitet - tillvaron som helhet rör sig över den kritiska linjen. Det finns i detta ett dubbelt problem för den som söker en produktiv lösning på det rådande tillståndet (som enligt Jünger är ohållbart i längden): dels är all tro på en universell väg, ett säkert recept på framgång (dvs en ren kamp) fullkomligt passé och meningslös, och dels resulterar en traditionellt konservativ hållning - som vill "rädda det som räddas kan" av gamla värden och förlorad äkthet - i en museal samlariver; när allt som är fast förflyktigas, är det meningslöst att söka spara glimtar av det förflutna som reliker.
 == Teknik och mobilisering ==

@@ Rad 65: / Rad 65: @@
 :"Anyone who has escaped from catastrophes knows that, in the last analysis, he owed his rescue to simple human beings who did not submit to the power of hatred and fear or to the automatism of slogans."
-Skogsvandrarens tillbakadragenhet och introspektion utvecklas och kompletteras senare av gestalten Anarken, som Jünger beskriver i romanen ''Eumeswil''. Anarken kontrasteras främst mot anarkisten som enligt Jünger är allt för insnärjd i [[ressentiment]] (det här är en kritik som i hög grad känns igen från [[Friedrich Nietzsche]]). "Anarkisten är dess [statens] dödsfiende, medan anarken inte erkänner den." (''Eumeswil'', s. 276) Anarkisten drivs av hat, medan anarken endast vill sig själv. Anarken lever som om den inte var av denna värld. I denna värld är anarken en främling, befinner sig alltid i exil, i periferin, där den till skillnad från anarkistens politiska motstånd snarare hela tiden söker flyktlinjerna, ständigt muterande för att behålla sin obestämbarhet.
+Skogsvandrarens tillbakadragenhet och introspektion utvecklas och kompletteras senare av gestalten Anarken, som Jünger beskriver i romanen ''Eumeswil''. Anarken kontrasteras främst mot anarkisten som enligt Jünger är allt för insnärjd i ressentiment (det här är en kritik som i hög grad känns igen från [[Friedrich Nietzsche]]). "Anarkisten är dess [statens] dödsfiende, medan anarken inte erkänner den." (''Eumeswil'', s. 276) Anarkisten drivs av hat, medan anarken endast vill sig själv. Anarken lever som om den inte var av denna värld. I denna värld är anarken en främling, befinner sig alltid i exil, i periferin, där den till skillnad från anarkistens politiska motstånd snarare hela tiden söker flyktlinjerna, ständigt muterande för att behålla sin obestämbarhet.
 I ''Eumeswil'' kontrasterar emellertid Jünger även Anarken och Skogsvandraren ("stigmannen" i Richard Matz svenska översättning) mot varandra när han skriver att: "Skillnaden ligger i att stigmannen har trängts ut ur samhället; anarken har däremot trängt ut samhället ur sig själv." (s. 145) Anarken är - för att återigen påskina Nietzsches inflytande på Jüngers tänkande - mer av en '''övermänniska''', den som utstakat nya "högre" värden som den lever efter.

@@ Rad 17: / Rad 17: @@
 == Jüngers relation till nationalismen och nazisterna ==
-Under 1920-talet publicerade Jünger artiklar i flera nationalistiska tidskrifter. Han talade om kriget som en inre händelse, som kan ge soldaten en [[mystik]] erfarenhet. Han kritiserade den bräckliga och instabila [[demokrati]]n i Weimarrepubliken, och hävdade att han "hatade demokratin som pesten". Han var aldrig medlem i den nationalsocialistiska rörelsen. Han kritiserade emellertid heller aldrig regimen öppet innan kriget, men han avböjde en plats i riksdagen som han erbjöds efter nazistpartiets maktövertagande 1933. Han avböjde senare också en plats i den nyinrättade Tyska diktarakademin. I ''Über Nationalismus und Judenfrage'' (Om nationalism och judefrågan) beskrev han judarna som ett hot för Tysklands enande. 1932 publicerade han ''Der Arbeiter'' där han uppmanade till total mobilisering av samhället. 1933 söktes hans hus igenom av Gestapo och från och med 1938 förbjöd nazisterna honom att publicera. I ''På marmorklipporna'' (''Auf den Marmorklippen'', 1939) använde Jünger metaforer för att beskriva sina negativa uppfattningar av situationen i Hitlers Tyskland. Boken var också ett försvar av tyrannmordet. Boken förbjöds förvånansvärt nog inte, troligen pågrund av den höga aktning Jünger hade i nationalistiska kretsar. I boken formuleras en stark kritik av den våldsamma massan och den föregriper också förintelselägren, vilket noterades och hjälpte Jüngers anseende efter krigsslutet.
+Under 1920-talet publicerade Jünger artiklar i flera nationalistiska tidskrifter. Han talade om kriget som en inre händelse, som kan ge soldaten en mystik erfarenhet. Han kritiserade den bräckliga och instabila [[demokrati]]n i Weimarrepubliken, och hävdade att han "hatade demokratin som pesten". Han var aldrig medlem i den nationalsocialistiska rörelsen. Han kritiserade emellertid heller aldrig regimen öppet innan kriget, men han avböjde en plats i riksdagen som han erbjöds efter nazistpartiets maktövertagande 1933. Han avböjde senare också en plats i den nyinrättade Tyska diktarakademin. I ''Über Nationalismus und Judenfrage'' (Om nationalism och judefrågan) beskrev han judarna som ett hot för Tysklands enande. 1932 publicerade han ''Der Arbeiter'' där han uppmanade till total mobilisering av samhället. 1933 söktes hans hus igenom av Gestapo och från och med 1938 förbjöd nazisterna honom att publicera. I ''På marmorklipporna'' (''Auf den Marmorklippen'', 1939) använde Jünger metaforer för att beskriva sina negativa uppfattningar av situationen i Hitlers Tyskland. Boken var också ett försvar av tyrannmordet. Boken förbjöds förvånansvärt nog inte, troligen pågrund av den höga aktning Jünger hade i nationalistiska kretsar. I boken formuleras en stark kritik av den våldsamma massan och den föregriper också förintelselägren, vilket noterades och hjälpte Jüngers anseende efter krigsslutet.
 == Den moderna nihilismen enligt Jünger ==

@@ Rad 67: / Rad 67: @@
 Skogsvandrarens tillbakadragenhet och introspektion utvecklas och kompletteras senare av gestalten Anarken, som Jünger beskriver i romanen ''Eumeswil''. Anarken kontrasteras främst mot anarkisten som enligt Jünger är allt för insnärjd i [[ressentiment]] (det här är en kritik som i hög grad känns igen från [[Friedrich Nietzsche]]). "Anarkisten är dess [statens] dödsfiende, medan anarken inte erkänner den." (''Eumeswil'', s. 276) Anarkisten drivs av hat, medan anarken endast vill sig själv. Anarken lever som om den inte var av denna värld. I denna värld är anarken en främling, befinner sig alltid i exil, i periferin, där den till skillnad från anarkistens politiska motstånd snarare hela tiden söker flyktlinjerna, ständigt muterande för att behålla sin obestämbarhet.
-I ''Eumeswil'' kontrasterar emellertid Jünger även Anarken och Skogsvandraren ("stigmannen" i Richard Matz svenska översättning) mot varandra när han skriver att: "Skillnaden ligger i att stigmannen har trängts ut ur samhället; anarken har däremot trängt ut samhället ur sig själv." (s. 145) Anarken är - för att återigen påskina Nietzsches inflytande på Jüngers tänkande - mer av en [[övermänniska]], den som utstakat nya "högre" värden som den lever efter.
+I ''Eumeswil'' kontrasterar emellertid Jünger även Anarken och Skogsvandraren ("stigmannen" i Richard Matz svenska översättning) mot varandra när han skriver att: "Skillnaden ligger i att stigmannen har trängts ut ur samhället; anarken har däremot trängt ut samhället ur sig själv." (s. 145) Anarken är - för att återigen påskina Nietzsches inflytande på Jüngers tänkande - mer av en '''övermänniska''', den som utstakat nya "högre" värden som den lever efter.
 == Bibliografi på svenska ==

← Äldre version		Versionen från 28 december 2009 kl. 14.47
Rad 87:		Rad 87:
	[[Kategori:Konservativ revolution]]		[[Kategori:Konservativ revolution]]
	[[Kategori: Teknik]]		[[Kategori: Teknik]]
		+	[[Kategori:Nihilism]]

@@ Rad 81: / Rad 81: @@
 == Böcker om Jünger på svenska ==
-*''[[Preussiska anarkister]]. Ernst Jünger och hans krets under Weimar-republikens krisår'', 1997, ISBN 91-7139-373-0, [[Carl-Göran Heidegren]] ([[Brutus Östling]]s Bokförlag [[Symposion]]).
+*''[[Preussiska anarkister]]. Ernst Jünger och hans krets under Weimar-republikens krisår'', 1997, ISBN 91-7139-373-0, Carl-Göran Heidegren (Brutus Östlings Bokförlag Symposion).
-*''Människoskymning: Främlingskap, frihet, och Hegels problem hos Karl Marx och Ernst Jünger'', 2002, ISBN 91-7139-561-X [[Johan Tralau]] ([[Brutus Östling]]s Bokförlag [[Symposion]]).
+*''Människoskymning: Främlingskap, frihet, och Hegels problem hos Karl Marx och Ernst Jünger'', 2002, ISBN 91-7139-561-X Johan Tralau (Brutus Östlings Bokförlag Symposion).
 [[Kategori:Konservativ revolution]]
 [[Kategori: Teknik]]

@@ Rad 70: / Rad 70: @@
 == Bibliografi på svenska ==
-* ''Heliopolis – roman'', 1954 ([[Natur och kultur]])
+* ''Heliopolis – roman'', 1954 (Natur och kultur)
-* ''Dagböcker från Tyskland och Frankrike under krig och ockupation'', 1975, ISBN 91-504-0281-1 ([[Cavefors]] bokförlag)
+* ''Dagböcker från Tyskland och Frankrike under krig och ockupation'', 1975, ISBN 91-504-0281-1 (Cavefors bokförlag)
-*  ''På marmorklipporna'', 1976, ISBN 91-504-0479-2. Ny utgåva. Övers. revid. med hänsyn till förf:s ändringar i 1960 års tyska upplaga. ([[Cavefors]] bokförlag)
+*  ''På marmorklipporna'', 1976, ISBN 91-504-0479-2. Ny utgåva. Övers. revid. med hänsyn till förf:s ändringar i 1960 års tyska upplaga. (Cavefors bokförlag)
-* ''Psykonauterna – rus och droger'', 1978, ISBN 91-504-0533-0 ([[Cavefors]] bokförlag; ny utgåva 2007, [[h:ström - Text & Kultur]])
+* ''Psykonauterna – rus och droger'', 1978, ISBN 91-504-0533-0 (Cavefors bokförlag; ny utgåva 2007, h:ström - Text & Kultur)
-* ''Eumeswil'', 1981, ISBN  91-7692-005-4 ([[Cavefors]] bokförlag)
+* ''Eumeswil'', 1981, ISBN  91-7692-005-4 (Cavefors bokförlag)
 * ''Farligt möte – roman'', 1987, ISBN 91-86608-23-1 (inb.) (Interculture)
 * ''Linjen'', 1993, ISBN 91-87952-09-2. Innehåller ''Över linjen'' av Jünger och ''Om varafrågan'' av [[Martin Heidegger]]. (Propexus)
-* ''Sturm'', 2006, ISBN 91-85301-11-6 ([[Bokförlaget Augusti]]) - som dessutom innehåller komplett svensk bibliografi
+* ''Sturm'', 2006, ISBN 91-85301-11-6 (Bokförlaget Augusti) - som dessutom innehåller komplett svensk bibliografi
 * ''[[I stålstormen]]'', 2008, ISBN 978-91-7353-267-9 (Atlantis)

@@ Rad 39: / Rad 39: @@
 Jüngers förståelse av [[teknik]], något som framför allt ''[[Der Arbeiter]]'' (1932) behandlar, kan sägas relatera till [[Martin Heidegger|Heideggers]] analys av densamma (även om Heideggers mest inflytelserika text om teknik, essän ''[[Die Frage nach der Technik]]'', publicerades först 1954, finns flera beröringspunkter mellan texterna). För Jünger är '''arbetaren''' inte en fråga om klasser, identitet eller relationer till den samhälleliga produktionen, utan om en historisk '''gestalt''', som genom sitt sätt att bli till sätter hela samhällsordningen i sin avbild. ''Der Arbeiter'' är på samma gång en samtidsdiagnos och en profetia över den tekniska utvecklingens konsekvenser, inte utan propagandistiska och romantiserande under- och övertoner
-Den moderna tidens tilltagande tekniska karaktär förvandlar enligt Jünger samhället till en enorm "smedja" eller ett "arbetsrum"; en tätnande symbios mellan tekniska förhållanden och mänsklig erfarenhet som etablerar sin sanning genom alla sociala sfärer. Både människan och maskinen är delar av detta "arbetsrummets språk", som representerar arbetarens gestalt - och som besitter både en grammatik och en [[metafysik]]. Arbetaren, det vill säga den moderna människan, exkluderar samtidigt de [[subjektivitet|subjektiviter]] som inte talar detta språk: borgaren, den kristne, nationalisten, etc. Arbetarens gestalt är helt enkelt det centrum som kodar alla de tekniska mångfaldernas blivanden, och på så vis formulerar den moderna tiden.
+Den moderna tidens tilltagande tekniska karaktär förvandlar enligt Jünger samhället till en enorm "smedja" eller ett "arbetsrum"; en tätnande symbios mellan tekniska förhållanden och mänsklig erfarenhet som etablerar sin sanning genom alla sociala sfärer. Både människan och maskinen är delar av detta "arbetsrummets språk", som representerar arbetarens gestalt - och som besitter både en grammatik och en metafysik. Arbetaren, det vill säga den moderna människan, exkluderar samtidigt de [[subjektivitet|subjektiviter]] som inte talar detta språk: borgaren, den kristne, nationalisten, etc. Arbetarens gestalt är helt enkelt det centrum som kodar alla de tekniska mångfaldernas blivanden, och på så vis formulerar den moderna tiden.
 Arbetarens gestalt mobiliserar krafter som inte möts vid nationsgränser eller mellan klasser; de enda väsentliga krigen i modern tid utkämpas mellan olika historiska strata, mellan utvecklingens protagonister och dess antagonister (förstått i bredare termer än t ex bejakandet av framsteg eller fasthållandet vid gamla värden). Det moderna krigets alla fronter rör sig kring en huvudfront, kring vilken förstörelsen strålar. Skillnaden mellan segrare och förlorare handlar om i vilken utsträckning man förmått förstå och utnyttja den tekniska utvecklingen och dess konsekvenser.