<?xml version="1.0"?>
<feed xmlns="http://www.w3.org/2005/Atom" xml:lang="sv">
		<id>https://www.krigsmaskinen.se/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=C.L.R._James</id>
		<title>C.L.R. James - Versionshistorik</title>
		<link rel="self" type="application/atom+xml" href="https://www.krigsmaskinen.se/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=C.L.R._James"/>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://www.krigsmaskinen.se/index.php?title=C.L.R._James&amp;action=history"/>
		<updated>2026-09-13T06:16:13Z</updated>
		<subtitle>Versionshistorik för denna sida på wikin</subtitle>
		<generator>MediaWiki 1.26.2</generator>

	<entry>
		<id>https://www.krigsmaskinen.se/index.php?title=C.L.R._James&amp;diff=2679&amp;oldid=prev</id>
		<title>Iammany den 8 mars 2014 kl. 13.38</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://www.krigsmaskinen.se/index.php?title=C.L.R._James&amp;diff=2679&amp;oldid=prev"/>
				<updated>2014-03-08T13:38:16Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table class='diff diff-contentalign-left'&gt;
				&lt;col class='diff-marker' /&gt;
				&lt;col class='diff-content' /&gt;
				&lt;col class='diff-marker' /&gt;
				&lt;col class='diff-content' /&gt;
				&lt;tr style='vertical-align: top;' lang='sv'&gt;
				&lt;td colspan='2' style=&quot;background-color: white; color:black; text-align: center;&quot;&gt;← Äldre version&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan='2' style=&quot;background-color: white; color:black; text-align: center;&quot;&gt;Versionen från 8 mars 2014 kl. 13.38&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot; id=&quot;mw-diff-left-l1&quot; &gt;Rad 1:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 1:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;[[Bild:&lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;Crl_james&lt;/del&gt;.&lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;gif&lt;/del&gt;|right]]'''Cyril Lionel Robert''' (C.L.R.) '''James''' (1901 – 1989) föddes i Trinidad, som då var en brittisk koloni. Förutom att vara en marxistisk teoretiker och politisk organisatör, så jobbade han som lärare och journalist, skrev noveller och pjäser. Han skrev om och spelade också cricket. En av hans böcker i ämnet - ''Beyond a Boundary'' - har utnämnts till den främsta cricketboken som någonsin skrivits.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;[[Bild:&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;James&lt;/ins&gt;.&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;jpg&lt;/ins&gt;|right]]'''Cyril Lionel Robert''' (C.L.R.) '''James''' (1901 – 1989) föddes i Trinidad, som då var en brittisk koloni. Förutom att vara en marxistisk teoretiker och politisk organisatör, så jobbade han som lärare och journalist, skrev noveller och pjäser. Han skrev om och spelade också cricket. En av hans böcker i ämnet - ''Beyond a Boundary'' - har utnämnts till den främsta cricketboken som någonsin skrivits.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;==Biografi==&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;==Biografi==&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>Iammany</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://www.krigsmaskinen.se/index.php?title=C.L.R._James&amp;diff=2387&amp;oldid=prev</id>
		<title>Iammany: /* Böcker */</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://www.krigsmaskinen.se/index.php?title=C.L.R._James&amp;diff=2387&amp;oldid=prev"/>
				<updated>2010-01-23T15:41:22Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;‎&lt;span dir=&quot;auto&quot;&gt;&lt;span class=&quot;autocomment&quot;&gt;Böcker&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table class='diff diff-contentalign-left'&gt;
				&lt;col class='diff-marker' /&gt;
				&lt;col class='diff-content' /&gt;
				&lt;col class='diff-marker' /&gt;
				&lt;col class='diff-content' /&gt;
				&lt;tr style='vertical-align: top;' lang='sv'&gt;
				&lt;td colspan='2' style=&quot;background-color: white; color:black; text-align: center;&quot;&gt;← Äldre version&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan='2' style=&quot;background-color: white; color:black; text-align: center;&quot;&gt;Versionen från 23 januari 2010 kl. 15.41&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot; id=&quot;mw-diff-left-l39&quot; &gt;Rad 39:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 39:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;* ''The Black Jacobins: Touissant L'Ouverture and the San Domingo Revolution'', 1938&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;* ''The Black Jacobins: Touissant L'Ouverture and the San Domingo Revolution'', 1938&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;* ''Notes on Dialectics: Hegel, Marx and Lenin'', 1948&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;* ''Notes on Dialectics: Hegel, Marx and Lenin'', 1948&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;* ''State Capitalism and World Revolution'' (med &lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;[[&lt;/del&gt;Grace Lee&lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;]] &lt;/del&gt;och [[Raya Dunayevskaya]]), 1950&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;* ''State Capitalism and World Revolution'' (med Grace Lee och [[Raya Dunayevskaya]]), 1950&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;* ''Mariners, Renegades and Castaways: The Story of Herman Melville and the World We Live In'', 1952&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;* ''Mariners, Renegades and Castaways: The Story of Herman Melville and the World We Live In'', 1952&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;* ''Facing Reality'', 1958&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;* ''Facing Reality'', 1958&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>Iammany</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://www.krigsmaskinen.se/index.php?title=C.L.R._James&amp;diff=2386&amp;oldid=prev</id>
		<title>Iammany: /* Biografi */</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://www.krigsmaskinen.se/index.php?title=C.L.R._James&amp;diff=2386&amp;oldid=prev"/>
				<updated>2010-01-23T15:41:09Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;‎&lt;span dir=&quot;auto&quot;&gt;&lt;span class=&quot;autocomment&quot;&gt;Biografi&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table class='diff diff-contentalign-left'&gt;
				&lt;col class='diff-marker' /&gt;
				&lt;col class='diff-content' /&gt;
				&lt;col class='diff-marker' /&gt;
				&lt;col class='diff-content' /&gt;
				&lt;tr style='vertical-align: top;' lang='sv'&gt;
				&lt;td colspan='2' style=&quot;background-color: white; color:black; text-align: center;&quot;&gt;← Äldre version&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan='2' style=&quot;background-color: white; color:black; text-align: center;&quot;&gt;Versionen från 23 januari 2010 kl. 15.41&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot; id=&quot;mw-diff-left-l8&quot; &gt;Rad 8:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 8:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;1938 åkte James till USA för en sex månaders föredragsturne mellan cricketsäsongerna, och det slutade med att att han stannade där 15 år. Den mesta av tiden bodde James illegalt, då hans visa bara gällde för hans turné. Han lämnade den lilla kändisskap han hade uppnått i Storbritannien och tog pseudonymet '''J.R. Johnson''' och gick in i organisatoriska arbetet i den lilla amerikanska trotskistiska miljön. Det verkar som om det främsta skälet till att James långvariga vistelse i USA var [[Raya Dunayevskaya]]s inbjudan att stanna och arbeta med henne med teorin om ''statskapitalism'', kring vilket de två oberoende av varandra hade dragit liknande slutsatser. Hans period i USA började med en visit hos Trotsky i Mexiko, där de mest diskuterade de svartas kamp i USA. När James och Dunayeskaya bildade [[Johnson-Forest-fraktionen]] 1940 i det trotkistiska partiet ''Workers Party'', ett parti som året innan brytit sig från ''Socialist Workers Party'', USAs sektion av den Fjärde Internationalen. 1947 lämnade [[Johnson-Forest-fraktionen]] ''Workers Party'' och återvände till SWP där de stannade tills de helt bröt med den trotskistiska rörelsen 1950. 1952 fann myndigheterna till slut James. Han blev inspärrad i Ellis Island-fängelset och släpptes 1953 för att genast bli utvisad som oönskad invandrare 1953.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;1938 åkte James till USA för en sex månaders föredragsturne mellan cricketsäsongerna, och det slutade med att att han stannade där 15 år. Den mesta av tiden bodde James illegalt, då hans visa bara gällde för hans turné. Han lämnade den lilla kändisskap han hade uppnått i Storbritannien och tog pseudonymet '''J.R. Johnson''' och gick in i organisatoriska arbetet i den lilla amerikanska trotskistiska miljön. Det verkar som om det främsta skälet till att James långvariga vistelse i USA var [[Raya Dunayevskaya]]s inbjudan att stanna och arbeta med henne med teorin om ''statskapitalism'', kring vilket de två oberoende av varandra hade dragit liknande slutsatser. Hans period i USA började med en visit hos Trotsky i Mexiko, där de mest diskuterade de svartas kamp i USA. När James och Dunayeskaya bildade [[Johnson-Forest-fraktionen]] 1940 i det trotkistiska partiet ''Workers Party'', ett parti som året innan brytit sig från ''Socialist Workers Party'', USAs sektion av den Fjärde Internationalen. 1947 lämnade [[Johnson-Forest-fraktionen]] ''Workers Party'' och återvände till SWP där de stannade tills de helt bröt med den trotskistiska rörelsen 1950. 1952 fann myndigheterna till slut James. Han blev inspärrad i Ellis Island-fängelset och släpptes 1953 för att genast bli utvisad som oönskad invandrare 1953.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Med hjälp av [[Raya Dunayevskaya]], &lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;[[&lt;/del&gt;Grace Lee (Boggs)&lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;]]&lt;/del&gt;, [[Martin Glaberman]] and &lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;[[Selma James|&lt;/del&gt;Selma Deitch (James)&lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;]] &lt;/del&gt;(som han skulle gifta sig med 1956), så producerade James en rad strålande texter som kulmunerade med den teoretiska och politiska syntesen ''Notes on Dialectics: Hegel, Marx, Lenin''. Skriften cirkulerade först i stencilerad form 1948 och publicerades som bok först 1980. Martin Glaberman säger i en intervju, angående skriftens utskriftkvalité och mottagande:&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Med hjälp av [[Raya Dunayevskaya]], Grace Lee (Boggs), [[Martin Glaberman]] and Selma Deitch (James) (som han skulle gifta sig med 1956), så producerade James en rad strålande texter som kulmunerade med den teoretiska och politiska syntesen ''Notes on Dialectics: Hegel, Marx, Lenin''. Skriften cirkulerade först i stencilerad form 1948 och publicerades som bok först 1980. Martin Glaberman säger i en intervju, angående skriftens utskriftkvalité och mottagande:&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;:Vad som kunde hända var - det kunde göra dig galen - att någon skrev ut det. Sen skaffade vi det tunnaste lökskal du kunde hitta och gjorde kopior. Om du hade otur nog att få den 7:e eller 8:e kopian hade du ett helvete att läsa skiten! Jag arbetade på Buick. Kopiorna kom och vi satt uppe, sent på natten, och läste dem. Det var fantastiskt.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;:Vad som kunde hända var - det kunde göra dig galen - att någon skrev ut det. Sen skaffade vi det tunnaste lökskal du kunde hitta och gjorde kopior. Om du hade otur nog att få den 7:e eller 8:e kopian hade du ett helvete att läsa skiten! Jag arbetade på Buick. Kopiorna kom och vi satt uppe, sent på natten, och läste dem. Det var fantastiskt.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>Iammany</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://www.krigsmaskinen.se/index.php?title=C.L.R._James&amp;diff=854&amp;oldid=prev</id>
		<title>Raven den 5 februari 2008 kl. 10.28</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://www.krigsmaskinen.se/index.php?title=C.L.R._James&amp;diff=854&amp;oldid=prev"/>
				<updated>2008-02-05T10:28:08Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table class='diff diff-contentalign-left'&gt;
				&lt;col class='diff-marker' /&gt;
				&lt;col class='diff-content' /&gt;
				&lt;col class='diff-marker' /&gt;
				&lt;col class='diff-content' /&gt;
				&lt;tr style='vertical-align: top;' lang='sv'&gt;
				&lt;td colspan='2' style=&quot;background-color: white; color:black; text-align: center;&quot;&gt;← Äldre version&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan='2' style=&quot;background-color: white; color:black; text-align: center;&quot;&gt;Versionen från 5 februari 2008 kl. 10.28&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot; id=&quot;mw-diff-left-l23&quot; &gt;Rad 23:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 23:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Det absoluta brottet med trotskismen var nu inte långt borta. Medan ortodox trotskism fortsatte att försvara USSR som en &amp;quot;degenererad arbetsstat&amp;quot; och satt mer och mer hopp till kätterska kommuniströrelser (heretical Communist powers??), så som Titos Jugoslavien, så såg Johnson-Forest-fraktionen i statens expansion, öst och väst, en sista bastion för motståndet mot socialismen: &amp;quot;verkställandet av statskapitalism är på samma gång början på upplösningen av kapitalismen som ett socialt system, ...massornas självmobilisering är det nutida dominerande sociala och politiska kännetecknet.&amp;quot; (&amp;quot;achievement of state capitalism is at the same time the beginning of the disintegration of capitalism as a social system, …self-mobilization of the masses is the dominating social and political feature of our age”) (''The Invading Socialist Society'').&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Det absoluta brottet med trotskismen var nu inte långt borta. Medan ortodox trotskism fortsatte att försvara USSR som en &amp;quot;degenererad arbetsstat&amp;quot; och satt mer och mer hopp till kätterska kommuniströrelser (heretical Communist powers??), så som Titos Jugoslavien, så såg Johnson-Forest-fraktionen i statens expansion, öst och väst, en sista bastion för motståndet mot socialismen: &amp;quot;verkställandet av statskapitalism är på samma gång början på upplösningen av kapitalismen som ett socialt system, ...massornas självmobilisering är det nutida dominerande sociala och politiska kännetecknet.&amp;quot; (&amp;quot;achievement of state capitalism is at the same time the beginning of the disintegration of capitalism as a social system, …self-mobilization of the masses is the dominating social and political feature of our age”) (''The Invading Socialist Society'').&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;James säger i en intervju senare att han minns att han vid denna tidpunkt kommit fram till slutsatsen att &amp;quot;en brytning med Trotsky i den ryska frågan, [var] inte en brytning i den ryska frågan&amp;quot; utan &amp;quot;i hela den grundläggande teorin&amp;quot; (''Rethinking C.L.R. James''). [[Martin Glaberman]] påminner oss i en intervju från 2001 att &amp;quot;rysslandsfrågan togs alltid på en hög nivå av teoretisk seriositet. En av poängerna från början [...] var att det inte var blott en teori om den ryska staten. Det var en teori om en fas i världskapitalismen.&amp;quot; (''En revolutionär optimist - intervju med Martin Glaberman'') För att finna vad det verkliga problemet var, så satt James sig ner och skrev en serie brev till sina bundsförvanter, som till slut blev en av de mest komplexa och originella marxistiska dokumenten som någonsin producerats i USA - ''Notes on Dialectics: Hegel, Marx, Lenin'' (1948). Målet med breven var att nyundersöka det hegelianska arvet i marxistisk teori och att göra en nytolkning av arbetarrörelsens historia &lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;sett &lt;/del&gt;utifrån Hegels ''Logik''.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;James säger i en intervju senare att han minns att han vid denna tidpunkt kommit fram till slutsatsen att &amp;quot;en brytning med Trotsky i den ryska frågan, [var] inte en brytning i den ryska frågan&amp;quot; utan &amp;quot;i hela den grundläggande teorin&amp;quot; (''Rethinking C.L.R. James''). [[Martin Glaberman]] påminner oss i en intervju från 2001 att &amp;quot;rysslandsfrågan togs alltid på en hög nivå av teoretisk seriositet. En av poängerna från början [...] var att det inte var blott en teori om den ryska staten. Det var en teori om en fas i världskapitalismen.&amp;quot; (''En revolutionär optimist - intervju med Martin Glaberman'') För att finna vad det verkliga problemet var, så satt James sig ner och skrev en serie brev till sina bundsförvanter, som till slut blev en av de mest komplexa och originella marxistiska dokumenten som någonsin producerats i USA - ''Notes on Dialectics: Hegel, Marx, Lenin'' (1948). Målet med breven var att nyundersöka det hegelianska arvet i marxistisk teori och att göra en nytolkning av arbetarrörelsens historia utifrån Hegels ''Logik''.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;Fortsättning följer...&lt;/ins&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;==Om C.L.R James==&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;==Om C.L.R James==&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>Raven</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://www.krigsmaskinen.se/index.php?title=C.L.R._James&amp;diff=853&amp;oldid=prev</id>
		<title>Raven den 5 februari 2008 kl. 10.27</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://www.krigsmaskinen.se/index.php?title=C.L.R._James&amp;diff=853&amp;oldid=prev"/>
				<updated>2008-02-05T10:27:15Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table class='diff diff-contentalign-left'&gt;
				&lt;col class='diff-marker' /&gt;
				&lt;col class='diff-content' /&gt;
				&lt;col class='diff-marker' /&gt;
				&lt;col class='diff-content' /&gt;
				&lt;tr style='vertical-align: top;' lang='sv'&gt;
				&lt;td colspan='2' style=&quot;background-color: white; color:black; text-align: center;&quot;&gt;← Äldre version&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan='2' style=&quot;background-color: white; color:black; text-align: center;&quot;&gt;Versionen från 5 februari 2008 kl. 10.27&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot; id=&quot;mw-diff-left-l19&quot; &gt;Rad 19:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 19:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Senare i livet så berättade James att medborgarrättsrörelsens uppkomst &amp;quot;inte var en överaskning&amp;quot; för honom. (''C.L.R. James: His Life and Work''). Johnson-Forest-fraktionen gick dock ännu längre i frågan om de svartas autonomi. De argumenterade för autonomin för hela arbetarklassen - så väl som dess sektorer, främst de svarta och kvinnor - från dess &amp;quot;officiella&amp;quot; organisationer, fackföreningar och vänsterpartier.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Senare i livet så berättade James att medborgarrättsrörelsens uppkomst &amp;quot;inte var en överaskning&amp;quot; för honom. (''C.L.R. James: His Life and Work''). Johnson-Forest-fraktionen gick dock ännu längre i frågan om de svartas autonomi. De argumenterade för autonomin för hela arbetarklassen - så väl som dess sektorer, främst de svarta och kvinnor - från dess &amp;quot;officiella&amp;quot; organisationer, fackföreningar och vänsterpartier.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;Fortsättning följer&lt;/del&gt;...&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;Johnson-Forest skilde sig också radikalt från andra marxistiska grupper med deras analys av den samtida totalitärismen, där de inte bara inkluderade Sovjetunionen och Tyskland utan även USA&lt;/ins&gt;. &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;&amp;quot;Fords regim före fackföreningarna (unionisation?) är prototypen för produktionsrelationerna (production relations?) i fascisttyskland och stalinistryssland&amp;quot; (''State Capitalism and World Revolution'')&lt;/ins&gt;. &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;Deras uppfattning var att dessa regimer var ett svar på arbetarklassens upproriskhet och att arbetarnas makt skulle få dem på fall&lt;/ins&gt;.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;Det absoluta brottet med trotskismen var nu inte långt borta. Medan ortodox trotskism fortsatte att försvara USSR som en &amp;quot;degenererad arbetsstat&amp;quot; och satt mer och mer hopp till kätterska kommuniströrelser (heretical Communist powers??), så som Titos Jugoslavien, så såg Johnson-Forest-fraktionen i statens expansion, öst och väst, en sista bastion för motståndet mot socialismen: &amp;quot;verkställandet av statskapitalism är på samma gång början på upplösningen av kapitalismen som ett socialt system, ...massornas självmobilisering är det nutida dominerande sociala och politiska kännetecknet.&amp;quot; (&amp;quot;achievement of state capitalism is at the same time the beginning of the disintegration of capitalism as a social system, …self-mobilization of the masses is the dominating social and political feature of our age”) (''The Invading Socialist Society'').&lt;/ins&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;James säger i en intervju senare att han minns att han vid denna tidpunkt kommit fram till slutsatsen att &amp;quot;en brytning med Trotsky i den ryska frågan, [var] inte en brytning i den ryska frågan&amp;quot; utan &amp;quot;i hela den grundläggande teorin&amp;quot; (''Rethinking C.L.R. James''). [[Martin Glaberman]] påminner oss i en intervju från 2001 att &amp;quot;rysslandsfrågan togs alltid på en hög nivå av teoretisk seriositet. En av poängerna från början [...] var att det inte var blott en teori om den ryska staten. Det var en teori om en fas i världskapitalismen.&amp;quot; (''En revolutionär optimist - intervju med Martin Glaberman'') För att finna vad det verkliga problemet var, så satt James sig ner och skrev en serie brev till sina bundsförvanter, som till slut blev en av de mest komplexa och originella marxistiska dokumenten som någonsin producerats i USA - ''Notes on Dialectics: Hegel, Marx, Lenin'' (1948). Målet med breven var att nyundersöka det hegelianska arvet i marxistisk teori och att göra en nytolkning av arbetarrörelsens historia sett utifrån Hegels ''Logik''.&lt;/ins&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>Raven</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://www.krigsmaskinen.se/index.php?title=C.L.R._James&amp;diff=851&amp;oldid=prev</id>
		<title>Raven den 5 februari 2008 kl. 08.58</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://www.krigsmaskinen.se/index.php?title=C.L.R._James&amp;diff=851&amp;oldid=prev"/>
				<updated>2008-02-05T08:58:13Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table class='diff diff-contentalign-left'&gt;
				&lt;col class='diff-marker' /&gt;
				&lt;col class='diff-content' /&gt;
				&lt;col class='diff-marker' /&gt;
				&lt;col class='diff-content' /&gt;
				&lt;tr style='vertical-align: top;' lang='sv'&gt;
				&lt;td colspan='2' style=&quot;background-color: white; color:black; text-align: center;&quot;&gt;← Äldre version&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan='2' style=&quot;background-color: white; color:black; text-align: center;&quot;&gt;Versionen från 5 februari 2008 kl. 08.58&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot; id=&quot;mw-diff-left-l16&quot; &gt;Rad 16:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 16:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;1942 så deltog James i den till största delen svarta '''sharecroppers''' strejken i sydöstra Missouri, och producerade en pamphlet tillsammans med strejkorganisatörerna, som djärvt tog sig an krigstidens &amp;quot;inga strejker-löfte&amp;quot; (”No Strike Pledge”) som fackföreningsbyråkratin och kommunistpartiet antagit: &amp;quot;Det är möjligt att vi måste dö för demokrati på Java eller på Island. Vi kan dö för 30 cent i timmen här först.&amp;quot; (”We may have to die for democracy in Java or in Iceland. We can die for 30c an hour here first”) (''The Future in the Present'', p. 91). Under hela 40-talet så argumenterade James för att socialister skulle stödja bildandet av en genuint autonom svart rörelse, i motsättning till den traditionella &amp;quot;fronten&amp;quot; eller organisationen knyten till vänsterpartiet.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;1942 så deltog James i den till största delen svarta '''sharecroppers''' strejken i sydöstra Missouri, och producerade en pamphlet tillsammans med strejkorganisatörerna, som djärvt tog sig an krigstidens &amp;quot;inga strejker-löfte&amp;quot; (”No Strike Pledge”) som fackföreningsbyråkratin och kommunistpartiet antagit: &amp;quot;Det är möjligt att vi måste dö för demokrati på Java eller på Island. Vi kan dö för 30 cent i timmen här först.&amp;quot; (”We may have to die for democracy in Java or in Iceland. We can die for 30c an hour here first”) (''The Future in the Present'', p. 91). Under hela 40-talet så argumenterade James för att socialister skulle stödja bildandet av en genuint autonom svart rörelse, i motsättning till den traditionella &amp;quot;fronten&amp;quot; eller organisationen knyten till vänsterpartiet.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;&lt;/ins&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;Senare i livet så berättade James att medborgarrättsrörelsens uppkomst &amp;quot;inte var en överaskning&amp;quot; för honom. (''C.L.R. James: His Life and Work''). Johnson-Forest-fraktionen gick dock ännu längre i frågan om de svartas autonomi. De argumenterade för autonomin för hela arbetarklassen - så väl som dess sektorer, främst de svarta och kvinnor - från dess &amp;quot;officiella&amp;quot; organisationer, fackföreningar och vänsterpartier.&lt;/ins&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Fortsättning följer...&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Fortsättning följer...&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;&lt;/ins&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;&lt;/ins&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;&lt;/ins&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;&lt;/ins&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;==Om C.L.R James==&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;==Om C.L.R James==&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>Raven</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://www.krigsmaskinen.se/index.php?title=C.L.R._James&amp;diff=812&amp;oldid=prev</id>
		<title>Raven den 24 januari 2008 kl. 10.50</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://www.krigsmaskinen.se/index.php?title=C.L.R._James&amp;diff=812&amp;oldid=prev"/>
				<updated>2008-01-24T10:50:21Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table class='diff diff-contentalign-left'&gt;
				&lt;col class='diff-marker' /&gt;
				&lt;col class='diff-content' /&gt;
				&lt;col class='diff-marker' /&gt;
				&lt;col class='diff-content' /&gt;
				&lt;tr style='vertical-align: top;' lang='sv'&gt;
				&lt;td colspan='2' style=&quot;background-color: white; color:black; text-align: center;&quot;&gt;← Äldre version&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan='2' style=&quot;background-color: white; color:black; text-align: center;&quot;&gt;Versionen från 24 januari 2008 kl. 10.50&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot; id=&quot;mw-diff-left-l8&quot; &gt;Rad 8:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 8:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;1938 åkte James till USA för en sex månaders föredragsturne mellan cricketsäsongerna, och det slutade med att att han stannade där 15 år. Den mesta av tiden bodde James illegalt, då hans visa bara gällde för hans turné. Han lämnade den lilla kändisskap han hade uppnått i Storbritannien och tog pseudonymet '''J.R. Johnson''' och gick in i organisatoriska arbetet i den lilla amerikanska trotskistiska miljön. Det verkar som om det främsta skälet till att James långvariga vistelse i USA var [[Raya Dunayevskaya]]s inbjudan att stanna och arbeta med henne med teorin om ''statskapitalism'', kring vilket de två oberoende av varandra hade dragit liknande slutsatser. Hans period i USA började med en visit hos Trotsky i Mexiko, där de mest diskuterade de svartas kamp i USA. När James och Dunayeskaya bildade [[Johnson-Forest-fraktionen]] 1940 i det trotkistiska partiet ''Workers Party'', ett parti som året innan brytit sig från ''Socialist Workers Party'', USAs sektion av den Fjärde Internationalen. 1947 lämnade [[Johnson-Forest-fraktionen]] ''Workers Party'' och återvände till SWP där de stannade tills de helt bröt med den trotskistiska rörelsen 1950. 1952 fann myndigheterna till slut James. Han blev inspärrad i Ellis Island-fängelset och släpptes 1953 för att genast bli utvisad som oönskad invandrare 1953.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;1938 åkte James till USA för en sex månaders föredragsturne mellan cricketsäsongerna, och det slutade med att att han stannade där 15 år. Den mesta av tiden bodde James illegalt, då hans visa bara gällde för hans turné. Han lämnade den lilla kändisskap han hade uppnått i Storbritannien och tog pseudonymet '''J.R. Johnson''' och gick in i organisatoriska arbetet i den lilla amerikanska trotskistiska miljön. Det verkar som om det främsta skälet till att James långvariga vistelse i USA var [[Raya Dunayevskaya]]s inbjudan att stanna och arbeta med henne med teorin om ''statskapitalism'', kring vilket de två oberoende av varandra hade dragit liknande slutsatser. Hans period i USA började med en visit hos Trotsky i Mexiko, där de mest diskuterade de svartas kamp i USA. När James och Dunayeskaya bildade [[Johnson-Forest-fraktionen]] 1940 i det trotkistiska partiet ''Workers Party'', ett parti som året innan brytit sig från ''Socialist Workers Party'', USAs sektion av den Fjärde Internationalen. 1947 lämnade [[Johnson-Forest-fraktionen]] ''Workers Party'' och återvände till SWP där de stannade tills de helt bröt med den trotskistiska rörelsen 1950. 1952 fann myndigheterna till slut James. Han blev inspärrad i Ellis Island-fängelset och släpptes 1953 för att genast bli utvisad som oönskad invandrare 1953.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;Med hjälp av [[Raya Dunayevskaya]], [[Grace Lee (Boggs)]], [[Martin Glaberman]] and [[Selma James|Selma Deitch (James)]] (som han skulle gifta sig med 1956), så producerade James en rad strålande texter som kulmunerade med den teoretiska och politiska syntesen ''Notes on Dialectics: Hegel, Marx, Lenin''. Skriften cirkulerade först i stencilerad form 1948 och publicerades som bok först 1980. Martin Glaberman säger i en intervju, angående skriftens utskriftkvalité och mottagande:&lt;/ins&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;:Vad som kunde hända var - det kunde göra dig galen - att någon skrev ut det. Sen skaffade vi det tunnaste lökskal du kunde hitta och gjorde kopior. Om du hade otur nog att få den 7:e eller 8:e kopian hade du ett helvete att läsa skiten! Jag arbetade på Buick. Kopiorna kom och vi satt uppe, sent på natten, och läste dem. Det var fantastiskt.&lt;/ins&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;:- från ''En revolutionär optimist - intervju med Martin Glaberman''&amp;#160; ([http://www.geocities.com/forkommunism/texter/Glaberman.html Ladda ner]) ([http://www.riff-raff.se/lasvart/rev_opt.php Ladda ner])&lt;/ins&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;Nyckelpunkterna James och hans kamrater i [[Johnson-Forest-fraktionen]] utvecklade och som de introducerade i marxistisk teori, politik och organisering var: teorin om Sovjetunionen och statskapitalismen som finns beskriven i ''State capitalism and World Revolution'' (1950), skriven av James i samarbete med [[Raya Dunayevskaya]] och [[Grace Lee]]; en grundlig omdefiniering av Marx skrifter: Johnson-Forest-fraktionen publicerade den första engelska översättningen av Marxs ''Ekonomisk-filosofiska manuskript'' (1844), och genom dem så hittade de åter den revolutionära praxisen i proletariatets subjektivitet och de positiva, kreativa elementen i arbetsprocessen; och slutligen, teori och praktik av i en ny modell, de var motståndare mot vanguardpartiet för att istället inrikta sig på arbetarklassens autonomi och självaktivitet.&lt;/ins&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;&lt;/ins&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;1942 så deltog James i den till största delen svarta '''sharecroppers''' strejken i sydöstra Missouri, och producerade en pamphlet tillsammans med strejkorganisatörerna, som djärvt tog sig an krigstidens &amp;quot;inga strejker-löfte&amp;quot; (”No Strike Pledge”) som fackföreningsbyråkratin och kommunistpartiet antagit: &amp;quot;Det är möjligt att vi måste dö för demokrati på Java eller på Island. Vi kan dö för 30 cent i timmen här först.&amp;quot; (”We may have to die for democracy in Java or in Iceland. We can die for 30c an hour here first”) (''The Future in the Present'', p. 91). Under hela 40-talet så argumenterade James för att socialister skulle stödja bildandet av en genuint autonom svart rörelse, i motsättning till den traditionella &amp;quot;fronten&amp;quot; eller organisationen knyten till vänsterpartiet.&lt;/ins&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;&lt;/ins&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;Fortsättning följer...&lt;/ins&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;==Om C.L.R James==&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;==Om C.L.R James==&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>Raven</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://www.krigsmaskinen.se/index.php?title=C.L.R._James&amp;diff=793&amp;oldid=prev</id>
		<title>Raven den 18 januari 2008 kl. 15.24</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://www.krigsmaskinen.se/index.php?title=C.L.R._James&amp;diff=793&amp;oldid=prev"/>
				<updated>2008-01-18T15:24:27Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table class='diff diff-contentalign-left'&gt;
				&lt;col class='diff-marker' /&gt;
				&lt;col class='diff-content' /&gt;
				&lt;col class='diff-marker' /&gt;
				&lt;col class='diff-content' /&gt;
				&lt;tr style='vertical-align: top;' lang='sv'&gt;
				&lt;td colspan='2' style=&quot;background-color: white; color:black; text-align: center;&quot;&gt;← Äldre version&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan='2' style=&quot;background-color: white; color:black; text-align: center;&quot;&gt;Versionen från 18 januari 2008 kl. 15.24&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot; id=&quot;mw-diff-left-l6&quot; &gt;Rad 6:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 6:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;I England fick James jobb som cricketkorrenspondent för ''Manchester Guardian'' och ''the Glasgow Herald''. Han började även studera marxismen och gick med i den första ''Independent Labour Party'' och sedermera den trotskistiska rörelsen. 1935 gick han även med i ''International African Friends of Abyssinia'', som sedan böt namn till ''IAFE for Ethiopia'', som kampanjade mot att fasciststyrda Italiens armé invaderat Ethiopien. Från denna organisation framträdde 1937 ''International African Service Bureau''. Denna lilla organisation hade stort inflytande över utvecklingen och radikaliseringen av panafrikanism. James redigerade IASBs månatliga bulletin, ''International African Opinion'', såväl som den trotkistiska tidningen ''Fight''. Hans mest kända arbete, ''The Black Jacobins'', kommer från denna tid. Även från denna tid är pjäsen ''Touissant L’Ouverture'' (1936), som satts upp på Londons ''Westminster Theatre'' med Paul Robeson i huvudrollen och James själv i en biroll; ''World Revolution 1917-1936: The Rise and Fall of the Communist International'' (1937), en ortodox trotkistisk historik över Comintern; och ''A History of the Negro Revolt'' (1938), en samling studier om den Haitiska revolutionen, rollen de svarta slavarna spelade i det amerikanska inbördeskriget, [http://en.wikipedia.org/wiki/Garveyism Garveyism] och afrikansk antikolonial kamp.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;I England fick James jobb som cricketkorrenspondent för ''Manchester Guardian'' och ''the Glasgow Herald''. Han började även studera marxismen och gick med i den första ''Independent Labour Party'' och sedermera den trotskistiska rörelsen. 1935 gick han även med i ''International African Friends of Abyssinia'', som sedan böt namn till ''IAFE for Ethiopia'', som kampanjade mot att fasciststyrda Italiens armé invaderat Ethiopien. Från denna organisation framträdde 1937 ''International African Service Bureau''. Denna lilla organisation hade stort inflytande över utvecklingen och radikaliseringen av panafrikanism. James redigerade IASBs månatliga bulletin, ''International African Opinion'', såväl som den trotkistiska tidningen ''Fight''. Hans mest kända arbete, ''The Black Jacobins'', kommer från denna tid. Även från denna tid är pjäsen ''Touissant L’Ouverture'' (1936), som satts upp på Londons ''Westminster Theatre'' med Paul Robeson i huvudrollen och James själv i en biroll; ''World Revolution 1917-1936: The Rise and Fall of the Communist International'' (1937), en ortodox trotkistisk historik över Comintern; och ''A History of the Negro Revolt'' (1938), en samling studier om den Haitiska revolutionen, rollen de svarta slavarna spelade i det amerikanska inbördeskriget, [http://en.wikipedia.org/wiki/Garveyism Garveyism] och afrikansk antikolonial kamp.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;1938 åkte James till USA för en sex månaders föredragsturne mellan cricketsäsongerna, och det slutade med att att han stannade där 15 år. Den mesta av tiden bodde James illegalt, då hans visa bara gällde för hans turné. Han lämnade den lilla kändisskap han hade uppnått i &lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;Storbrittanien &lt;/del&gt;och tog pseudonymet '''J.R. Johnson''' och gick in i organisatoriska arbetet i den lilla amerikanska trotskistiska miljön. Det verkar som om det främsta skälet till att James långvariga vistelse i USA var [[Raya &lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;Dunayeskaya&lt;/del&gt;]]s inbjudan att stanna och arbeta med henne med teorin om ''statskapitalism'', kring vilket de två oberoende av varandra hade dragit liknande slutsatser. Hans period i USA började med en visit hos Trotsky i Mexiko, där de mest diskuterade de svartas kamp i USA. När James och Dunayeskaya bildade [[Johnson-Forest-fraktionen]] 1940 i det trotkistiska partiet ''Workers Party'', ett parti som året innan brytit sig från ''Socialist Workers Party'', USAs sektion av den Fjärde Internationalen. 1947 lämnade [[Johnson-Forest-fraktionen]] ''Workers Party'' och återvände till SWP där de stannade tills de helt bröt med den trotskistiska rörelsen 1950. 1952 fann myndigheterna till slut James. Han blev inspärrad i Ellis Island-fängelset och släpptes 1953 för att genast bli utvisad som oönskad invandrare 1953.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;1938 åkte James till USA för en sex månaders föredragsturne mellan cricketsäsongerna, och det slutade med att att han stannade där 15 år. Den mesta av tiden bodde James illegalt, då hans visa bara gällde för hans turné. Han lämnade den lilla kändisskap han hade uppnått i &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;Storbritannien &lt;/ins&gt;och tog pseudonymet '''J.R. Johnson''' och gick in i organisatoriska arbetet i den lilla amerikanska trotskistiska miljön. Det verkar som om det främsta skälet till att James långvariga vistelse i USA var [[Raya &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;Dunayevskaya&lt;/ins&gt;]]s inbjudan att stanna och arbeta med henne med teorin om ''statskapitalism'', kring vilket de två oberoende av varandra hade dragit liknande slutsatser. Hans period i USA började med en visit hos Trotsky i Mexiko, där de mest diskuterade de svartas kamp i USA. När James och Dunayeskaya bildade [[Johnson-Forest-fraktionen]] 1940 i det trotkistiska partiet ''Workers Party'', ett parti som året innan brytit sig från ''Socialist Workers Party'', USAs sektion av den Fjärde Internationalen. 1947 lämnade [[Johnson-Forest-fraktionen]] ''Workers Party'' och återvände till SWP där de stannade tills de helt bröt med den trotskistiska rörelsen 1950. 1952 fann myndigheterna till slut James. Han blev inspärrad i Ellis Island-fängelset och släpptes 1953 för att genast bli utvisad som oönskad invandrare 1953.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>Raven</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://www.krigsmaskinen.se/index.php?title=C.L.R._James&amp;diff=792&amp;oldid=prev</id>
		<title>Raven den 18 januari 2008 kl. 15.04</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://www.krigsmaskinen.se/index.php?title=C.L.R._James&amp;diff=792&amp;oldid=prev"/>
				<updated>2008-01-18T15:04:47Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table class='diff diff-contentalign-left'&gt;
				&lt;col class='diff-marker' /&gt;
				&lt;col class='diff-content' /&gt;
				&lt;col class='diff-marker' /&gt;
				&lt;col class='diff-content' /&gt;
				&lt;tr style='vertical-align: top;' lang='sv'&gt;
				&lt;td colspan='2' style=&quot;background-color: white; color:black; text-align: center;&quot;&gt;← Äldre version&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan='2' style=&quot;background-color: white; color:black; text-align: center;&quot;&gt;Versionen från 18 januari 2008 kl. 15.04&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot; id=&quot;mw-diff-left-l4&quot; &gt;Rad 4:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 4:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Innan James kom till England 1932 hade han redan blivit etablerad som en västindisk författare. Hans tidiga böcker inkluderar en serie korta historier - ''Triumph'', ''La Divina Pastora'' och ''Turner’s Prosperity'' - och en novell ''Minty Alley'' (publicerad 1936). Med sig till England hade han ett opublicerad manuskript med en biografi över '''Arthur Andrew Cipriani''', ledare för ''Trinidad Workingmen’s Association'', som skulle bli publicerad i Karibien under titeln ''The Life of Captain Cipriani: An Account of British Government in the West Indies'' (1932) och delar av den publicerades i England under namnet ''The Case for West-Indian Self Government'' (1933). Denna redogörelse för Captain Ciprianis politiska karriär som en kämpe för västindiens oberoende var James första politiska framträdande. Den spelade en betydande roll som ett politiskt manifest när arbetarrevolter bröt ut i Karibien 1937.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Innan James kom till England 1932 hade han redan blivit etablerad som en västindisk författare. Hans tidiga böcker inkluderar en serie korta historier - ''Triumph'', ''La Divina Pastora'' och ''Turner’s Prosperity'' - och en novell ''Minty Alley'' (publicerad 1936). Med sig till England hade han ett opublicerad manuskript med en biografi över '''Arthur Andrew Cipriani''', ledare för ''Trinidad Workingmen’s Association'', som skulle bli publicerad i Karibien under titeln ''The Life of Captain Cipriani: An Account of British Government in the West Indies'' (1932) och delar av den publicerades i England under namnet ''The Case for West-Indian Self Government'' (1933). Denna redogörelse för Captain Ciprianis politiska karriär som en kämpe för västindiens oberoende var James första politiska framträdande. Den spelade en betydande roll som ett politiskt manifest när arbetarrevolter bröt ut i Karibien 1937.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;I England började &lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;han &lt;/del&gt;studera marxismen och gick med i den första ''Independent Labour Party'' och sedermera den trotskistiska rörelsen. 1935 gick han även med i ''International African Friends of Abyssinia'', som sedan böt namn till ''IAFE for Ethiopia'', som kampanjade mot att fasciststyrda Italiens armé invaderat Ethiopien. Från denna organisation framträdde 1937 ''International African Service Bureau''. Denna lilla organisation hade stort inflytande över utvecklingen och radikaliseringen av panafrikanism. James redigerade IASBs månatliga bulletin, ''International African Opinion'', såväl som den trotkistiska tidningen ''Fight''. Hans mest kända arbete, ''The Black Jacobins'', kommer från denna tid. Även från denna tid är pjäsen ''Touissant L’Ouverture'' (1936), som satts upp på Londons ''Westminster Theatre'' med Paul Robeson i huvudrollen och James själv i en biroll; ''World Revolution 1917-1936: The Rise and Fall of the Communist International'' (1937), en ortodox trotkistisk historik över Comintern; och ''A History of the Negro Revolt'' (1938), en samling studier om den Haitiska revolutionen, rollen de svarta slavarna spelade i det amerikanska inbördeskriget, [http://en.wikipedia.org/wiki/Garveyism Garveyism] och afrikansk antikolonial kamp.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;I England &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;fick James jobb som cricketkorrenspondent för ''Manchester Guardian'' och ''the Glasgow Herald''. Han &lt;/ins&gt;började &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;även &lt;/ins&gt;studera marxismen och gick med i den första ''Independent Labour Party'' och sedermera den trotskistiska rörelsen. 1935 gick han även med i ''International African Friends of Abyssinia'', som sedan böt namn till ''IAFE for Ethiopia'', som kampanjade mot att fasciststyrda Italiens armé invaderat Ethiopien. Från denna organisation framträdde 1937 ''International African Service Bureau''. Denna lilla organisation hade stort inflytande över utvecklingen och radikaliseringen av panafrikanism. James redigerade IASBs månatliga bulletin, ''International African Opinion'', såväl som den trotkistiska tidningen ''Fight''. Hans mest kända arbete, ''The Black Jacobins'', kommer från denna tid. Även från denna tid är pjäsen ''Touissant L’Ouverture'' (1936), som satts upp på Londons ''Westminster Theatre'' med Paul Robeson i huvudrollen och James själv i en biroll; ''World Revolution 1917-1936: The Rise and Fall of the Communist International'' (1937), en ortodox trotkistisk historik över Comintern; och ''A History of the Negro Revolt'' (1938), en samling studier om den Haitiska revolutionen, rollen de svarta slavarna spelade i det amerikanska inbördeskriget, [http://en.wikipedia.org/wiki/Garveyism Garveyism] och afrikansk antikolonial kamp.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;1938 åkte James till USA för en sex månaders föredragsturne mellan cricketsäsongerna, och det slutade med att att han stannade där 15 år. Den mesta av tiden bodde James illegalt, då hans visa bara gällde för hans turné. Han lämnade den lilla kändisskap han hade uppnått i Storbrittanien och tog pseudonymet '''J.R. Johnson''' och gick in i organisatoriska arbetet i den lilla amerikanska trotskistiska miljön. Det verkar som om det främsta skälet till att James långvariga vistelse i USA var [[Raya Dunayeskaya]]s inbjudan att stanna och arbeta med henne med teorin om ''statskapitalism'', kring vilket de två oberoende av varandra hade dragit liknande slutsatser. Hans period i USA började med en visit hos Trotsky i Mexiko, där de mest diskuterade de svartas kamp i USA. När James och Dunayeskaya bildade [[Johnson-Forest-fraktionen]] 1940 i det trotkistiska partiet ''Workers Party'', ett parti som året innan brytit sig från ''Socialist Workers Party'', USAs sektion av den Fjärde Internationalen. 1947 lämnade [[Johnson-Forest-fraktionen]] ''Workers Party'' och återvände till SWP där de stannade tills de helt bröt med den trotskistiska rörelsen 1950. 1952 fann myndigheterna till slut James. Han blev inspärrad i Ellis Island-fängelset och släpptes 1953 för att genast bli utvisad som oönskad invandrare 1953.&lt;/ins&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>Raven</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://www.krigsmaskinen.se/index.php?title=C.L.R._James&amp;diff=790&amp;oldid=prev</id>
		<title>Raven den 18 januari 2008 kl. 14.44</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://www.krigsmaskinen.se/index.php?title=C.L.R._James&amp;diff=790&amp;oldid=prev"/>
				<updated>2008-01-18T14:44:46Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table class='diff diff-contentalign-left'&gt;
				&lt;col class='diff-marker' /&gt;
				&lt;col class='diff-content' /&gt;
				&lt;col class='diff-marker' /&gt;
				&lt;col class='diff-content' /&gt;
				&lt;tr style='vertical-align: top;' lang='sv'&gt;
				&lt;td colspan='2' style=&quot;background-color: white; color:black; text-align: center;&quot;&gt;← Äldre version&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan='2' style=&quot;background-color: white; color:black; text-align: center;&quot;&gt;Versionen från 18 januari 2008 kl. 14.44&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot; id=&quot;mw-diff-left-l4&quot; &gt;Rad 4:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 4:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Innan James kom till England 1932 hade han redan blivit etablerad som en västindisk författare. Hans tidiga böcker inkluderar en serie korta historier - ''Triumph'', ''La Divina Pastora'' och ''Turner’s Prosperity'' - och en novell ''Minty Alley'' (publicerad 1936). Med sig till England hade han ett opublicerad manuskript med en biografi över '''Arthur Andrew Cipriani''', ledare för ''Trinidad Workingmen’s Association'', som skulle bli publicerad i Karibien under titeln ''The Life of Captain Cipriani: An Account of British Government in the West Indies'' (1932) och delar av den publicerades i England under namnet ''The Case for West-Indian Self Government'' (1933). Denna redogörelse för Captain Ciprianis politiska karriär som en kämpe för västindiens oberoende var James första politiska framträdande. Den spelade en betydande roll som ett politiskt manifest när arbetarrevolter bröt ut i Karibien 1937.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Innan James kom till England 1932 hade han redan blivit etablerad som en västindisk författare. Hans tidiga böcker inkluderar en serie korta historier - ''Triumph'', ''La Divina Pastora'' och ''Turner’s Prosperity'' - och en novell ''Minty Alley'' (publicerad 1936). Med sig till England hade han ett opublicerad manuskript med en biografi över '''Arthur Andrew Cipriani''', ledare för ''Trinidad Workingmen’s Association'', som skulle bli publicerad i Karibien under titeln ''The Life of Captain Cipriani: An Account of British Government in the West Indies'' (1932) och delar av den publicerades i England under namnet ''The Case for West-Indian Self Government'' (1933). Denna redogörelse för Captain Ciprianis politiska karriär som en kämpe för västindiens oberoende var James första politiska framträdande. Den spelade en betydande roll som ett politiskt manifest när arbetarrevolter bröt ut i Karibien 1937.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;Fortsättning följer&lt;/del&gt;...&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;I England började han studera marxismen och gick med i den första ''Independent Labour Party'' och sedermera den trotskistiska rörelsen&lt;/ins&gt;. &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;1935 gick han även med i ''International African Friends of Abyssinia'', som sedan böt namn till ''IAFE for Ethiopia'', som kampanjade mot att fasciststyrda Italiens armé invaderat Ethiopien&lt;/ins&gt;. &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;Från denna organisation framträdde 1937 ''International African Service Bureau''&lt;/ins&gt;. &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;Denna lilla organisation hade stort inflytande över utvecklingen och radikaliseringen av panafrikanism. James redigerade IASBs månatliga bulletin, ''International African Opinion'', såväl som den trotkistiska tidningen ''Fight''. Hans mest kända arbete, ''The Black Jacobins'', kommer från denna tid. Även från denna tid är pjäsen ''Touissant L’Ouverture'' (1936), som satts upp på Londons ''Westminster Theatre'' med Paul Robeson i huvudrollen och James själv i en biroll; ''World Revolution 1917-1936: The Rise and Fall of the Communist International'' (1937), en ortodox trotkistisk historik över Comintern; och ''A History of the Negro Revolt'' (1938), en samling studier om den Haitiska revolutionen, rollen de svarta slavarna spelade i det amerikanska inbördeskriget, [http://en.wikipedia.org/wiki/Garveyism Garveyism] och afrikansk antikolonial kamp.&lt;/ins&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;==Om C.L.R James==&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;==Om C.L.R James==&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>Raven</name></author>	</entry>

	</feed>