Krigsmaskinen - Senaste ändringarna [sv]

Krigsmaskinen - Senaste ändringarna [sv] https://www.krigsmaskinen.se/index.php/Special:Senaste_%C3%A4ndringar Följ de senaste ändringarna i wikin genom detta flöde sv MediaWiki 1.26.2 Fri, 11 Sep 2026 17:48:34 GMT The Reasons for Wrath https://www.krigsmaskinen.se/index.php?title=The_Reasons_for_Wrath&diff=4227&oldid=3549 https://www.krigsmaskinen.se/index.php?title=The_Reasons_for_Wrath&diff=4227&oldid=3549 <p></p> <table class='diff diff-contentalign-left'> <col class='diff-marker' /> <col class='diff-content' /> <col class='diff-marker' /> <col class='diff-content' /> <tr style='vertical-align: top;' lang='sv'> <td colspan='2' style="background-color: white; color:black; text-align: center;">← Äldre version</td> <td colspan='2' style="background-color: white; color:black; text-align: center;">Versionen från 22 augusti 2026 kl. 20.34</td> </tr><tr><td colspan="2" class="diff-lineno" id="mw-diff-left-l1" >Rad 1:</td> <td colspan="2" class="diff-lineno">Rad 1:</td></tr> <tr><td class='diff-marker'>−</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>::[https://crimethinc.com/2019/03/22/yellow-vestiges-inside-the-riots-of-march-16-how-the-gilets-jaunes-outlasted-repression-dialogue-and-co-optation Translators’ note:] This short article by former Situationist [[Raoul Vaneigem]] on the [[Gilets Jaunes]] or “yellow vests” movement was first published by ''[https://www.sinemensuel.com/societe/les-raisons-de-la-colere/ Sine Mensuel]'' in December 2018 under the title “Les Raisons de la colère,” a play on ''Les Raisins de la colère'', the French title of John Steinbeck’s famous anti-capitalist novel ''The Grapes of Wrath''.</div></td><td class='diff-marker'>+</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>::[https://crimethinc.com/2019/03/22/yellow-vestiges-inside-the-riots-of-march-16-how-the-gilets-jaunes-outlasted-repression-dialogue-and-co-optation Translators’ note:] This short article by former <ins class="diffchange diffchange-inline">[[Situationisterna|</ins>Situationist<ins class="diffchange diffchange-inline">]] </ins>[[Raoul Vaneigem]] on the [[Gilets Jaunes]] or “yellow vests” movement was first published by ''[https://www.sinemensuel.com/societe/les-raisons-de-la-colere/ Sine Mensuel]'' in December 2018 under the title “Les Raisons de la colère,” a play on ''Les Raisins de la colère'', the French title of John Steinbeck’s famous anti-capitalist novel ''The Grapes of Wrath''.</div></td></tr> <tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td></tr> <tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>----</div></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>----</div></td></tr> </table> Sat, 22 Aug 2026 20:34:36 GMT Iammany https://www.krigsmaskinen.se/index.php/Diskussion:The_Reasons_for_Wrath Den nya rörelsen https://www.krigsmaskinen.se/index.php?title=Den_nya_r%C3%B6relsen&diff=4226&oldid=3879 https://www.krigsmaskinen.se/index.php?title=Den_nya_r%C3%B6relsen&diff=4226&oldid=3879 <p></p> <a href="https://www.krigsmaskinen.se/index.php?title=Den_nya_r%C3%B6relsen&diff=4226&oldid=3879">Visa ändringar</a> Sat, 22 Aug 2026 20:04:31 GMT Iammany https://www.krigsmaskinen.se/index.php/Diskussion:Den_nya_r%C3%B6relsen Burroughsmaskinen https://www.krigsmaskinen.se/index.php?title=Burroughsmaskinen&diff=4225&oldid=0 https://www.krigsmaskinen.se/index.php?title=Burroughsmaskinen&diff=4225&oldid=0 <p>Skapade sidan med 'Anders Lundberg, i ''OEI'' #15/16/17 2003/2004 ---- :Intervjuare: “Skriver du på maskin?” :Burroughs: “Jag använder skrivmaskin och jag använder sax.” '''Burroug...'</p> <a href="https://www.krigsmaskinen.se/index.php?title=Burroughsmaskinen&diff=4225">Visa ändringar</a> Sat, 22 Aug 2026 19:56:34 GMT Iammany https://www.krigsmaskinen.se/index.php/Diskussion:Burroughsmaskinen Fil:Cutup.jpg https://www.krigsmaskinen.se/index.php/Fil:Cutup.jpg https://www.krigsmaskinen.se/index.php/Fil:Cutup.jpg <p><a href="/index.php/Anv%C3%A4ndare:Iammany" title="Användare:Iammany" class="mw-userlink">Iammany</a> laddade upp <a href="/index.php/Fil:Cutup.jpg" title="Fil:Cutup.jpg">Fil:Cutup.jpg</a></p> Sat, 22 Aug 2026 19:15:05 GMT Iammany https://www.krigsmaskinen.se/index.php/Fildiskussion:Cutup.jpg Fil:Burroughs1.jpg https://www.krigsmaskinen.se/index.php/Fil:Burroughs1.jpg https://www.krigsmaskinen.se/index.php/Fil:Burroughs1.jpg <p><a href="/index.php/Anv%C3%A4ndare:Iammany" title="Användare:Iammany" class="mw-userlink">Iammany</a> laddade upp <a href="/index.php/Fil:Burroughs1.jpg" title="Fil:Burroughs1.jpg">Fil:Burroughs1.jpg</a></p> Sat, 22 Aug 2026 19:02:17 GMT Iammany https://www.krigsmaskinen.se/index.php/Fildiskussion:Burroughs1.jpg Upplysningens dialektik https://www.krigsmaskinen.se/index.php?title=Upplysningens_dialektik&diff=4222&oldid=3534 https://www.krigsmaskinen.se/index.php?title=Upplysningens_dialektik&diff=4222&oldid=3534 <p></p> <table class='diff diff-contentalign-left'> <col class='diff-marker' /> <col class='diff-content' /> <col class='diff-marker' /> <col class='diff-content' /> <tr style='vertical-align: top;' lang='sv'> <td colspan='2' style="background-color: white; color:black; text-align: center;">← Äldre version</td> <td colspan='2' style="background-color: white; color:black; text-align: center;">Versionen från 22 augusti 2026 kl. 08.57</td> </tr><tr><td colspan="2" class="diff-lineno" id="mw-diff-left-l11" >Rad 11:</td> <td colspan="2" class="diff-lineno">Rad 11:</td></tr> <tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td></tr> <tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>== Upplysningens självreflexion ==</div></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>== Upplysningens självreflexion ==</div></td></tr> <tr><td class='diff-marker'>−</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>Utifrån en filosofisk läsning är ''Upplysningens dialektik'' en förnuftskritik, men väl att märka en kritik av förnuftet med dess egna medel, en upplysningens självreflexion. Människans utveckling till en förnuftsvarelse innebär att hon alltmer behärskar den yttre naturen i form av produktivkrafternas utveckling. Samtidigt behärskar hon i ökande grad också sin inre natur, såsom det har beskrivits av Freud, genom att försaka tillfredsställelsen av sina omedelbara drifter och utveckla ett överjag. Kritiken riktar sig mot detta behärskande förnuft eller förnuftets reducering till instrumentellt förnuft, som det heter i Horkheimers ''Eclipse of Reason''. Samtidigt är ''Upplysningens dialektik'' ett försvarstal för ett mer omfattande, reflekterande förnuft så som det föresvävat den klassiska tyska filosofin från Kant till [[Hegel]], den [[Tysk idealism|period i filosofin]] som för den kritiska teorin trots allt utgör tänkandets höjdpunkt. Ur en samhällsteoretisk synvinkel kan boken läsas som en vidareutveckling av både analysen av [[Rationalism|den västerländska rationaliseringsprocessen]], så som den framställts av Max Weber, och av [[Guide till Kapitalet|Marx’ varuanalys]], som en process med konsekvenser för samhället och kulturen i sin helhet.[<del class="diffchange diffchange-inline">*</del>]</div></td><td class='diff-marker'>+</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>Utifrån en filosofisk läsning är ''Upplysningens dialektik'' en förnuftskritik, men väl att märka en kritik av förnuftet med dess egna medel, en upplysningens självreflexion. Människans utveckling till en förnuftsvarelse innebär att hon alltmer behärskar den yttre naturen i form av produktivkrafternas utveckling. Samtidigt behärskar hon i ökande grad också sin inre natur, såsom det har beskrivits av Freud, genom att försaka tillfredsställelsen av sina omedelbara drifter och utveckla ett överjag. Kritiken riktar sig mot detta behärskande förnuft eller förnuftets reducering till instrumentellt förnuft, som det heter i Horkheimers ''Eclipse of Reason''. Samtidigt är ''Upplysningens dialektik'' ett försvarstal för ett mer omfattande, reflekterande förnuft så som det föresvävat den klassiska tyska filosofin från Kant till [[Hegel]], den [[Tysk idealism|period i filosofin]] som för den kritiska teorin trots allt utgör tänkandets höjdpunkt. Ur en samhällsteoretisk synvinkel kan boken läsas som en vidareutveckling av både analysen av [[Rationalism|den västerländska rationaliseringsprocessen]], så som den framställts av Max Weber, och av [[Guide till Kapitalet|Marx’ varuanalys]], som en process med konsekvenser för samhället och kulturen i sin helhet.[<ins class="diffchange diffchange-inline">1</ins>]</div></td></tr> <tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td></tr> <tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>Så som den föreligger har ''Upplysningens dialektik'' en egendomligt fragmentarisk och oavslutatd form, som mest träffande beskrivs av undertiteln ''Filosofiska fragment'', den titel som Horkheimer och Adorno först gav boken. (Boken spreds först i en mimeograferad utgåva med denna titel.) Efter en inledande begreppsbestämning på ett femtiotal sidor följer två längre exkurser. Den första, ”Odysseus eller Myt och upplysning”, är en läsning av Homeros’ epos om den hemvändande Odysseus som berättelsen om den borgerliga individens födelse i kampen mot [[myt]]ens värld. För att överlista de faror som lurar på hans väg, uppövar Odysseus den förmåga till list och självkontroll som krävs av den moderna människan i det borgerliga samhället. När han låter binda sig vid masten för att inte lockas av sirenernas sång, föregriper han senare tiders konsertpubliks disciplinerad njutning. Proletärerna, roddarna, som han stoppar vax i öronen på för att de inte skall frestas, får däremot inte njuta, utan arbeta. Den andra exkursen, ”Juliette eller Upplysning och moral”, handlar om hur kravet på konsekvens och system urholkar alla de moraliska värden som upplysningen förespråkar. Därefter följer ett kapitel om ”Kulturindustri. Upplysning som massbedrägeri”, där den moderna populärkulturen kritiseras för att den inordnar kulturen i varans kretslopp. Det sista kapitlet (förutom ett avslutande ”Anteckningar och utkast”), ”Antisemitismens element. Upplysningens gränser”, presenterar teorin bakom det projekt om fördomar som skulle bli IfS’ sista stora forskningsprojekt i exilen.</div></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>Så som den föreligger har ''Upplysningens dialektik'' en egendomligt fragmentarisk och oavslutatd form, som mest träffande beskrivs av undertiteln ''Filosofiska fragment'', den titel som Horkheimer och Adorno först gav boken. (Boken spreds först i en mimeograferad utgåva med denna titel.) Efter en inledande begreppsbestämning på ett femtiotal sidor följer två längre exkurser. Den första, ”Odysseus eller Myt och upplysning”, är en läsning av Homeros’ epos om den hemvändande Odysseus som berättelsen om den borgerliga individens födelse i kampen mot [[myt]]ens värld. För att överlista de faror som lurar på hans väg, uppövar Odysseus den förmåga till list och självkontroll som krävs av den moderna människan i det borgerliga samhället. När han låter binda sig vid masten för att inte lockas av sirenernas sång, föregriper han senare tiders konsertpubliks disciplinerad njutning. Proletärerna, roddarna, som han stoppar vax i öronen på för att de inte skall frestas, får däremot inte njuta, utan arbeta. Den andra exkursen, ”Juliette eller Upplysning och moral”, handlar om hur kravet på konsekvens och system urholkar alla de moraliska värden som upplysningen förespråkar. Därefter följer ett kapitel om ”Kulturindustri. Upplysning som massbedrägeri”, där den moderna populärkulturen kritiseras för att den inordnar kulturen i varans kretslopp. Det sista kapitlet (förutom ett avslutande ”Anteckningar och utkast”), ”Antisemitismens element. Upplysningens gränser”, presenterar teorin bakom det projekt om fördomar som skulle bli IfS’ sista stora forskningsprojekt i exilen.</div></td></tr> <tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td></tr> <tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td></tr> <tr><td colspan="2"> </td><td class='diff-marker'>+</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><ins style="font-weight: bold; text-decoration: none;">----</ins></div></td></tr> <tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td></tr> <tr><td class='diff-marker'>−</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><del class="diffchange diffchange-inline">* </del>Hos Marx är analysen av varan som en enhet av bruksvärde och värde grunden för analysen av kapitalet, där produktionen för behov (bruksvärde) underordnas kapitalackumulationen (ständigt utökad produktion av värde). I den kritiska teorin (och i många andra marxtolkningar) uttrycks detta ofta som att varan reduceras till rent värde eller bytesvärde, men detta är en förenkling. Att bruksvärdet underordnas är inte samma sak som att det försvinner, varan vore definitionsmässigt då inte längre någon vara.</div></td><td class='diff-marker'>+</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div> </div></td></tr> <tr><td colspan="2"> </td><td class='diff-marker'>+</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><ins class="diffchange diffchange-inline">1. </ins>Hos Marx är analysen av varan som en enhet av bruksvärde och värde grunden för analysen av kapitalet, där produktionen för behov (bruksvärde) underordnas kapitalackumulationen (ständigt utökad produktion av värde). I den kritiska teorin (och i många andra marxtolkningar) uttrycks detta ofta som att varan reduceras till rent värde eller bytesvärde, men detta är en förenkling. Att bruksvärdet underordnas är inte samma sak som att det försvinner, varan vore definitionsmässigt då inte längre någon vara.</div></td></tr> <tr><td colspan="2"> </td><td class='diff-marker'>+</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div> </div></td></tr> <tr><td colspan="2"> </td><td class='diff-marker'>+</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div> </div></td></tr> <tr><td colspan="2"> </td><td class='diff-marker'>+</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div> </div></td></tr> <tr><td colspan="2"> </td><td class='diff-marker'>+</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><ins class="diffchange diffchange-inline">=== Relaterad läsning ===</ins></div></td></tr> <tr><td colspan="2"> </td><td class='diff-marker'>+</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><ins class="diffchange diffchange-inline">* [https://jamescrane.substack.com/p/adorno-draft-preface-for-a-new-edition Adorno: Draft (Preface) for a New Edition of Dialectic of Enlightenment (Feb. 1969)]</ins></div></td></tr> </table> Sat, 22 Aug 2026 08:57:30 GMT Iammany https://www.krigsmaskinen.se/index.php/Diskussion:Upplysningens_dialektik