https://www.krigsmaskinen.se/api.php?action=feedcontributions&user=Unautre&feedformat=atomKrigsmaskinen - Användarbidrag [sv]2024-03-29T06:25:16ZAnvändarbidragMediaWiki 1.26.2https://www.krigsmaskinen.se/index.php?title=Rekommenderad_l%C3%A4sning&diff=2468Rekommenderad läsning2010-12-06T01:34:15Z<p>Unautre: /* Enskilda artiklar och essäer */</p>
<hr />
<div>Här listar vi texter som vi anser vara särskilt bra och intressanta. Det är inte en litteraturlista att läsas från första till sista titeln utan exempel på texter som kan fördjupa och ibland förföra den läsgirige. Eller ge de tveksamma en knuff i all välmening och inspirera till läsning. Läs allt, läs inget eller läs något från listan, det är upp till dig. Det blir inget prov, ingen tenta, inget förhör. Bara en bättre värld.<br />
<br />
* [[Hitta böckerna|Hitta böckerna - bibliotek, antikvariat, bokförlag, textarkiv på nätet]]<br />
<br />
<br />
= Utan krav på förkunskaper =<br />
<br />
{| width="100%" cellpadding="10"<br />
<br />
|valign="top" width="50%"|<br />
<br />
== Enskilda artiklar och essäer ==<br />
'''[http://www.polkagris.nu/agpk/index.html Arbete Gemenskap Politik Krig] av prole.info (2005)'''<br><br />
Hur många gånger har du inte suttit i tv-soffan och svurit över hur svår 500-kronorsnivån i Jeopardy är? Hur ofta har du inte framstått som obildad på olika tillställningar när dina universitetspolare börjat diskutera flervariabelanalys eller Strindbergs samlade verk? Visst känns det som att du ligger steget efter hela tiden? Då är denna fina allt-i-allo lösning något för dig. I några få enkla steg får du allt du behöver för att behärska din vardag.<br />
<br />
'''[http://www.polkagris.nu/?p=12 Sabotage] av Polkagris'''<br><br />
Sabotage är konsekvensen av en skitdag på jobbet och en kass lön. Det är både en nödvändighet och en självklarhet.<br />
<br />
'''[http://hemsidor.torget.se/users/c/Chilli/ArbetaEj.htm Avskaffa arbetet!] av Bob Black (1985)'''<br><br />
Denna text av den amerikanske anarkisten Bob Black är en stridsskirft mot arbetet. Inte bara lönearbetet utan arbetet i alla dess former. Det är en uppgörelse med denna företeelse som är själva fundamentet för vårt kapitalistiska liv. Det finns ingen som ser på arbete på samma sätt efter att ha läst denna text.<br />
<br />
'''[http://www.riff-raff.se/3-4/arbaut.php Arbetsorganisering och arbetarautonomi i terminal - En introduktion till den militanta undersökningen som metod] av Johan Forsberg (2003)'''<br><br />
Det är hög tid att återigen gå på offensiven i klasskampen genom en självständig, mångfacetterad arbetarmakt från basen. Arbetarklassens frigörelse kan ju som bekant inte vara något annat än dess eget verk. Alla diskussioner och initiativ i denna riktning är välkomna. Denna artikel är ett bidrag till detta där jag sätter ord på mina erfarenheter av arbetsplatskamp i lagerbranschen utifrån mina år som terminalarbetare.<br />
<br />
'''[http://www.batko.se/sv_prole_management.php Proletär management] av [[Kämpa tillsammans!]] (2008)'''<br><br />
Arbetarklassens frigörelse måste inte bara vara dess eget verk utan arbetarklassens frigörande praktiker är även dess eget verk. Frågan om arbetarautonomi är därför inte i första hand en politisk fråga utan snarare en organisatorisk och denna artikel handlar om konkret och faktisk arbetarautonomi som den existerar i Sverige idag på tvåtusentalet. Tesen som drivs är att kampen på arbetsplatserna inte först och främst förs inom fackföreningarna utan genom den informella organisering som ofta brukar uppstå mellan arbetskamrater. Denna organisering är emellertid inget som skapas av sig självt utan något som måste produceras och därför något som kan utvecklas och spridas. Vår grundläggande tes har alltid varit att potentialen till radikal antikapitalistisk arbetarkamp finns där den faktiskt bedrivs. Och idag bedrivs denna kamp inte i fackföreningarnas regi utan i den informella arbetsplatsorganiseringen och det är dess självständiga, informella och omedelbara karaktär som gör den radikal och antikapitalistisk. I den här artikeln vill vi undersöka hur denna kamp uppstår och formerar sig.<br />
<br />
'''[http://marxists.org/svenska/benjamin/1921/valdet.htm Försök till en kritik av våldet] av [[Walter Benjamin]]'''<br><br />
I den klassiska essän ”Försök till en kritik av våldet” försöker Walter Benjamin säkerställa möjligheten av ett våld som är absolut utanför och bortom rätten; ett rent anarkistiskt våld som förgör [[suveränitet]]en. Han kallar detta för ”[[gudomligt våld]]”, vilket är diametralt motsatt det ”[[myt]]iska våldet”, det rättkonserverande och det rättsetablerande våldet. ([[Gudomligt våld|Läs mer...]])<br />
<br />
|valign="top" width="50%"|<br />
<br />
== Böcker ==<br />
'''[http://www.riff-raff.se/vd/ Vägrandets dynamik] av [[Gilles Dauvé]] (Riff-raff, 2004)'''<br><br />
Vägrandets dynamik är en bok om [[kommunism]]en och den kommunistiska rörelsen. Boken innehåller nitton provocerande texter skrivna av den franske tänkaren '''[[Gilles Dauvé]]''' mellan åren 1968 och 2003. Texterna kritiserar [[kapitalism]]en, [[demokrati]]n och moralen samt undersöker var underlaget för upproriskhet och revolutionär aktivitet finns idag.<br />
<br />
'''[http://www.motarbetaren.se/insurrection_raven/se_texts/manson_karl_marx.html Karl Marx - en introduktion] av Per Månson (Daidalos, 1993)'''<br><br />
Denna bok om [[Karl Marx]] och hans teoretiska och politiska verk är – som undertiteln antyder – avsedd som en introduktion till en av historiens mest betydelsefulla tänkare. Att boken är avsedd som en introduktion medför att alla djupare diskussioner om honom och hans verk har utelämnats och att de i akademiska sammanhang så självklara referenserna till olika verk har utelämnats. De fåtal citat av Marx som här och var finns insprängda i texten är korta och avser främst att visa uttryck och begrepp som Marx ibland använde. Framställningen är inte på något ställe uppbyggt på Marx egna ord, eftersom ambitionen har varit att så enkelt som möjligt ge en uppfattning om vad Marx teorier och politiska uppfattningar handlar om.<br />
<br />
'''[http://www.motarbetaren.se/insurrection_raven/se_texts/den_andra_arbetarrorelsen.html Den "andra" arbetarrörelsen och reformismens framväxt] av Brutus Östling (Federativs, 1980)'''<br><br />
Den "andra" arbetarrörelsen och reformismens framväxt beskriver den svenska arbetarrörelsen utveckling från industrialismens genombrott fram till den allmäna rösträttens genomförande, hur reformismen tog form och kom att dominera, hur kampen för socialismen kom i motsättning till kampen för förbättringar inom systemet. Brutus Östling visar hur reformismens framväxt låter sig förstås som ett reslutat av de erfarenheter arbetarna gjorde i sin dagliga praktik och av styrkeförållandena i klasskampen och inom arbetarröelsen. I centrum för framställningen står motsättningarna mellan yrkesutbildade och outbildade arbetare, mellan kampen för högre lön och kampen som tar sin utgångspunkt i den omedelbara produktionsprocessen. ([[Den "andra" arbetarrörelsen|Läs mer]])<br />
<br />
'''Letters of Insurgents av [[Fredy Perlman]]'''<br><br />
Omskakande och plågsamt. Här finns det inga rätta svar eller fasta ståndpunkter. Vi möter två gammla vänner som delar ett gemensamt förflutet, ett liv. De har skiljts åt av en besegrad revolution men har återupptagit kontakten med varandra brevledes. Konfrontativa och ärliga diskussioner om vad som verkligen har hänt. Erfarenhet läggs till erfarenhet i det pussel som är deras liv. De går från insikt till insikt. Hatar varandra. Älskar varandra. Omvärderar varnadra och sig själva. Är man vid sina sinnens fulla bruk som läsare går det inte skärma sig från boken. Du rycks själv med och tvingas tänka över ditt eget liv. Men du får inga färdig svar. Du lämnas ensam kvar och tvingas tänka själv. ([http://www.polkagris.nu/wiki/index.php/Perlman%2C_Fredy:_Letters_of_Insurgents Läs mer på Polkawikin...])<br />
<br />
'''[http://www.motarbetaren.se/insurrection_raven/en_texts/from_riot_to_insurrection.html From riot to insurrection] av Alfredo Bonnano (Elephant Editions, 1988)'''<br><br />
Häftet består av två texter.[---] Den första texten beskriver kapitalismens utvecklingen mot det ”postindustriella” med allt vad det innebär, och drar utifrån detta slutsatser om klasskampens utveckling och det framtida motståndets förutsättningar. Den andra delen ([http://www.batko.se/sv_bonanno_insurr_project.php finns översatt till svenska]) går i princip igenom samma saker som den första, men utvecklar och förtydligar vissa bitar. Främst biten om kapitalets kriser och förändring, och anarkisternas roll i den ny situationen. ([[Alfredo Bonanno: From Riot to Insurrection|Läs mer]])<br />
<br />
'''Vilda strejker: en undersökning inom Svenska Metallindustriarbetareförbundet av Sven O. Andersson (Raben & Sjögren, 1969)'''<br><br />
Boken Vilda strejker: en undersökning inom Svenska metallindustriarbetareförbundet är en sociologisk undersökning av metallarbetarnas vilda strejkerna från 1969. Den är bearbetad och redigerad av Sven O. Andersson. ([[Sven O. Andersson: Vilda strejker: en undersökning inom Svenska metallindustriarbetareförbundet|Läs mer]])<br />
<br />
'''[http://www.motarbetaren.se/insurrection_raven/se_texts/overvakning_och_straff.html Övervakning och straff], av [[Michel Foucault]]'''<br><br />
För [[Michel Foucault|Foucault]] framstår övergången från brutala kroppsstraff till fängelsestraff som följden av en ny och effektivare disciplinering av människorna, något som går igen på en rad områden, från 1600-talet och framåt: skolväsendet, arméerna och fabrikerna. En äldre form av maktutövning ersätts av en ny och än mer långtgående, som ytterst syftar till människornas fullständiga normalisering och anpassning till det nya produktionssystemets krav. I fängelseinstitutionen får dessa tendenser sitt mest fullödiga uttryck. Den kanske mest inflytelserika av Foucaults långa rad av civilisationskritiska undersökningar. I en inledning till boken ger Sune Sunesson en klargörande presentation av Foucaults tänkande.<br />
<br />
|}<br />
<br />
= Förutsätter vissa förkunskaper =<br />
<br />
{| width="100%" cellpadding="10"<br />
<br />
|valign="top" width="50%"|<br />
<br />
== Enskilda artiklar och essäer ==<br />
'''[http://www.eurozine.com/articles/2009-12-21-ramsay-sv.html Marx? Vilken Marx?] av Anders Ramsay (2008)'''<br><br />
Att på nytt läsa ”Marx efter marxismen” har inte varit det lättaste. Flera som idag åberopar [[Karl Marx]] i sin samtidskritik visar sig, menar Ramsay, anamma en traditionell och okritisk tolkning av Marx. ”Ser man nu som hastigast igenom dessa mer eller mindre inflytelserika arbeten så finns det en hel del att säga om den förståelse av Marx som framträder i dem. Enkelt uttryckt är den inte med sin tid, i den meningen att forskningen om Marx ligger långt bortom den utbredda förståelsen av honom. Jag tänker då främst på den så kallade ekonomikritiska delen av författarskapet (det vill säga ''[[Guide till Kapitalet|Kapitalet]]'' och dithörande skrifter). Antingen man kritiserar (Castells), dekonstruerar ([[Jacques Derrida|Derrida]]) eller hyllar Marx (som Hardt och [[Antonio Negri|Negri]], utan några egentliga konsekvenser för den egna analysen), alternativt gör anspråk på att utveckla den marxistiska teorin (Malm), utgår dessa författare nästan undantagslöst från en traditionell tolkning. I andra delar av vänstern nöjer man sig med blinkningar till en införstådd "marxism" som inte går utöver föreställningar om finanskapitalets nyliberala konspiration mot välfärdsstaten, en inte särskilt marxistisk tanke. Det är slående att förståelsen av Marx verk i mittfåran av dagens kritiska samhällsvetenskap och vänsterdebatt ligger åtskilliga nivåer under vad den gjorde för bara ett par, tre decennier sedan, då Marx upplevde ett aldrig tidigare skådat mottagande i den akademiska världen. Det verkar uppenbarligen som om något har gått förlorat som behöver inhämtas.”<br />
<br />
'''[http://platypus1917.home.comcast.net/~platypus1917/postonemoishe_rethinkingmarx1995.htm Rethinking Marx (in a post-marxist world)] av [[Moishe Postone]] (1995)'''<br><br />
Moishe Postone har i en rigorös omtolkning av [[Karl Marx]] ekonomikritik lagt fram en ny förståelse av Marx som går bortom den traditionella marxismen och ger nya perspektiv på den samtida globala [[kapitalism]]en. ”Rethinking Marx”, som med fördel läses tillsammans med ”Critique and historical transformation”, är en kort sammanfattning av Postones bok ''Time, labor, and social domination''. <br />
<br />
Kan läsas utan förkunskaper, men viss kännedom om grundläggande [[Guide till Kapitalet|marxsk ekonomikritik]] underlättar.<br />
<br />
'''Kommunismens diakroni: utvägar och flyktförsök från den reella underordningen (2008)'''<br><br />
Denna artikel utarbetar en [[antipolitik|antipolitisk]] kommunism med hjälp av Marx ekonomikritik. Utifrån en kritik av [[Antonio Negri]]s kommunismhypotes tecknas den antipolitiska kommunismen som en radikalisering av begreppet [[exodus]]. Publicerades i [[Dissident]] nr 3.<br />
<br />
Kan läsas utan förkunskaper men grundläggande förståelse av [[Guide till Kapitalet|Marx ekonomikritik]] och [[Antonio Negri]]s läsning av Marx underlättar.<br />
<br />
'''[http://excerpter.wordpress.com/2005/12/24/ernst-junger-over-linjen/ Över linjen] av [[Ernst Jünger]]<br><br />
[[Nihilism]]en behandlas av Jünger som en tendens och tillstånd både hos den enskilda människan och i samhället som med framväxten av det moderna samhället har blivit en normalitet. Nihilismen är, enligt Jünger, en på många sätt destruktiv tendens; den river ner, bryter sönder, upplöser. Nihilismen (av grekiska nihil, ingenting) innebär avsaknaden av absoluta värden, av en högre ordning, upplösandet av alla stora historier ("Metanarrativ"), alla absoluta sanningar, osv. Med andra ord den accelererande föränderligheten (kapitalets konstanta revolutionerande av sig själv i allt högre takt, det som Jünger kallar "verkstadskaraktären" och som analyseras noggrannare i [[Der Arbeiter]]) har gett upphov till upplevelsen av att befinna sig i en ständig övergångsfas där både historien och framtiden hela tiden måste uppfinnas. Det är enligt Jünger felaktigt att karaktärisera nihilismen som sjuk, ond eller kaotisk. Inget hindrar den från att vara frisk, god och ordnad. Den nihilistisk kraften är inte bara en våldsam och destruktiv kraft på det materiella planet (ekonomiskt, ekologiskt, etc) utan även mentalt och själsligt. Över Linjen tar även upp möjligheten till mänsklig gemenskap i nihilismens tidsålder, eller, för att använda Jüngers eget lätt metaforiska språkbruk: huruvida trädgårdar och vilda stigar kan upprättas utan Leviathans intrång. Ty även om den moderna tiden har underkastat sig nästan alla aspekter av livet, existerar likväl områden som inte går att fullständigt inkorporera. ([[Ernst Jünger|Läs mer...]])<br />
<br />
'''[http://www.geocities.com/insurrection_raven/se_texts/deleuze_nomadtankande.html Nomadtänkande] av [[Gilles Deleuze]]'''<br><br />
Vi känner problemet för dagens revolutionärer: att finna en enhet med bevarande av den lokala, autonoma kampen, utan att falla tillbaka på partiets eller statsapparatens despotiska och byråkratiska organisationsmönster; en [[krigsmaskin]] som inte återskapar statsapparaten, en nomadisk enhet öppen för yttervärlden, utan beröring med den slutna, inre despotiska enheten. Kanske är centrum i [[Friedrich Nietzsche|Nietzsches]] tänkande att söka här, det som anger hans djupgående brott mot filosofin, så som det manifesteras i aforistiken: att av tänkandet ha gjort en krigsmaskin, en murbräcka, att ha gjort tänkandet till en nomadisk kraft. Även om resan är orörlig, även om den sker på stället, osynlig, oväntad och underjordisk måste vi ställa frågan: vilka är dagens nomader, vilka är dagens verkliga nietzscheaner? ([[Nomadtänkande|Läs mer...]])<br />
<br />
|valign="top" width="50%"|<br />
<br />
== Böcker ==<br />
'''[http://www.marxists.org/svenska/marx/1867/23-d100.htm Kapitalet, första boken] av [[Karl Marx]]<br><br />
I ''Kapitalet'' presenterar Karl Marx sin mest utvecklade och förfinade ekonomikritik. Första boken är en kritisk, dialektisk analys av det kapitalistiska produktionssättet utifrån produktionsprocessen. Här analyserar Marx bland annat det abstrakta arbetet, varufetischismen, och kapitalet som självförökande värde. Det är ingen underdrift att hävda att ''Kapitalet'' är en av de absolut viktigaste verken för vår tid. Ett måste för alla som är kritiska av det samhälle vi lever i.<br />
<br />
''Kapitalet'' kan vara en svårläst bok, särskilt om man inte har någon kunskap om Marx ekonomikritik sedan tidigare. Därför är någon sorts guide att rekommendera, exempelvis [[Guide till Kapitalet|Krigsmaskinens egna]].<br />
<br />
'''Time, labor and social domination av [[Moishe Postone]]'''<br><br />
Moishe Postone har i en rigorös omtolkning av Karl Marx ekonomikritik lagt fram en ny förståelse av Marx som går bortom den traditionella marxismen och ger nya perspektiv på den samtida globala kapitalismen.<br />
<br />
Boken läses med fördel efter eller parallellt med ''[[Guide till Kapitalet|Kapitalet]]''. Läs också Postones kortare ”[http://platypus1917.home.comcast.net/~platypus1917/postonemoishe_rethinkingmarx1995.htm Rethinking Marx]” som introduktion.<br />
<br />
'''Imperiet av [[Michael Hardt]] & [[Antonio Negri]] (2000)'''<br><br />
I [[Imperiet]] beskriver Hardt och Negri den globala ordning som varit i vardande från 70-talet och fråmåt till idag. Denna ordning, som de kallar imperiell, kommer ur produktionens omvandling till en [[biopolitik|biopolitisk produktion]] samt [[suveränitet]]ens omvandling till ett decentrerat och biopolitiskt [[kontrollsamhälle]]. Boken finns [http://www.infoshop.org/texts/empire.pdf tillgänglig fritt på engelska], som av många anses vara bättre än den svenska översättningen.<br />
<br />
'''In the shadow of the silent majorities av [[Jean Baudrillard]] (1978)'''<br><br />
Baudrillards tes är att ”massorna” har försvunnit och att det sociala är över; med andra ord att det politiska så som vi förstår det har upphört. Baudrillard utmanar sociologiska förståelser av det sociala och av massan. Traditionellt har de setts som ett fält av potentiell energi, av urladdningar, av rörelse, förändring, osv. Men bara potentiellt, för om ingen tog till orda och blev massornas röst så förblev massorna en tyst majoritet. Baudrillard vill vända på den här förståelsen. Tvärtom, menar han, är nu den tysta majoriteten inte en smältdegel av virtuella begär och produktivitet utan ett slags svart hål som slukar det sociala. Massan har inte någon positiv definition utan karaktäriseras av att den är så indistinkt, så grå och neutral - ”varken det ena eller det andra (ne-uter)”. Och dess tystnad är dess styrka. ([[In the shadow of the silent majorities|Läs mer...]])<br />
<br />
'''The most radical gesture: The situationist international in a postmodern age av Sadie Plant (1992)'''<br><br />
Plants bok undersöker både [[Situationistiska internationalen|situationisternas]] idéer och dess förhållande till andra samtida rörelser och filosofer som [[Gilles Deleuze|Deleuze]] och [[Félix Guattari|Guattari]], Lyotard och [[Jean Baudrillard|Baudrillard]].<br />
<br />
'''The micro-politics of capital: Marx and the prehistory of the present av Jason Read (2003)'''<br><br />
Read undersöker förhållandet mellan produktionssätt och subjektivitet genom en nyläsning av [[Karl Marx|Marx]] utifrån [[Louis Althusser|Althusser]], [[Gilles Deleuze|Deleuze]], [[Michel Foucault|Foucault]] och [[Antonio Negri|Negri]]. Vad som enligt Read kännetecknar kapitalismen idag är en intim relation mellan produktionen av varor och produktionen av begär, behov, föreställningar och kunskap. Långt ifrån den traditionella marxismens stela uppdelning mellan bas och överbyggnad revitaliserar Read Marx begrepp produktionssätt med utgångspunkt från en ny förståelse av subjektivitet. ([[The micro-politics of capital|Läs mer...]])<br />
<br />
|}<br />
<br />
= Förutsätter goda förkunskaper =<br />
<br />
{| width="100%" cellpadding="10"<br />
<br />
|valign="top" width="50%"|<br />
<br />
== Enskilda artiklar och essäer ==<br />
<br />
<br />
== Böcker ==<br />
<br />
<br />
|}</div>Unautrehttps://www.krigsmaskinen.se/index.php?title=Kontrollsamh%C3%A4llet&diff=2465Kontrollsamhället2010-08-26T20:17:58Z<p>Unautre: /* Externa länkar */</p>
<hr />
<div>[[Bild:Camera2.jpg|left]]'''Kontrollsamhället''' är ett begrepp använt av [[Gilles Deleuze]] i texten ''Postskriptum om kontrollsamhällena.'' Det betecknar den typ av maktrelationer som ersätter de gamla "disciplinära" samhällen som [[Michel Foucault]] studerat i böcker som ''Vansinnets historia'' och ''Övervakning och straff'', dvs den form av disciplinära praktiker som växte fram under 1700- och 1800-talen och som nådde sin höjdpunkt under början av 1900-talet. Kontrollsamhällena utvecklas ur dessa äldre former av makt, och börjar göra sig gällande på allvar efter andra världskriget.<br />
<br />
Medan de disciplinära samhällena byggde på åtskilda institutioner av instängande karaktär (skolan, mentalsjukhuset, det militära, fabriken, etc) genom vilka individen passerade och underkastades diverse former för disciplin, karaktäriseras kontrollsamhällena av "kontroll i det fria", där domesticeringen av [[subjektivitet]] är det centrala. Samtidigt som alla individer genom konstant språklig/ideologisk integrering fås att "begära sin egen underordning", har kontrollsamhällena en uppsjö övervakande och repressiva resurser spridda över hela det sociala spektrat och behöver således inte stänga in individerna på institutioner (även om detta givetvis fortsätter att ske i viss utsträckning), eftersom alla platser och alla utrymmen, fysiska såväl som immateriella, är möjliga att övervaka och vid behov undertrycka, dvs '''kontrollera'''.<br />
<br />
Samhället har i den meningen blivit ett "reservat" eller ett utökat fängelse, där en av de viktigaste maktfunktionerna är ''intrycket av frihet.'' Då [[subjektivitet|subjektiviteterna]] tillåts relativt fritt spelrum (vilket är en förutsättning för den utvecklade form av kapitalism som kontrollsamhället förutsätter) men likväl enbart tillåts fungera i enlighet med vad som förväntas av dem - som producenter, konsumenter, bärare av skilda men i grunden likartade identiteter, etc - uppstår en paradoxal kluvenhet mellan den fria rörelsen och de gränser som omger den. I kontrollsamhället blir därför samspelet, eller konflikten, mellan [[släta och räfflade rum]] en ständigt pågående realitet på såväl mikro- som makronivå. Detta illustrerar tydligt relationen mellan [[stat|Statliga]] och [[nomadtänkande|nomadiska]] tendenser; i kontrollsamhället fungerar kontrollen genom ett visst mått av flexibilitet, eftersom en fullkomligt rigid struktur med nödvändighet stelnar och förlorar möjligheten att utvecklas. Men samtidigt är rörligheten starkt villkorad och avgränsad; den tillåts verka enbart inom tydligt definierade ramar.<br />
<br />
== Se även ==<br />
[[Tio teser om multituden och postfordistisk kapitalism]]<br />
<br />
== Externa länkar ==<br />
* [http://www.motarbetaren.se/insurrection_raven/se_texts/deleuze_postskriptum_om_kontrollsamhallena.html Postskriptum om kontrollsamhällena]<br />
<br />
[[Kategori:Deleuze & Guattari]]<br />
[[Kategori: Kapital- och ideologikritik]]</div>Unautrehttps://www.krigsmaskinen.se/index.php?title=Ideologi&diff=2463Ideologi2010-07-31T20:39:00Z<p>Unautre: /* Vidare läsning */</p>
<hr />
<div>Begreppet '''ideologi''' används bland annat i betydelsen ett "falskt medvetande" som har som syfte att släta över motsättningar, avleda uppmärksamheten till ovidkommande ting och legitimera och understödja makten och samhällets fortbestånd.<br />
<br />
<blockquote>''Vilket idésystem som helst som tar sin utgångspunkt i en abstraktion – en abstraktion som tilldelar dig vissa bestämda roller eller plikter – är en ideologi. En ideologi förser dem som accepterar den med en falsk medvetenhet, som nödvändigtvis innehåller komponenten att den är styrd av andra. Detta leder till att de som accepterar ideologin beter sig som objekt istället för subjekt, vilket möjliggör att de utnyttjas snarare än agerar för att förverkliga sina egna viljor. Alla olika ideologier är uppbyggda runt olika abstraktioner, men alla tjänar ändå en överordnad klass genom att ge individer (även om termen inte verkar riktigt passande – "medlemmar i flocken" är kanske mer korrekt) en känsla av meningsfullhet i offer, lidande och underordning.'' – [http://www.batko.se/sv_issue2_ch10.php Det revolutionära nöjet att tänka själv]</blockquote><br />
<br />
<br />
== Ideologins speglande karaktär ==<br />
<br />
[[Louis Althusser]] definierade ideologi som "en avbildning av det imaginära förhållandet mellan individerna och deras reella existensbetingelser". I essän "Ideologi och ideologiska statsapparater" diskuterar Althusser detta som en produktion av [[subjektivitet]] där individerna genom så kallad interpellation fås att "fungera på egen hand", det vill säga att begära sin egen underordning. Ideologiska statsapparter (ISA) som till exempel skolan, reklamen, den statliga propagandan eller religionen, "anropar" individen genom ett budskap som besvaras genom att individen bekräftar sin roll som subjekt och således reproducerar de maktrelationer som vidmakthåller de rådande omständigheterna.<br />
<br />
Althusser skriver:<br />
<br />
<blockquote>''Ideologins speglande struktur säkrar på en gång:<br />
''(1) att "individerna" interpelleras som subjekt,''<br />
''(2) att de underkastas Subjektet,''<br />
''(3) att det sker ett ömsesidigt erkännande mellan subjekten och Subjektet, mellan subjekten inbördes samt att subjektet erkänner sig självt,''<br />
''(4) en absolut garanti att allting därmed är fullkomligt bra och att allt kommer att gå väl, förutsatt att subjekten erkänner vad de är och handlar i enlighet därmed [...].''<br />
<br />
''Resultat: Fångna i detta fyrdelade system, där de interpelleras som subjekt, underkastas Subjektet, erkänns ömsesidigt och förses med absoluta garantier, "fungerar" subjekten, "fungerar på egen hand" i det helt övervägande antal fall, med undantag för "dåliga subjekt" som då och då orsakar ingripande från en eller annan (repressiv) avdelning av statsapparaten.''''</blockquote><br />
<br />
Ideologi bör alltså inte förstås enbart som en "dimridå" eller någon form av "lögn" som det gäller att avslöja, utan som en '''maktrelation''' som subjekten aktivt upprätthåller genom att fortsätta agera som just subjekt. <br />
<br />
Detta är ett perspektiv på makt som, i olika former, fått stort inflytande bland senare teoribildningar och kritiska studier. Till exempel [[Michel Foucault|Michel Foucaults]] [[diskurs|diskursanalyser]] och [[Gilles Deleuze|Deleuzes]] och [[Félix Guattari|Guattaris]] teorier om semiotisk subsumtion och [[Mille Plateaux|mikrofascism]], liksom om [[kontrollsamhället]] kan sägas verka i den ideologikritiska traditionen (även om ingen av de nämnda tänkarna var "Althusserian" eller okritiskt använde sig av Althussers arbeten).<br />
<br />
== Vidare läsning ==<br />
* Louis Althusser: "Ideologi och ideologiska statsapparater" (I ''Filosofi från proletär klasståndpunkt'')<br />
* [http://www.marxists.org/reference/archive/althusser/1970/ideology.htm Louis Althusser: Ideology and Ideological State Apparatuses]<br />
* [http://ideologikritik.wordpress.com/ Ideologikritik (blogg)]<br />
<br />
[[Kategori:Kapital- och ideologikritik]]</div>Unautrehttps://www.krigsmaskinen.se/index.php?title=Ideologi&diff=2462Ideologi2010-07-31T20:38:04Z<p>Unautre: /* Vidare läsning */</p>
<hr />
<div>Begreppet '''ideologi''' används bland annat i betydelsen ett "falskt medvetande" som har som syfte att släta över motsättningar, avleda uppmärksamheten till ovidkommande ting och legitimera och understödja makten och samhällets fortbestånd.<br />
<br />
<blockquote>''Vilket idésystem som helst som tar sin utgångspunkt i en abstraktion – en abstraktion som tilldelar dig vissa bestämda roller eller plikter – är en ideologi. En ideologi förser dem som accepterar den med en falsk medvetenhet, som nödvändigtvis innehåller komponenten att den är styrd av andra. Detta leder till att de som accepterar ideologin beter sig som objekt istället för subjekt, vilket möjliggör att de utnyttjas snarare än agerar för att förverkliga sina egna viljor. Alla olika ideologier är uppbyggda runt olika abstraktioner, men alla tjänar ändå en överordnad klass genom att ge individer (även om termen inte verkar riktigt passande – "medlemmar i flocken" är kanske mer korrekt) en känsla av meningsfullhet i offer, lidande och underordning.'' – [http://www.batko.se/sv_issue2_ch10.php Det revolutionära nöjet att tänka själv]</blockquote><br />
<br />
<br />
== Ideologins speglande karaktär ==<br />
<br />
[[Louis Althusser]] definierade ideologi som "en avbildning av det imaginära förhållandet mellan individerna och deras reella existensbetingelser". I essän "Ideologi och ideologiska statsapparater" diskuterar Althusser detta som en produktion av [[subjektivitet]] där individerna genom så kallad interpellation fås att "fungera på egen hand", det vill säga att begära sin egen underordning. Ideologiska statsapparter (ISA) som till exempel skolan, reklamen, den statliga propagandan eller religionen, "anropar" individen genom ett budskap som besvaras genom att individen bekräftar sin roll som subjekt och således reproducerar de maktrelationer som vidmakthåller de rådande omständigheterna.<br />
<br />
Althusser skriver:<br />
<br />
<blockquote>''Ideologins speglande struktur säkrar på en gång:<br />
''(1) att "individerna" interpelleras som subjekt,''<br />
''(2) att de underkastas Subjektet,''<br />
''(3) att det sker ett ömsesidigt erkännande mellan subjekten och Subjektet, mellan subjekten inbördes samt att subjektet erkänner sig självt,''<br />
''(4) en absolut garanti att allting därmed är fullkomligt bra och att allt kommer att gå väl, förutsatt att subjekten erkänner vad de är och handlar i enlighet därmed [...].''<br />
<br />
''Resultat: Fångna i detta fyrdelade system, där de interpelleras som subjekt, underkastas Subjektet, erkänns ömsesidigt och förses med absoluta garantier, "fungerar" subjekten, "fungerar på egen hand" i det helt övervägande antal fall, med undantag för "dåliga subjekt" som då och då orsakar ingripande från en eller annan (repressiv) avdelning av statsapparaten.''''</blockquote><br />
<br />
Ideologi bör alltså inte förstås enbart som en "dimridå" eller någon form av "lögn" som det gäller att avslöja, utan som en '''maktrelation''' som subjekten aktivt upprätthåller genom att fortsätta agera som just subjekt. <br />
<br />
Detta är ett perspektiv på makt som, i olika former, fått stort inflytande bland senare teoribildningar och kritiska studier. Till exempel [[Michel Foucault|Michel Foucaults]] [[diskurs|diskursanalyser]] och [[Gilles Deleuze|Deleuzes]] och [[Félix Guattari|Guattaris]] teorier om semiotisk subsumtion och [[Mille Plateaux|mikrofascism]], liksom om [[kontrollsamhället]] kan sägas verka i den ideologikritiska traditionen (även om ingen av de nämnda tänkarna var "Althusserian" eller okritiskt använde sig av Althussers arbeten).<br />
<br />
== Vidare läsning ==<br />
* Louis Althusser: "Ideologi och ideologiska statsapparater" (I ''Filosofi från proletär klasståndpunkt'')<br />
* [http://www.marxists.org/reference/archive/althusser/1970/ideology.htm/ Louis Althusser: Ideology and Ideological State Apparatuses]<br />
* [http://ideologikritik.wordpress.com/ Ideologikritik (blogg)]<br />
<br />
[[Kategori:Kapital- och ideologikritik]]</div>Unautrehttps://www.krigsmaskinen.se/index.php?title=Ideologi&diff=2461Ideologi2010-07-31T20:36:24Z<p>Unautre: /* Vidare läsning */</p>
<hr />
<div>Begreppet '''ideologi''' används bland annat i betydelsen ett "falskt medvetande" som har som syfte att släta över motsättningar, avleda uppmärksamheten till ovidkommande ting och legitimera och understödja makten och samhällets fortbestånd.<br />
<br />
<blockquote>''Vilket idésystem som helst som tar sin utgångspunkt i en abstraktion – en abstraktion som tilldelar dig vissa bestämda roller eller plikter – är en ideologi. En ideologi förser dem som accepterar den med en falsk medvetenhet, som nödvändigtvis innehåller komponenten att den är styrd av andra. Detta leder till att de som accepterar ideologin beter sig som objekt istället för subjekt, vilket möjliggör att de utnyttjas snarare än agerar för att förverkliga sina egna viljor. Alla olika ideologier är uppbyggda runt olika abstraktioner, men alla tjänar ändå en överordnad klass genom att ge individer (även om termen inte verkar riktigt passande – "medlemmar i flocken" är kanske mer korrekt) en känsla av meningsfullhet i offer, lidande och underordning.'' – [http://www.batko.se/sv_issue2_ch10.php Det revolutionära nöjet att tänka själv]</blockquote><br />
<br />
<br />
== Ideologins speglande karaktär ==<br />
<br />
[[Louis Althusser]] definierade ideologi som "en avbildning av det imaginära förhållandet mellan individerna och deras reella existensbetingelser". I essän "Ideologi och ideologiska statsapparater" diskuterar Althusser detta som en produktion av [[subjektivitet]] där individerna genom så kallad interpellation fås att "fungera på egen hand", det vill säga att begära sin egen underordning. Ideologiska statsapparter (ISA) som till exempel skolan, reklamen, den statliga propagandan eller religionen, "anropar" individen genom ett budskap som besvaras genom att individen bekräftar sin roll som subjekt och således reproducerar de maktrelationer som vidmakthåller de rådande omständigheterna.<br />
<br />
Althusser skriver:<br />
<br />
<blockquote>''Ideologins speglande struktur säkrar på en gång:<br />
''(1) att "individerna" interpelleras som subjekt,''<br />
''(2) att de underkastas Subjektet,''<br />
''(3) att det sker ett ömsesidigt erkännande mellan subjekten och Subjektet, mellan subjekten inbördes samt att subjektet erkänner sig självt,''<br />
''(4) en absolut garanti att allting därmed är fullkomligt bra och att allt kommer att gå väl, förutsatt att subjekten erkänner vad de är och handlar i enlighet därmed [...].''<br />
<br />
''Resultat: Fångna i detta fyrdelade system, där de interpelleras som subjekt, underkastas Subjektet, erkänns ömsesidigt och förses med absoluta garantier, "fungerar" subjekten, "fungerar på egen hand" i det helt övervägande antal fall, med undantag för "dåliga subjekt" som då och då orsakar ingripande från en eller annan (repressiv) avdelning av statsapparaten.''''</blockquote><br />
<br />
Ideologi bör alltså inte förstås enbart som en "dimridå" eller någon form av "lögn" som det gäller att avslöja, utan som en '''maktrelation''' som subjekten aktivt upprätthåller genom att fortsätta agera som just subjekt. <br />
<br />
Detta är ett perspektiv på makt som, i olika former, fått stort inflytande bland senare teoribildningar och kritiska studier. Till exempel [[Michel Foucault|Michel Foucaults]] [[diskurs|diskursanalyser]] och [[Gilles Deleuze|Deleuzes]] och [[Félix Guattari|Guattaris]] teorier om semiotisk subsumtion och [[Mille Plateaux|mikrofascism]], liksom om [[kontrollsamhället]] kan sägas verka i den ideologikritiska traditionen (även om ingen av de nämnda tänkarna var "Althusserian" eller okritiskt använde sig av Althussers arbeten).<br />
<br />
== Vidare läsning ==<br />
* Louis Althusser: "Ideologi och ideologiska statsapparater" (I ''Filosofi från proletär klasståndpunkt'')<br />
* [http://www.marxists.org/reference/archive/althusser/1970/ideology.htm/ Louis Althusser: Ideology and Ideological State Apparatuses ]<br />
* [http://ideologikritik.wordpress.com/ Ideologikritik (blogg)]<br />
<br />
[[Kategori:Kapital- och ideologikritik]]</div>Unautrehttps://www.krigsmaskinen.se/index.php?title=Rekommenderad_l%C3%A4sning&diff=2460Rekommenderad läsning2010-07-31T20:25:45Z<p>Unautre: /* Böcker */</p>
<hr />
<div>Här listar vi texter som vi anser vara särskilt bra och intressanta. Det är inte en litteraturlista att läsas från första till sista titeln utan exempel på texter som kan fördjupa och ibland förföra den läsgirige. Eller ge de tveksamma en knuff i all välmening och inspirera till läsning. Läs allt, läs inget eller läs något från listan, det är upp till dig. Det blir inget prov, ingen tenta, inget förhör. Bara en bättre värld.<br />
<br />
* [[Hitta böckerna|Hitta böckerna - bibliotek, antikvariat, bokförlag, textarkiv på nätet]]<br />
<br />
<br />
= Utan krav på förkunskaper =<br />
<br />
{| width="100%" cellpadding="10"<br />
<br />
|valign="top" width="50%"|<br />
<br />
== Enskilda artiklar och essäer ==<br />
'''[http://www.polkagris.nu/agpk/index.html Arbete Gemenskap Politik Krig] av prole.info (2005)'''<br><br />
Hur många gånger har du inte suttit i tv-soffan och svurit över hur svår 500-kronorsnivån i Jeopardy är? Hur ofta har du inte framstått som obildad på olika tillställningar när dina universitetspolare börjat diskutera flervariabelanalys eller Strindbergs samlade verk? Visst känns det som att du ligger steget efter hela tiden? Då är denna fina allt-i-allo lösning något för dig. I några få enkla steg får du allt du behöver för att behärska din vardag.<br />
<br />
'''[http://www.polkagris.nu/?p=12 Sabotage] av Polkagris'''<br><br />
Sabotage är konsekvensen av en skitdag på jobbet och en kass lön. Det är både en nödvändighet och en självklarhet.<br />
<br />
'''[http://hemsidor.torget.se/users/c/Chilli/ArbetaEj.htm Avskaffa arbetet!] av Bob Black (1985)'''<br><br />
Denna text av den amerikanske anarkisten Bob Black är en stridsskirft mot arbetet. Inte bara lönearbetet utan arbetet i alla dess former. Det är en uppgörelse med denna företeelse som är själva fundamentet för vårt kapitalistiska liv. Det finns ingen som ser på arbete på samma sätt efter att ha läst denna text.<br />
<br />
'''[http://www.riff-raff.se/3-4/arbaut.php Arbetsorganisering och arbetarautonomi i terminal - En introduktion till den militanta undersökningen som metod] av Johan Forsberg (2003)'''<br><br />
Det är hög tid att återigen gå på offensiven i klasskampen genom en självständig, mångfacetterad arbetarmakt från basen. Arbetarklassens frigörelse kan ju som bekant inte vara något annat än dess eget verk. Alla diskussioner och initiativ i denna riktning är välkomna. Denna artikel är ett bidrag till detta där jag sätter ord på mina erfarenheter av arbetsplatskamp i lagerbranschen utifrån mina år som terminalarbetare.<br />
<br />
'''[http://www.batko.se/sv_prole_management.php Proletär management] av [[Kämpa tillsammans!]] (2008)'''<br><br />
Arbetarklassens frigörelse måste inte bara vara dess eget verk utan arbetarklassens frigörande praktiker är även dess eget verk. Frågan om arbetarautonomi är därför inte i första hand en politisk fråga utan snarare en organisatorisk och denna artikel handlar om konkret och faktisk arbetarautonomi som den existerar i Sverige idag på tvåtusentalet. Tesen som drivs är att kampen på arbetsplatserna inte först och främst förs inom fackföreningarna utan genom den informella organisering som ofta brukar uppstå mellan arbetskamrater. Denna organisering är emellertid inget som skapas av sig självt utan något som måste produceras och därför något som kan utvecklas och spridas. Vår grundläggande tes har alltid varit att potentialen till radikal antikapitalistisk arbetarkamp finns där den faktiskt bedrivs. Och idag bedrivs denna kamp inte i fackföreningarnas regi utan i den informella arbetsplatsorganiseringen och det är dess självständiga, informella och omedelbara karaktär som gör den radikal och antikapitalistisk. I den här artikeln vill vi undersöka hur denna kamp uppstår och formerar sig.<br />
<br />
'''Försök till en kritik av våldet av [[Walter Benjamin]]'''<br><br />
I den klassiska essän ”Försök till en kritik av våldet” försöker Walter Benjamin säkerställa möjligheten av ett våld som är absolut utanför och bortom rätten; ett rent anarkistiskt våld som förgör [[suveränitet]]en. Han kallar detta för ”[[gudomligt våld]]”, vilket är diametralt motsatt det ”[[myt]]iska våldet”, det rättkonserverande och det rättsetablerande våldet. ([[Gudomligt våld|Läs mer...]])<br />
<br />
|valign="top" width="50%"|<br />
<br />
== Böcker ==<br />
'''[http://www.riff-raff.se/vd/ Vägrandets dynamik] av [[Gilles Dauvé]] (Riff-raff, 2004)'''<br><br />
Vägrandets dynamik är en bok om [[kommunism]]en och den kommunistiska rörelsen. Boken innehåller nitton provocerande texter skrivna av den franske tänkaren '''[[Gilles Dauvé]]''' mellan åren 1968 och 2003. Texterna kritiserar [[kapitalism]]en, [[demokrati]]n och moralen samt undersöker var underlaget för upproriskhet och revolutionär aktivitet finns idag.<br />
<br />
'''[http://www.motarbetaren.se/insurrection_raven/se_texts/manson_karl_marx.html Karl Marx - en introduktion] av Per Månson (Daidalos, 1993)'''<br><br />
Denna bok om [[Karl Marx]] och hans teoretiska och politiska verk är – som undertiteln antyder – avsedd som en introduktion till en av historiens mest betydelsefulla tänkare. Att boken är avsedd som en introduktion medför att alla djupare diskussioner om honom och hans verk har utelämnats och att de i akademiska sammanhang så självklara referenserna till olika verk har utelämnats. De fåtal citat av Marx som här och var finns insprängda i texten är korta och avser främst att visa uttryck och begrepp som Marx ibland använde. Framställningen är inte på något ställe uppbyggt på Marx egna ord, eftersom ambitionen har varit att så enkelt som möjligt ge en uppfattning om vad Marx teorier och politiska uppfattningar handlar om.<br />
<br />
'''[http://www.motarbetaren.se/insurrection_raven/se_texts/den_andra_arbetarrorelsen.html Den "andra" arbetarrörelsen och reformismens framväxt] av Brutus Östling (Federativs, 1980)'''<br><br />
Den "andra" arbetarrörelsen och reformismens framväxt beskriver den svenska arbetarrörelsen utveckling från industrialismens genombrott fram till den allmäna rösträttens genomförande, hur reformismen tog form och kom att dominera, hur kampen för socialismen kom i motsättning till kampen för förbättringar inom systemet. Brutus Östling visar hur reformismens framväxt låter sig förstås som ett reslutat av de erfarenheter arbetarna gjorde i sin dagliga praktik och av styrkeförållandena i klasskampen och inom arbetarröelsen. I centrum för framställningen står motsättningarna mellan yrkesutbildade och outbildade arbetare, mellan kampen för högre lön och kampen som tar sin utgångspunkt i den omedelbara produktionsprocessen. ([[Den "andra" arbetarrörelsen|Läs mer]])<br />
<br />
'''Letters of Insurgents av [[Fredy Perlman]]'''<br><br />
Omskakande och plågsamt. Här finns det inga rätta svar eller fasta ståndpunkter. Vi möter två gammla vänner som delar ett gemensamt förflutet, ett liv. De har skiljts åt av en besegrad revolution men har återupptagit kontakten med varandra brevledes. Konfrontativa och ärliga diskussioner om vad som verkligen har hänt. Erfarenhet läggs till erfarenhet i det pussel som är deras liv. De går från insikt till insikt. Hatar varandra. Älskar varandra. Omvärderar varnadra och sig själva. Är man vid sina sinnens fulla bruk som läsare går det inte skärma sig från boken. Du rycks själv med och tvingas tänka över ditt eget liv. Men du får inga färdig svar. Du lämnas ensam kvar och tvingas tänka själv. ([http://www.polkagris.nu/wiki/index.php/Perlman%2C_Fredy:_Letters_of_Insurgents Läs mer på Polkawikin...])<br />
<br />
'''[http://www.motarbetaren.se/insurrection_raven/en_texts/from_riot_to_insurrection.html From riot to insurrection] av Alfredo Bonnano (Elephant Editions, 1988)'''<br><br />
Häftet består av två texter.[---] Den första texten beskriver kapitalismens utvecklingen mot det ”postindustriella” med allt vad det innebär, och drar utifrån detta slutsatser om klasskampens utveckling och det framtida motståndets förutsättningar. Den andra delen ([http://www.batko.se/sv_bonanno_insurr_project.php finns översatt till svenska]) går i princip igenom samma saker som den första, men utvecklar och förtydligar vissa bitar. Främst biten om kapitalets kriser och förändring, och anarkisternas roll i den ny situationen. ([[Alfredo Bonanno: From Riot to Insurrection|Läs mer]])<br />
<br />
'''Vilda strejker: en undersökning inom Svenska Metallindustriarbetareförbundet av Sven O. Andersson (Raben & Sjögren, 1969)'''<br><br />
Boken Vilda strejker: en undersökning inom Svenska metallindustriarbetareförbundet är en sociologisk undersökning av metallarbetarnas vilda strejkerna från 1969. Den är bearbetad och redigerad av Sven O. Andersson. ([[Sven O. Andersson: Vilda strejker: en undersökning inom Svenska metallindustriarbetareförbundet|Läs mer]])<br />
<br />
'''[http://www.motarbetaren.se/insurrection_raven/se_texts/overvakning_och_straff.html Övervakning och straff], av [[Michel Foucault]]'''<br><br />
För [[Michel Foucault|Foucault]] framstår övergången från brutala kroppsstraff till fängelsestraff som följden av en ny och effektivare disciplinering av människorna, något som går igen på en rad områden, från 1600-talet och framåt: skolväsendet, arméerna och fabrikerna. En äldre form av maktutövning ersätts av en ny och än mer långtgående, som ytterst syftar till människornas fullständiga normalisering och anpassning till det nya produktionssystemets krav. I fängelseinstitutionen får dessa tendenser sitt mest fullödiga uttryck. Den kanske mest inflytelserika av Foucaults långa rad av civilisationskritiska undersökningar. I en inledning till boken ger Sune Sunesson en klargörande presentation av Foucaults tänkande.<br />
<br />
|}<br />
<br />
= Förutsätter vissa förkunskaper =<br />
<br />
{| width="100%" cellpadding="10"<br />
<br />
|valign="top" width="50%"|<br />
<br />
== Enskilda artiklar och essäer ==<br />
'''[http://www.eurozine.com/articles/2009-12-21-ramsay-sv.html Marx? Vilken Marx?] av Anders Ramsay (2008)'''<br><br />
Att på nytt läsa ”Marx efter marxismen” har inte varit det lättaste. Flera som idag åberopar [[Karl Marx]] i sin samtidskritik visar sig, menar Ramsay, anamma en traditionell och okritisk tolkning av Marx. ”Ser man nu som hastigast igenom dessa mer eller mindre inflytelserika arbeten så finns det en hel del att säga om den förståelse av Marx som framträder i dem. Enkelt uttryckt är den inte med sin tid, i den meningen att forskningen om Marx ligger långt bortom den utbredda förståelsen av honom. Jag tänker då främst på den så kallade ekonomikritiska delen av författarskapet (det vill säga ''[[Guide till Kapitalet|Kapitalet]]'' och dithörande skrifter). Antingen man kritiserar (Castells), dekonstruerar ([[Jacques Derrida|Derrida]]) eller hyllar Marx (som Hardt och [[Antonio Negri|Negri]], utan några egentliga konsekvenser för den egna analysen), alternativt gör anspråk på att utveckla den marxistiska teorin (Malm), utgår dessa författare nästan undantagslöst från en traditionell tolkning. I andra delar av vänstern nöjer man sig med blinkningar till en införstådd "marxism" som inte går utöver föreställningar om finanskapitalets nyliberala konspiration mot välfärdsstaten, en inte särskilt marxistisk tanke. Det är slående att förståelsen av Marx verk i mittfåran av dagens kritiska samhällsvetenskap och vänsterdebatt ligger åtskilliga nivåer under vad den gjorde för bara ett par, tre decennier sedan, då Marx upplevde ett aldrig tidigare skådat mottagande i den akademiska världen. Det verkar uppenbarligen som om något har gått förlorat som behöver inhämtas.”<br />
<br />
'''[http://platypus1917.home.comcast.net/~platypus1917/postonemoishe_rethinkingmarx1995.htm Rethinking Marx (in a post-marxist world)] av [[Moishe Postone]] (1995)'''<br><br />
Moishe Postone har i en rigorös omtolkning av [[Karl Marx]] ekonomikritik lagt fram en ny förståelse av Marx som går bortom den traditionella marxismen och ger nya perspektiv på den samtida globala [[kapitalism]]en. ”Rethinking Marx”, som med fördel läses tillsammans med ”Critique and historical transformation”, är en kort sammanfattning av Postones bok ''Time, labor, and social domination''. <br />
<br />
Kan läsas utan förkunskaper, men viss kännedom om grundläggande [[Guide till Kapitalet|marxsk ekonomikritik]] underlättar.<br />
<br />
'''Kommunismens diakroni: utvägar och flyktförsök från den reella underordningen (2008)'''<br><br />
Denna artikel utarbetar en [[antipolitik|antipolitisk]] kommunism med hjälp av Marx ekonomikritik. Utifrån en kritik av [[Antonio Negri]]s kommunismhypotes tecknas den antipolitiska kommunismen som en radikalisering av begreppet [[exodus]]. Publicerades i [[Dissident]] nr 3.<br />
<br />
Kan läsas utan förkunskaper men grundläggande förståelse av [[Guide till Kapitalet|Marx ekonomikritik]] och [[Antonio Negri]]s läsning av Marx underlättar.<br />
<br />
'''[http://excerpter.wordpress.com/2005/12/24/ernst-junger-over-linjen/ Över linjen] av [[Ernst Jünger]]<br><br />
[[Nihilism]]en behandlas av Jünger som en tendens och tillstånd både hos den enskilda människan och i samhället som med framväxten av det moderna samhället har blivit en normalitet. Nihilismen är, enligt Jünger, en på många sätt destruktiv tendens; den river ner, bryter sönder, upplöser. Nihilismen (av grekiska nihil, ingenting) innebär avsaknaden av absoluta värden, av en högre ordning, upplösandet av alla stora historier ("Metanarrativ"), alla absoluta sanningar, osv. Med andra ord den accelererande föränderligheten (kapitalets konstanta revolutionerande av sig själv i allt högre takt, det som Jünger kallar "verkstadskaraktären" och som analyseras noggrannare i [[Der Arbeiter]]) har gett upphov till upplevelsen av att befinna sig i en ständig övergångsfas där både historien och framtiden hela tiden måste uppfinnas. Det är enligt Jünger felaktigt att karaktärisera nihilismen som sjuk, ond eller kaotisk. Inget hindrar den från att vara frisk, god och ordnad. Den nihilistisk kraften är inte bara en våldsam och destruktiv kraft på det materiella planet (ekonomiskt, ekologiskt, etc) utan även mentalt och själsligt. Över Linjen tar även upp möjligheten till mänsklig gemenskap i nihilismens tidsålder, eller, för att använda Jüngers eget lätt metaforiska språkbruk: huruvida trädgårdar och vilda stigar kan upprättas utan Leviathans intrång. Ty även om den moderna tiden har underkastat sig nästan alla aspekter av livet, existerar likväl områden som inte går att fullständigt inkorporera. ([[Ernst Jünger|Läs mer...]])<br />
<br />
'''[http://www.geocities.com/insurrection_raven/se_texts/deleuze_nomadtankande.html Nomadtänkande] av [[Gilles Deleuze]]'''<br><br />
Vi känner problemet för dagens revolutionärer: att finna en enhet med bevarande av den lokala, autonoma kampen, utan att falla tillbaka på partiets eller statsapparatens despotiska och byråkratiska organisationsmönster; en [[krigsmaskin]] som inte återskapar statsapparaten, en nomadisk enhet öppen för yttervärlden, utan beröring med den slutna, inre despotiska enheten. Kanske är centrum i [[Friedrich Nietzsche|Nietzsches]] tänkande att söka här, det som anger hans djupgående brott mot filosofin, så som det manifesteras i aforistiken: att av tänkandet ha gjort en krigsmaskin, en murbräcka, att ha gjort tänkandet till en nomadisk kraft. Även om resan är orörlig, även om den sker på stället, osynlig, oväntad och underjordisk måste vi ställa frågan: vilka är dagens nomader, vilka är dagens verkliga nietzscheaner? ([[Nomadtänkande|Läs mer...]])<br />
<br />
|valign="top" width="50%"|<br />
<br />
== Böcker ==<br />
'''[http://www.marxists.org/svenska/marx/1867/23-d100.htm Kapitalet, första boken] av [[Karl Marx]]<br><br />
I ''Kapitalet'' presenterar Karl Marx sin mest utvecklade och förfinade ekonomikritik. Första boken är en kritisk, dialektisk analys av det kapitalistiska produktionssättet utifrån produktionsprocessen. Här analyserar Marx bland annat det abstrakta arbetet, varufetischismen, och kapitalet som självförökande värde. Det är ingen underdrift att hävda att ''Kapitalet'' är en av de absolut viktigaste verken för vår tid. Ett måste för alla som är kritiska av det samhälle vi lever i.<br />
<br />
''Kapitalet'' kan vara en svårläst bok, särskilt om man inte har någon kunskap om Marx ekonomikritik sedan tidigare. Därför är någon sorts guide att rekommendera, exempelvis [[Guide till Kapitalet|Krigsmaskinens egna]].<br />
<br />
'''Time, labor and social domination av [[Moishe Postone]]'''<br><br />
Moishe Postone har i en rigorös omtolkning av Karl Marx ekonomikritik lagt fram en ny förståelse av Marx som går bortom den traditionella marxismen och ger nya perspektiv på den samtida globala kapitalismen.<br />
<br />
Boken läses med fördel efter eller parallellt med ''[[Guide till Kapitalet|Kapitalet]]''. Läs också Postones kortare ”[http://platypus1917.home.comcast.net/~platypus1917/postonemoishe_rethinkingmarx1995.htm Rethinking Marx]” som introduktion.<br />
<br />
'''Imperiet av [[Michael Hardt]] & [[Antonio Negri]] (2000)'''<br><br />
I [[Imperiet]] beskriver Hardt och Negri den globala ordning som varit i vardande från 70-talet och fråmåt till idag. Denna ordning, som de kallar imperiell, kommer ur produktionens omvandling till en [[biopolitik|biopolitisk produktion]] samt [[suveränitet]]ens omvandling till ett decentrerat och biopolitiskt [[kontrollsamhälle]]. Boken finns [http://www.infoshop.org/texts/empire.pdf tillgänglig fritt på engelska], som av många anses vara bättre än den svenska översättningen.<br />
<br />
'''In the shadow of the silent majorities av [[Jean Baudrillard]] (1978)'''<br><br />
Baudrillards tes är att ”massorna” har försvunnit och att det sociala är över; med andra ord att det politiska så som vi förstår det har upphört. Baudrillard utmanar sociologiska förståelser av det sociala och av massan. Traditionellt har de setts som ett fält av potentiell energi, av urladdningar, av rörelse, förändring, osv. Men bara potentiellt, för om ingen tog till orda och blev massornas röst så förblev massorna en tyst majoritet. Baudrillard vill vända på den här förståelsen. Tvärtom, menar han, är nu den tysta majoriteten inte en smältdegel av virtuella begär och produktivitet utan ett slags svart hål som slukar det sociala. Massan har inte någon positiv definition utan karaktäriseras av att den är så indistinkt, så grå och neutral - ”varken det ena eller det andra (ne-uter)”. Och dess tystnad är dess styrka. ([[In the shadow of the silent majorities|Läs mer...]])<br />
<br />
'''The most radical gesture: The situationist international in a postmodern age av Sadie Plant (1992)'''<br><br />
Plants bok undersöker både [[Situationistiska internationalen|situationisternas]] idéer och dess förhållande till andra samtida rörelser och filosofer som [[Gilles Deleuze|Deleuze]] och [[Félix Guattari|Guattari]], Lyotard och [[Jean Baudrillard|Baudrillard]].<br />
<br />
'''The micro-politics of capital: Marx and the prehistory of the present av Jason Read (2003)'''<br><br />
Read undersöker förhållandet mellan produktionssätt och subjektivitet genom en nyläsning av [[Karl Marx|Marx]] utifrån [[Louis Althusser|Althusser]], [[Gilles Deleuze|Deleuze]], [[Michel Foucault|Foucault]] och [[Antonio Negri|Negri]]. Vad som enligt Read kännetecknar kapitalismen idag är en intim relation mellan produktionen av varor och produktionen av begär, behov, föreställningar och kunskap. Långt ifrån den traditionella marxismens stela uppdelning mellan bas och överbyggnad revitaliserar Read Marx begrepp produktionssätt med utgångspunkt från en ny förståelse av subjektivitet. ([[The micro-politics of capital|Läs mer...]])<br />
<br />
|}<br />
<br />
= Förutsätter goda förkunskaper =<br />
<br />
{| width="100%" cellpadding="10"<br />
<br />
|valign="top" width="50%"|<br />
<br />
== Enskilda artiklar och essäer ==<br />
<br />
<br />
== Böcker ==<br />
<br />
<br />
|}</div>Unautre