https://www.krigsmaskinen.se/api.php?action=feedcontributions&feedformat=atom&user=MotvalsKrigsmaskinen - Användarbidrag [sv]2026-07-15T03:43:25ZAnvändarbidragMediaWiki 1.26.2https://www.krigsmaskinen.se/index.php?title=Referensverket&diff=1955Referensverket2009-09-18T11:25:06Z<p>Motvals: /* Specialsidor */</p>
<hr />
<div>__NOTOC__<br />
<br />
<br />
== Specialsidor ==<br />
<div style="-moz-column-count:3;"><br />
<br />
* [[Guide till Kapitalet]]<br />
* [[Reading Marx’s Capital with David Harvey]]<br />
* [[Portal:Gemenskap|Gemenskap]]<br />
* [[Om "teori och praktik"]]<br />
* [[Marxcitat]]<br />
</div><br />
<br />
----<br />
<br />
== Kategorier ==<br />
<div style="-moz-column-count:3;"><br />
<br />
* [[:Kategori:Antipolitik och kommunisering|Antipolitik och kommunisering]]<br />
* [[:Kategori:Georges Bataille|Georges Bataille]]<br />
* [[:Kategori:Maurice Blanchot|Maurice Blanchot]]<br />
* [[:Kategori:Deleuze & Guattari|Deleuze & Guattari]]<br />
* [[:Kategori:Gemenskap|Gemenskap]]<br />
* [[:Kategori:Kapital- och ideologikritik|Kapital- och ideologikritik]]<br />
* [[:Kategori:Konservativ revolution|Konservativ revolution]]<br />
* [[:Kategori:Friedrich Nietzsches tänkande|Friedrich Nietzsches tänkande]]<br />
* [[:Kategori:Teknik|Teknik]]<br />
</div><br />
<br />
----<br />
<br />
{| width="100%" cellpadding="10"<br />
<br />
|valign="top" width="25%"|<br />
<br />
== Begrepp och teori ==<br />
* [[Affinitetsgrupp]]<br />
* [[Aktivismkritiken]]<br />
* [[Alienation]]<br />
* [[Ansiktslöst motstånd]]<br />
* [[Antiintellektualism]]<br />
* [[Antipolitik]]<br />
* [[Arbete]]<br />
* [[Arbetsvägran]]<br />
* [[Biopolitik]]<br />
* [[Den "andra" arbetarrörelsen]]<br />
* [[Direkt aktion]]<br />
* [[Diskurs]]<br />
* [[Exodus]]<br />
* [[Fordism]]<br />
* [[Formell underordning]]<br />
* [[Gemenskap]]<br />
* [[Gudomligt våld]]<br />
* [[Haecceitet]]<br />
* [[Ideologi]]<br />
* [[Insurrektionell anarkism]]<br />
* [[Klass för sig]]<br />
* [[Kapitallogik]]<br />
* [[Klass i sig]]<br />
* [[Klassanalys]]<br />
* [[Klassammansättning]]<br />
* [[Kommunism]]<br />
* [[Kommunisering]]<br />
* [[Konservativ revolution]]<br />
* [[Kontrollsamhället]]<br />
* [[Krigsmaskin]]<br />
* [[Kunskapsproduktion som improduktivt arbete]]<br />
* [[Medelklass]]<br />
* [[Militanta arbetsplatsundersökningar]]<br />
* [[Nihilism]]<br />
* [[Nomadtänkande]]<br />
* [[Operaismo]]<br />
* [[Panopticon]]<br />
* [[Parti]]<br />
* [[Pengar som funktion]]<br />
* [[Postfordism]]<br />
* [[Projektualitet]]<br />
* [[Proletariat]]<br />
* [[Psykoanalys]]<br />
* [[Rationalism]]<br />
* [[Reell underordning]]<br />
* [[Ressentiment]]<br />
* [[Rhizom]]<br />
* [[Sabotage]]<br />
* [[Självreduktion]]<br />
* [[Släta och räfflade rum]]<br />
* [[Stat]]<br />
* [[Subjektivitet]]<br />
* [[Taylorism]]<br />
* [[Toyotism]]<br />
* [[Ultravänster]]<br />
* [[Utsida]]<br />
<br />
|valign="top" width="25%"|<br />
<br />
== Personer ==<br />
* [[Giorgio Agamben|Agamben, Giorgio]]<br />
* [[Lars Ahlin|Ahlin, Lars]]<br />
* [[Louis Althusser|Althusser, Louis]]<br />
* [[Christopher John Arthur|Arthur, Christopher J.]]<br />
* [[Michail Bakunin|Bakunin, Michail]]<br />
* [[Georges Bataille|Bataille, Georges]]<br />
* [[Walter Benjamin|Benjamin, Walter]]<br />
* [[Maurice Blanchot|Blanchot, Maurice]]<br />
* [[Cajo Brendel|Brendel, Cajo]]<br />
* [[René Char|Char, René]]<br />
* [[Raya Dunayevskaya|Dunayevskaya, Raya]]<br />
* [[Frantz Fanon|Fanon, Frantz]]<br />
* [[Gilles Dauvé|Dauvé, Gilles]]<br />
* [[Gilles Deleuze|Deleuze, Gilles]]<br />
* [[Jacques Derrida|Derrida, Jacques]]<br />
* [[Mariarosa Dalla Costa|Dalla Costa, Mariarosa]]<br />
* [[Michel Foucault|Foucault, Michel]]<br />
* [[Martin Glaberman|Glaberman, Martin]]<br />
* [[Félix Guattari|Guattari, Félix]]<br />
* [[Öyvind Fahlström|Fahlström, Öyvind]]<br />
* [[Martin Heidegger|Heidegger, Martin]]<br />
* [[Joe Hill|Hill, Joe]]<br />
* [[Marius Jacob|Jacob, Marius]]<br />
* [[C.L.R. James|James, C.L.R.]]<br />
* [[Ingemar Johansson|Johansson, Ingemar]]<br />
* [[Albert Jensen|Jensen, Albert]]<br />
* [[Ernst Jünger|Jünger, Ernst]]<br />
* [[Wolfi Landstreicher|Landstreicher, Wolfi]]<br />
* [[Emmanuel Lévinas|Lévinas, Emmanuel]]<br />
* [[Thomas Müntzer|Müntzer, Thomas]]<br />
* [[Antonio Negri|Negri, Antonio]]<br />
* [[Ernst Niekisch|Niekisch, Ernst]]<br />
* [[Elise Ottesen-Jensen|Ottesen-Jensen, Elise]]<br />
* [[Friedrich Nietzsche|Nietzsche, Friedrich]]<br />
* [[Fredy Perlman|Perlman, Fredy]]<br />
* [[Moishe Postone|Postone, Moishe]]<br />
* [[Henri Simon|Simon, Henri]]<br />
* [[Upton Sinclair|Sinclair, Upton]]<br />
<br />
<br />
|valign="top" width="25%"|<br />
<br />
== Grupper ==<br />
* [[Acéphale]]<br />
* [[AKO]]<br />
* [[Aufheben]]<br />
* [[Batkogruppen]]<br />
* [[Black & Red]]<br />
* [[BM Blob]]<br />
* [[BM Combustion]]<br />
* [[Diggers]]<br />
* [[Echanges et movement]]<br />
* [[Elephant Editions]]<br />
* [[Folkmakt]]<br />
* [[Frankfurtskolan]]<br />
* [[Förbundet Arbetarmakt]]<br />
* [[Johnson-Forest-fraktionen]]<br />
* [[Kamunist Kranti]]<br />
* [[Killing King Abacus]]<br />
* [[Kämpa Tillsammans!]]<br />
* [[Ludditer]]<br />
* [[Röda bokförlaget]]<br />
* [[Riff-raff]]<br />
* [[Situationistiska Internationalen]]<br />
* [[Sociologiska kollegiet]]<br />
* [[Solidarity]]<br />
* [[Up against the wall motherfuckers]]<br />
* [[Ungsocialisterna]]<br />
* [[Wildcat]]<br />
<br />
|valign="top" width="25%"|<br />
<br />
== Litteratur och film ==<br />
<br />
'''Texter:'''<br />
* [[Stato di Eccezione|Agamben, Giorgio: Undantagstillståndet]]<br />
* [[Sven O. Andersson: Vilda strejker: en undersökning inom Svenska metallindustriarbetareförbundet|Andersson, Sven O.: Vilda strejker]]<br />
* [[Att utöva glädje inför döden|Bataille, Georges: Att utöva glädje inför döden]]<br />
* [[Ögats historia|Bataille, Georges: Ögats historia]]<br />
* [[In the shadow of the silent majorities|Baudrillard, Jean: In the shadow of the silent majorities]]<br />
* [[Gudomligt våld|Benjamin, Walter: Försök till en kritik av våldet]]<br />
* [[Essäer (Blanchot)|Blanchot, Maurice: Essäer]]<br />
* [[La Communauté Inavouable|Blanchot, Maurice: La Communauté Inavouable]]<br />
* [[Alfredo Bonanno: From Riot to Insurrection|Bonanno, Alfredo: From Riot to Insurrection]]<br />
* [[Mille Plateaux|Deleuze, Gilles & Guattari, Félix: Mille Plateaux]]<br />
* [[Nomadologin|Deleuze, Gilles & Guattari, Félix: Nomadologin]]<br />
* [[Die Frage nach der Technik|Heidegger, Martin: Die Frage nach der Technik]]<br />
* [[Preussiska anarkister|Heidegren, Carl-Göran: Preussiska anarkister]]<br />
* [[Foucaults maktanalys|Hörnqvist, Magnus: Foucaults maktanalys]]<br />
* [[Der Arbeiter|Jünger, Ernst: Der Arbeiter]]<br />
<br />
<br />
'''Film:'''<br />
* [[The Ister]]<br />
* [[Zizek!]]</div>Motvalshttps://www.krigsmaskinen.se/index.php?title=Marxcitat&diff=1943Marxcitat2009-08-31T08:01:05Z<p>Motvals: </p>
<hr />
<div>The word ”procés” (process) which expresses ''a development considered in the totality of its real conditions'' has long been part of scientific language throughout Europe. In France it was first introduced slightly shamefacedly in its Latin form – ''processus''. Then, stripped of this pedantic disguise, it slipped into books on chemistry, physics, physiology, etc., and into a few works of metaphysics. In the end it will obtain a certificate of complete naturalization. Lets us note in passing that in ordinary speech the Germans, like the French use the word ''Prozess'' (''procés'', process) in the legal sense. <br />
<br />
(...)<br />
<br />
''There is no such thing as a process except in relation (sous des rapports)'': the relations of production (to which ''Capital'' is restricted) and other (political, ideological) relations. <br />
<br />
Karl Marx. Le Capital, t. I (Éditions Sociales, Paris, 1948), p.181n.<br />
'''(A note found only in the French edition)'''<br />
--------<br />
For instance, in an age and in a country where royal power, aristocracy, and bourgeoisie are contending for mastery and where, therefore, mastery is shared, the doctrine of the separation of powers proves to be the dominant idea and is expressed as an “eternal law.” (Marx, The German Ideology).<br />
<br />
Tillgänglig http://www.marxists.org/svenska/marx/1847/04-d038.htm<br />
--------<br />
Communism is for us not a state of affairs which is to be established, an ideal to which reality [will] have to adjust itself. We call communism the real movement which abolishes the present state of things. The conditions of this movement result from the premises now in existence (Marx, The German ideology 1845)<br />
<br />
Tillgänglig: http://www.marxists.org/archive/marx/works/1845/german-ideology <br />
--------<br />
För mig är det tvärtom det ideella ingenting annat än det materiella, omsatt och översatt i människans hjärna (Marx, Kapitalet - första bandet- Efterskrift till andra upplagan 1867)<br />
<br />
Tillgänglig: http://www.marxists.org/svenska/marx/1867/23-d100.htm<br />
--------<br />
Den nivå, som arbetets produktivitet nu har nått, och som bildar grundvalen för kapitalförhållandet, är inte en gåva från naturen utan resultatet av en utveckling, som har pågått genom årtusenden (Marx, Kapitalet, 1849/1997:447).<br />
<br />
Marx, Karl (1849/1997). Kapitalet - första bandet. Lund: Arkiv Zenit.<br />
--------<br />
Vi kan så anknyta till verkliga strider och identifiera oss med dem. Vi uppträder på så sätt inte doktrinärt mot världen med en ny princip: Här är sanningen, fall på knä här! Vi utvecklar för världen nya principer ur världens egna principer. Vi säger inte: Sluta upp med dina strider, de är bara dumheter, vi skall ropa den rätta kampparollen till dig. Vi visar den bara varför den egentligen kämpar, och medvetandet är något som den måste tillägna sig även om den inte vill. Reformen av medvetandet består bara däri, att man låter världen få del av sitt medvetande, att man väcker den ur drömmen om sig själv, att man förklarar dess egna handlingar. Vårt valspråk måste alltså vara: reform av medvetandet inte genom dogmer utan genom analys av det mystiska, för sig själv oklara medvetandet, vare sig det framträder i religionen eller politiken. Det skall sedan visa sig att världen sedan länge hyser en dröm om något som den bara behöver vara klart medveten om för att verkligen besitta. Det skall visa sig att det inte rör sig om ett långt tankestreck mellan förflutet och framtid utan om fullföljandet av det förflutnas tankar. Det skall till sist visa sig att mänskligheten inte påbörjar något nytt arbete utan med klart medvetande fortsätter sitt gamla arbete <br />
(Marx, Brev till Arnold Ruge, 1843).<br />
<br />
Tillgänglig http://www.marxists.org/svenska/marx/brev/arnlruge.htm<br />
--------<br />
<br />
Hittills har ingen kemist upptäckt bytesvärdet i pärlan eller diamanten <br />
(Marx, Kapitalet, 1849/1997:447).<br />
<br />
Marx, Karl (1849/1997). Kapitalet - första bandet. Lund: Arkiv Zenit.<br />
--------<br />
<br />
I ett framtidssamhälle där klassmotsättningen är försvunnen, där det inte mer finns några klasser, skulle bruket inte mer bero av produktionstidens minimum, utan produktionstiden för olika föremål skulle bestämmas av deras samhälleliga nytta (Marx, Filosofins elände,1847).<br />
<br />
Tillgänglig: http://www.marxists.org/svenska/marx/1847/04-d038.htm<br />
--------<br />
<br />
(…) de metoder som används för att producera relativt mervärde samtidigt också frambringar absolut mervärde (Marx, Kapitalet - första bandet, 1849/1997:447).<br />
<br />
Marx, Karl (1849/1997). Kapitalet - första bandet. Lund: Arkiv Zenit.<br />
<br />
--------<br />
<br />
Den arbetare är produktiv som uträttar produktivt arbete, och det är produktivitet, som omedelbart skapar mervärde, dvs. förökar kapitalet (Marx, 1868/1975:632).<br />
<br />
Marx, Karl (1868). Den omedelbara produktionens resultat. I: Skrifter i urval - Ekonomiska <br />
Skrifter. (1975). Staffanstorp: Bo Cavefors Bokförlag.<br />
<br />
--------<br />
<br />
Sekunderna är profitens element (Marx, 1849/1997:208).<br />
<br />
Marx, Karl (1849/1997). Kapitalet - första bandet. Lund: Arkiv Zenit.’<br />
<br />
--------<br />
<br />
”En brokig skara arbetare av alla yrken, åldrar och kön tränger sig på oss, ivrigare än de dödas skuggor trängdes omkring Odyssevs. Även utan blåböckerna i deras händer står överarbetet att läsa i deras yttre redan vid första ögonkastet. Ur denna skara tar vi fram ytterligare två gestalter, vilkas påfallande kontrast bevisar, att inför kapitalet är alla människor lika ...”<br />
<br />
Marx, Karl (1849/1997). Kapitalet - första bandet. Lund: Arkiv Zenit.<br />
<br />
----<br />
<br />
”På dessa frågor svarar kapitalet, som vi sett: Arbetsdagen omfattar dagligen 24 hela timmar med avdrag för de få vilostunder, utan vilka arbetskraften inte är i stånd att fortsätta sin funktion. Det är självklart, att arbetaren under hela sin livstid inte är något annat än arbetskraft, att all hans disponibla tid alltså enligt naturens och samhällets lagar är arbetstid och således tillhör kapitalet. Tid till mänsklig bildning, till andlig utveckling, till att fylla sociala funktioner, till socialt umgänge, till de fysiska och andliga livskrafternas fria lek, ja t.o.m. helgdagarnas firande - och detta i de sabbatsheligas land - bara struntprat! Men i sin omättliga glupskhet, sin varulvsjakt efter merarbete, överskrider kapitalet inte bara de moraliska gränserna utan också arbetsdagens rent fysiska maximalgräns. Det roffar åt sig tiden för kroppens tillväxt, utveckling och återhämtning. Det stjäl den tid, som behövs för umgänge med frisk luft och solljus. Det snålar in på matrasterna och söker införliva dem med själva produktionsprocessen, så att arbetaren matas som ett produktionsmedel, liksom ångmaskinen får kol och maskineriet olja.”<br />
<br />
Marx, Karl (1849/1997). Kapitalet - första bandet. Lund: Arkiv Zenit.<br />
<br />
----<br />
<br />
”Som kapitalist är han endast personifierat kapital. Hans själ är kapitalsjälen. Men kapitalet har bara en enda livsdrift, driften att förökas, att skapa mervärde, att absorbera mesta möjliga merarbete med hjälp av sin konstanta del, produktionsmedlen. Kapitalet är dött arbete. Liksom vampyren kan det endast upplivas genom att insuga levande arbete och lever desto intensivare, ju mera det insuger. Den tid arbetaren arbetar, är också den tid då kapitalisten förbrukar den arbetskraft han har köpt. Om arbetaren förbrukar sin disponibla tid för egen räkning, så bestjäl han kapitalisten.”<br />
<br />
Marx, Karl (1849/1997). Kapitalet - första bandet. Lund: Arkiv Zenit.<br />
<br />
----</div>Motvalshttps://www.krigsmaskinen.se/index.php?title=Marxcitat&diff=1938Marxcitat2009-08-11T23:12:32Z<p>Motvals: </p>
<hr />
<div>The word ”procés” (process) which expresses ''a development considered in the totality of its real conditions'' has long been part of scientific language throughout Europe. In France it was first introduced slightly shamefacedly in its Latin form – ''processus''. Then, stripped of this pedantic disguise, it slipped into books on chemistry, physics, physiology, etc., and into a few works of metaphysics. In the end it will obtain a certificate of complete naturalization. Lets us note in passing that in ordinary speech the Germans, like the French use the word ''Prozess'' (''procés'', process) in the legal sense. <br />
<br />
(...)<br />
<br />
''There is no such thing as a process except in relation (sous des rapports)'': the relations of production (to which ''Capital'' is restricted) and other (political, ideological) relations. <br />
<br />
Karl Marx. Le Capital, t. I (Éditions Sociales, Paris, 1948), p.181n.<br />
'''(A note found only in the French edition)'''<br />
--------<br />
For instance, in an age and in a country where royal power, aristocracy, and bourgeoisie are contending for mastery and where, therefore, mastery is shared, the doctrine of the separation of powers proves to be the dominant idea and is expressed as an “eternal law.” (Marx, The German Ideology).<br />
<br />
Tillgänglig http://www.marxists.org/svenska/marx/1847/04-d038.htm<br />
--------<br />
Communism is for us not a state of affairs which is to be established, an ideal to which reality [will] have to adjust itself. We call communism the real movement which abolishes the present state of things. The conditions of this movement result from the premises now in existence (Marx, The German ideology 1845)<br />
<br />
Tillgänglig: http://www.marxists.org/archive/marx/works/1845/german-ideology <br />
--------<br />
För mig är det tvärtom det ideella ingenting annat än det materiella, omsatt och översatt i människans hjärna (Marx, Kapitalet - första bandet- Efterskrift till andra upplagan 1867)<br />
<br />
Tillgänglig: http://www.marxists.org/svenska/marx/1867/23-d100.htm<br />
--------<br />
Den nivå, som arbetets produktivitet nu har nått, och som bildar grundvalen för kapitalförhållandet, är inte en gåva från naturen utan resultatet av en utveckling, som har pågått genom årtusenden (Marx, Kapitalet, 1849/1997:447).<br />
<br />
Marx, Karl (1849/1997). Kapitalet - första bandet. Lund: Arkiv Zenit.<br />
--------<br />
Vi kan så anknyta till verkliga strider och identifiera oss med dem. Vi uppträder på så sätt inte doktrinärt mot världen med en ny princip: Här är sanningen, fall på knä här! Vi utvecklar för världen nya principer ur världens egna principer. Vi säger inte: Sluta upp med dina strider, de är bara dumheter, vi skall ropa den rätta kampparollen till dig. Vi visar den bara varför den egentligen kämpar, och medvetandet är något som den måste tillägna sig även om den inte vill. Reformen av medvetandet består bara däri, att man låter världen få del av sitt medvetande, att man väcker den ur drömmen om sig själv, att man förklarar dess egna handlingar. Vårt valspråk måste alltså vara: reform av medvetandet inte genom dogmer utan genom analys av det mystiska, för sig själv oklara medvetandet, vare sig det framträder i religionen eller politiken. Det skall sedan visa sig att världen sedan länge hyser en dröm om något som den bara behöver vara klart medveten om för att verkligen besitta. Det skall visa sig att det inte rör sig om ett långt tankestreck mellan förflutet och framtid utan om fullföljandet av det förflutnas tankar. Det skall till sist visa sig att mänskligheten inte påbörjar något nytt arbete utan med klart medvetande fortsätter sitt gamla arbete <br />
(Marx, Brev till Arnold Ruge, 1843).<br />
<br />
Tillgänglig http://www.marxists.org/svenska/marx/brev/arnlruge.htm<br />
--------<br />
<br />
Hittills har ingen kemist upptäckt bytesvärdet i pärlan eller diamanten <br />
(Marx, Kapitalet, 1849/1997:447).<br />
<br />
Marx, Karl (1849/1997). Kapitalet - första bandet. Lund: Arkiv Zenit.<br />
--------<br />
<br />
I ett framtidssamhälle där klassmotsättningen är försvunnen, där det inte mer finns några klasser, skulle bruket inte mer bero av produktionstidens minimum, utan produktionstiden för olika föremål skulle bestämmas av deras samhälleliga nytta (Marx, Filosofins elände,1847).<br />
<br />
Tillgänglig: http://www.marxists.org/svenska/marx/1847/04-d038.htm<br />
--------<br />
<br />
(…) de metoder som används för att producera relativt mervärde samtidigt också frambringar absolut mervärde (Marx, Kapitalet - första bandet, 1849/1997:447).<br />
<br />
Marx, Karl (1849/1997). Kapitalet - första bandet. Lund: Arkiv Zenit.<br />
<br />
--------<br />
<br />
Den arbetare är produktiv som uträttar produktivt arbete, och det är produktivitet, som omedelbart skapar mervärde, dvs. förökar kapitalet (Marx, 1868/1975:632).<br />
<br />
Marx, Karl (1868). Den omedelbara produktionens resultat. I: Skrifter i urval - Ekonomiska <br />
Skrifter. (1975). Staffanstorp: Bo Cavefors Bokförlag.<br />
<br />
--------<br />
<br />
Sekunderna är profitens element (Marx, 1849/1997:208).<br />
<br />
Marx, Karl (1849/1997). Kapitalet - första bandet. Lund: Arkiv Zenit.’<br />
<br />
--------<br />
Hittills har ingen kemist upptäckt bytesvärdet i pärlan eller diamanten (Marx, 1849/1997:73).<br />
<br />
Marx, Karl (1849/1997). Kapitalet - första bandet. Lund: Arkiv Zenit.<br />
--------<br />
<br />
I ett framtidssamhälle där klassmotsättningen är försvunnen, där det inte mer finns några klasser, skulle bruket inte mer bero av produktionstidens minimum, utan produktionstiden för olika föremål skulle bestämmas av deras samhälleliga nytta (Marx, Filosofins elände, 1847) <br />
<br />
Tillgänglig http://www.marxists.org/svenska/marx/1847/04-d038.htm<br />
<br />
--------<br />
<br />
”En brokig skara arbetare av alla yrken, åldrar och kön tränger sig på oss, ivrigare än de dödas skuggor trängdes omkring Odyssevs. Även utan blåböckerna i deras händer står överarbetet att läsa i deras yttre redan vid första ögonkastet. Ur denna skara tar vi fram ytterligare två gestalter, vilkas påfallande kontrast bevisar, att inför kapitalet är alla människor lika ...”<br />
<br />
Marx, Karl (1849/1997). Kapitalet - första bandet. Lund: Arkiv Zenit.<br />
<br />
----<br />
<br />
”På dessa frågor svarar kapitalet, som vi sett: Arbetsdagen omfattar dagligen 24 hela timmar med avdrag för de få vilostunder, utan vilka arbetskraften inte är i stånd att fortsätta sin funktion. Det är självklart, att arbetaren under hela sin livstid inte är något annat än arbetskraft, att all hans disponibla tid alltså enligt naturens och samhällets lagar är arbetstid och således tillhör kapitalet. Tid till mänsklig bildning, till andlig utveckling, till att fylla sociala funktioner, till socialt umgänge, till de fysiska och andliga livskrafternas fria lek, ja t.o.m. helgdagarnas firande - och detta i de sabbatsheligas land - bara struntprat! Men i sin omättliga glupskhet, sin varulvsjakt efter merarbete, överskrider kapitalet inte bara de moraliska gränserna utan också arbetsdagens rent fysiska maximalgräns. Det roffar åt sig tiden för kroppens tillväxt, utveckling och återhämtning. Det stjäl den tid, som behövs för umgänge med frisk luft och solljus. Det snålar in på matrasterna och söker införliva dem med själva produktionsprocessen, så att arbetaren matas som ett produktionsmedel, liksom ångmaskinen får kol och maskineriet olja.”<br />
<br />
Marx, Karl (1849/1997). Kapitalet - första bandet. Lund: Arkiv Zenit.<br />
<br />
----<br />
<br />
”Som kapitalist är han endast personifierat kapital. Hans själ är kapitalsjälen. Men kapitalet har bara en enda livsdrift, driften att förökas, att skapa mervärde, att absorbera mesta möjliga merarbete med hjälp av sin konstanta del, produktionsmedlen. Kapitalet är dött arbete. Liksom vampyren kan det endast upplivas genom att insuga levande arbete och lever desto intensivare, ju mera det insuger. Den tid arbetaren arbetar, är också den tid då kapitalisten förbrukar den arbetskraft han har köpt. Om arbetaren förbrukar sin disponibla tid för egen räkning, så bestjäl han kapitalisten.”<br />
<br />
Marx, Karl (1849/1997). Kapitalet - första bandet. Lund: Arkiv Zenit.<br />
<br />
----</div>Motvalshttps://www.krigsmaskinen.se/index.php?title=Marxcitat&diff=1937Marxcitat2009-08-11T22:41:30Z<p>Motvals: </p>
<hr />
<div>The word ”procés” (process) which expresses ''a development considered in the totality of its real conditions'' has long been part of scientific language throughout Europe. In France it was first introduced slightly shamefacedly in its Latin form – ''processus''. Then, stripped of this pedantic disguise, it slipped into books on chemistry, physics, physiology, etc., and into a few works of metaphysics. In the end it will obtain a certificate of complete naturalization. Lets us note in passing that in ordinary speech the Germans, like the French use the word ''Prozess'' (''procés'', process) in the legal sense. <br />
<br />
(...)<br />
<br />
''There is no such thing as a process except in relation (sous des rapports)'': the relations of production (to which ''Capital'' is restricted) and other (political, ideological) relations. <br />
<br />
Karl Marx. Le Capital, t. I (Éditions Sociales, Paris, 1948), p.181n.<br />
'''(A note found only in the French edition)'''<br />
--------<br />
Communism is for us not a state of affairs which is to be established, an ideal to which reality [will] have to adjust itself. We call communism the real movement which abolishes the present state of things. The conditions of this movement result from the premises now in existence (Marx, The German ideology 1845)<br />
<br />
Tillgänglig: http://www.marxists.org/archive/marx/works/1845/german-ideology <br />
--------<br />
För mig är det tvärtom det ideella ingenting annat än det materiella, omsatt och översatt i människans hjärna (Marx, Kapitalet - första bandet- Efterskrift till andra upplagan 1867)<br />
<br />
Tillgänglig: http://www.marxists.org/svenska/marx/1867/23-d100.htm<br />
--------<br />
Den nivå, som arbetets produktivitet nu har nått, och som bildar grundvalen för kapitalförhållandet, är inte en gåva från naturen utan resultatet av en utveckling, som har pågått genom årtusenden (Marx, Kapitalet, 1849/1997:447).<br />
<br />
Marx, Karl (1849/1997). Kapitalet - första bandet. Lund: Arkiv Zenit.<br />
--------<br />
Vi kan så anknyta till verkliga strider och identifiera oss med dem. Vi uppträder på så sätt inte doktrinärt mot världen med en ny princip: Här är sanningen, fall på knä här! Vi utvecklar för världen nya principer ur världens egna principer. Vi säger inte: Sluta upp med dina strider, de är bara dumheter, vi skall ropa den rätta kampparollen till dig. Vi visar den bara varför den egentligen kämpar, och medvetandet är något som den måste tillägna sig även om den inte vill. Reformen av medvetandet består bara däri, att man låter världen få del av sitt medvetande, att man väcker den ur drömmen om sig själv, att man förklarar dess egna handlingar. Vårt valspråk måste alltså vara: reform av medvetandet inte genom dogmer utan genom analys av det mystiska, för sig själv oklara medvetandet, vare sig det framträder i religionen eller politiken. Det skall sedan visa sig att världen sedan länge hyser en dröm om något som den bara behöver vara klart medveten om för att verkligen besitta. Det skall visa sig att det inte rör sig om ett långt tankestreck mellan förflutet och framtid utan om fullföljandet av det förflutnas tankar. Det skall till sist visa sig att mänskligheten inte påbörjar något nytt arbete utan med klart medvetande fortsätter sitt gamla arbete <br />
(Marx, Brev till Arnold Ruge, 1843).<br />
<br />
Tillgänglig http://www.marxists.org/svenska/marx/brev/arnlruge.htm<br />
--------<br />
<br />
Hittills har ingen kemist upptäckt bytesvärdet i pärlan eller diamanten <br />
(Marx, Kapitalet, 1849/1997:447).<br />
<br />
Marx, Karl (1849/1997). Kapitalet - första bandet. Lund: Arkiv Zenit.<br />
--------<br />
<br />
I ett framtidssamhälle där klassmotsättningen är försvunnen, där det inte mer finns några klasser, skulle bruket inte mer bero av produktionstidens minimum, utan produktionstiden för olika föremål skulle bestämmas av deras samhälleliga nytta (Marx, Filosofins elände,1847).<br />
<br />
Tillgänglig: http://www.marxists.org/svenska/marx/1847/04-d038.htm<br />
--------<br />
<br />
(…) de metoder som används för att producera relativt mervärde samtidigt också frambringar absolut mervärde (Marx, Kapitalet - första bandet, 1849/1997:447).<br />
<br />
Marx, Karl (1849/1997). Kapitalet - första bandet. Lund: Arkiv Zenit.<br />
<br />
--------<br />
<br />
Den arbetare är produktiv som uträttar produktivt arbete, och det är produktivitet, som omedelbart skapar mervärde, dvs. förökar kapitalet (Marx, 1868/1975:632).<br />
<br />
Marx, Karl (1868). Den omedelbara produktionens resultat. I: Skrifter i urval - Ekonomiska <br />
Skrifter. (1975). Staffanstorp: Bo Cavefors Bokförlag.<br />
<br />
--------<br />
<br />
Sekunderna är profitens element (Marx, 1849/1997:208).<br />
<br />
Marx, Karl (1849/1997). Kapitalet - första bandet. Lund: Arkiv Zenit.’<br />
<br />
--------<br />
Hittills har ingen kemist upptäckt bytesvärdet i pärlan eller diamanten (Marx, 1849/1997:73).<br />
<br />
Marx, Karl (1849/1997). Kapitalet - första bandet. Lund: Arkiv Zenit.<br />
--------<br />
<br />
I ett framtidssamhälle där klassmotsättningen är försvunnen, där det inte mer finns några klasser, skulle bruket inte mer bero av produktionstidens minimum, utan produktionstiden för olika föremål skulle bestämmas av deras samhälleliga nytta (Marx, Filosofins elände, 1847) <br />
<br />
Tillgänglig http://www.marxists.org/svenska/marx/1847/04-d038.htm<br />
<br />
--------<br />
<br />
”En brokig skara arbetare av alla yrken, åldrar och kön tränger sig på oss, ivrigare än de dödas skuggor trängdes omkring Odyssevs. Även utan blåböckerna i deras händer står överarbetet att läsa i deras yttre redan vid första ögonkastet. Ur denna skara tar vi fram ytterligare två gestalter, vilkas påfallande kontrast bevisar, att inför kapitalet är alla människor lika ...”<br />
<br />
Marx, Karl (1849/1997). Kapitalet - första bandet. Lund: Arkiv Zenit.<br />
<br />
----<br />
<br />
”På dessa frågor svarar kapitalet, som vi sett: Arbetsdagen omfattar dagligen 24 hela timmar med avdrag för de få vilostunder, utan vilka arbetskraften inte är i stånd att fortsätta sin funktion. Det är självklart, att arbetaren under hela sin livstid inte är något annat än arbetskraft, att all hans disponibla tid alltså enligt naturens och samhällets lagar är arbetstid och således tillhör kapitalet. Tid till mänsklig bildning, till andlig utveckling, till att fylla sociala funktioner, till socialt umgänge, till de fysiska och andliga livskrafternas fria lek, ja t.o.m. helgdagarnas firande - och detta i de sabbatsheligas land - bara struntprat! Men i sin omättliga glupskhet, sin varulvsjakt efter merarbete, överskrider kapitalet inte bara de moraliska gränserna utan också arbetsdagens rent fysiska maximalgräns. Det roffar åt sig tiden för kroppens tillväxt, utveckling och återhämtning. Det stjäl den tid, som behövs för umgänge med frisk luft och solljus. Det snålar in på matrasterna och söker införliva dem med själva produktionsprocessen, så att arbetaren matas som ett produktionsmedel, liksom ångmaskinen får kol och maskineriet olja.”<br />
<br />
Marx, Karl (1849/1997). Kapitalet - första bandet. Lund: Arkiv Zenit.<br />
<br />
----<br />
<br />
”Som kapitalist är han endast personifierat kapital. Hans själ är kapitalsjälen. Men kapitalet har bara en enda livsdrift, driften att förökas, att skapa mervärde, att absorbera mesta möjliga merarbete med hjälp av sin konstanta del, produktionsmedlen. Kapitalet är dött arbete. Liksom vampyren kan det endast upplivas genom att insuga levande arbete och lever desto intensivare, ju mera det insuger. Den tid arbetaren arbetar, är också den tid då kapitalisten förbrukar den arbetskraft han har köpt. Om arbetaren förbrukar sin disponibla tid för egen räkning, så bestjäl han kapitalisten.”<br />
<br />
Marx, Karl (1849/1997). Kapitalet - första bandet. Lund: Arkiv Zenit.<br />
<br />
----</div>Motvalshttps://www.krigsmaskinen.se/index.php?title=Marxcitat&diff=1936Marxcitat2009-08-11T22:39:10Z<p>Motvals: </p>
<hr />
<div>The word ”procés” (process) which expresses ''a development considered in the totality of its real conditions'' has long been part of scientific language throughout Europe. In France it was first introduced slightly shamefacedly in its Latin form – ''processus''. Then, stripped of this pedantic disguise, it slipped into books on chemistry, physics, physiology, etc., and into a few works of metaphysics. In the end it will obtain a certificate of complete naturalization. Lets us note in passing that in ordinary speech the Germans, like the French use the word ''Prozess'' (''procés'', process) in the legal sense. <br />
<br />
(...)<br />
<br />
''There is no such thing as a process except in relation (sous des rapports)'': the relations of production (to which ''Capital'' is restricted) and other (political, ideological) relations. <br />
<br />
Karl Marx. Le Capital, t. I (Éditions Sociales, Paris, 1948), p.181n.<br />
(a note found only in the French edition) <br />
--------<br />
Communism is for us not a state of affairs which is to be established, an ideal to which reality [will] have to adjust itself. We call communism the real movement which abolishes the present state of things. The conditions of this movement result from the premises now in existence (Marx, The German ideology 1845)<br />
<br />
Tillgänglig: http://www.marxists.org/archive/marx/works/1845/german-ideology <br />
--------<br />
För mig är det tvärtom det ideella ingenting annat än det materiella, omsatt och översatt i människans hjärna (Marx, Kapitalet - första bandet- Efterskrift till andra upplagan 1867)<br />
<br />
Tillgänglig: http://www.marxists.org/svenska/marx/1867/23-d100.htm<br />
--------<br />
Den nivå, som arbetets produktivitet nu har nått, och som bildar grundvalen för kapitalförhållandet, är inte en gåva från naturen utan resultatet av en utveckling, som har pågått genom årtusenden (Marx, Kapitalet, 1849/1997:447).<br />
<br />
Marx, Karl (1849/1997). Kapitalet - första bandet. Lund: Arkiv Zenit.<br />
--------<br />
Vi kan så anknyta till verkliga strider och identifiera oss med dem. Vi uppträder på så sätt inte doktrinärt mot världen med en ny princip: Här är sanningen, fall på knä här! Vi utvecklar för världen nya principer ur världens egna principer. Vi säger inte: Sluta upp med dina strider, de är bara dumheter, vi skall ropa den rätta kampparollen till dig. Vi visar den bara varför den egentligen kämpar, och medvetandet är något som den måste tillägna sig även om den inte vill. Reformen av medvetandet består bara däri, att man låter världen få del av sitt medvetande, att man väcker den ur drömmen om sig själv, att man förklarar dess egna handlingar. Vårt valspråk måste alltså vara: reform av medvetandet inte genom dogmer utan genom analys av det mystiska, för sig själv oklara medvetandet, vare sig det framträder i religionen eller politiken. Det skall sedan visa sig att världen sedan länge hyser en dröm om något som den bara behöver vara klart medveten om för att verkligen besitta. Det skall visa sig att det inte rör sig om ett långt tankestreck mellan förflutet och framtid utan om fullföljandet av det förflutnas tankar. Det skall till sist visa sig att mänskligheten inte påbörjar något nytt arbete utan med klart medvetande fortsätter sitt gamla arbete <br />
(Marx, Brev till Arnold Ruge, 1843).<br />
<br />
Tillgänglig http://www.marxists.org/svenska/marx/brev/arnlruge.htm<br />
--------<br />
<br />
Hittills har ingen kemist upptäckt bytesvärdet i pärlan eller diamanten <br />
(Marx, Kapitalet, 1849/1997:447).<br />
<br />
Marx, Karl (1849/1997). Kapitalet - första bandet. Lund: Arkiv Zenit.<br />
--------<br />
<br />
I ett framtidssamhälle där klassmotsättningen är försvunnen, där det inte mer finns några klasser, skulle bruket inte mer bero av produktionstidens minimum, utan produktionstiden för olika föremål skulle bestämmas av deras samhälleliga nytta (Marx, Filosofins elände,1847).<br />
<br />
Tillgänglig: http://www.marxists.org/svenska/marx/1847/04-d038.htm<br />
--------<br />
<br />
(…) de metoder som används för att producera relativt mervärde samtidigt också frambringar absolut mervärde (Marx, Kapitalet - första bandet, 1849/1997:447).<br />
<br />
Marx, Karl (1849/1997). Kapitalet - första bandet. Lund: Arkiv Zenit.<br />
<br />
--------<br />
<br />
Den arbetare är produktiv som uträttar produktivt arbete, och det är produktivitet, som omedelbart skapar mervärde, dvs. förökar kapitalet (Marx, 1868/1975:632).<br />
<br />
Marx, Karl (1868). Den omedelbara produktionens resultat. I: Skrifter i urval - Ekonomiska <br />
Skrifter. (1975). Staffanstorp: Bo Cavefors Bokförlag.<br />
<br />
--------<br />
<br />
Sekunderna är profitens element (Marx, 1849/1997:208).<br />
<br />
Marx, Karl (1849/1997). Kapitalet - första bandet. Lund: Arkiv Zenit.’<br />
<br />
--------<br />
Hittills har ingen kemist upptäckt bytesvärdet i pärlan eller diamanten (Marx, 1849/1997:73).<br />
<br />
Marx, Karl (1849/1997). Kapitalet - första bandet. Lund: Arkiv Zenit.<br />
--------<br />
<br />
I ett framtidssamhälle där klassmotsättningen är försvunnen, där det inte mer finns några klasser, skulle bruket inte mer bero av produktionstidens minimum, utan produktionstiden för olika föremål skulle bestämmas av deras samhälleliga nytta (Marx, Filosofins elände, 1847) <br />
<br />
Tillgänglig http://www.marxists.org/svenska/marx/1847/04-d038.htm<br />
<br />
--------<br />
<br />
”En brokig skara arbetare av alla yrken, åldrar och kön tränger sig på oss, ivrigare än de dödas skuggor trängdes omkring Odyssevs. Även utan blåböckerna i deras händer står överarbetet att läsa i deras yttre redan vid första ögonkastet. Ur denna skara tar vi fram ytterligare två gestalter, vilkas påfallande kontrast bevisar, att inför kapitalet är alla människor lika ...”<br />
<br />
Marx, Karl (1849/1997). Kapitalet - första bandet. Lund: Arkiv Zenit.<br />
<br />
----<br />
<br />
”På dessa frågor svarar kapitalet, som vi sett: Arbetsdagen omfattar dagligen 24 hela timmar med avdrag för de få vilostunder, utan vilka arbetskraften inte är i stånd att fortsätta sin funktion. Det är självklart, att arbetaren under hela sin livstid inte är något annat än arbetskraft, att all hans disponibla tid alltså enligt naturens och samhällets lagar är arbetstid och således tillhör kapitalet. Tid till mänsklig bildning, till andlig utveckling, till att fylla sociala funktioner, till socialt umgänge, till de fysiska och andliga livskrafternas fria lek, ja t.o.m. helgdagarnas firande - och detta i de sabbatsheligas land - bara struntprat! Men i sin omättliga glupskhet, sin varulvsjakt efter merarbete, överskrider kapitalet inte bara de moraliska gränserna utan också arbetsdagens rent fysiska maximalgräns. Det roffar åt sig tiden för kroppens tillväxt, utveckling och återhämtning. Det stjäl den tid, som behövs för umgänge med frisk luft och solljus. Det snålar in på matrasterna och söker införliva dem med själva produktionsprocessen, så att arbetaren matas som ett produktionsmedel, liksom ångmaskinen får kol och maskineriet olja.”<br />
<br />
Marx, Karl (1849/1997). Kapitalet - första bandet. Lund: Arkiv Zenit.<br />
<br />
----<br />
<br />
”Som kapitalist är han endast personifierat kapital. Hans själ är kapitalsjälen. Men kapitalet har bara en enda livsdrift, driften att förökas, att skapa mervärde, att absorbera mesta möjliga merarbete med hjälp av sin konstanta del, produktionsmedlen. Kapitalet är dött arbete. Liksom vampyren kan det endast upplivas genom att insuga levande arbete och lever desto intensivare, ju mera det insuger. Den tid arbetaren arbetar, är också den tid då kapitalisten förbrukar den arbetskraft han har köpt. Om arbetaren förbrukar sin disponibla tid för egen räkning, så bestjäl han kapitalisten.”<br />
<br />
Marx, Karl (1849/1997). Kapitalet - första bandet. Lund: Arkiv Zenit.<br />
<br />
----</div>Motvalshttps://www.krigsmaskinen.se/index.php?title=Marxcitat&diff=1935Marxcitat2009-08-11T22:38:35Z<p>Motvals: </p>
<hr />
<div>The word ”procés” (process) which expresses ''a development considered in the totality of its real conditions'' has long been part of scientific language throughout Europe. In France it was first introduced slightly shamefacedly in its Latin form – ''processus''. Then, stripped of this pedantic disguise, it slipped into books on chemistry, physics, physiology, etc., and into a few works of metaphysics. In the end it will obtain a certificate of complete naturalization. Lets us note in passing that in ordinary speech the Germans, like the French use the word ''Prozess'' (''procés'', process) in the legal sense. <br />
<br />
(...)<br />
''<br />
There is no such thing as a process except in relation (sous des rapports)'': the relations of production (to which ''Capital'' is restricted) and other (political, ideological) relations. <br />
<br />
Karl Marx. Le Capital, t. I (Éditions Sociales, Paris, 1948), p.181n.<br />
(a note found only in the French edition) <br />
--------<br />
Communism is for us not a state of affairs which is to be established, an ideal to which reality [will] have to adjust itself. We call communism the real movement which abolishes the present state of things. The conditions of this movement result from the premises now in existence (Marx, The German ideology 1845)<br />
<br />
Tillgänglig: http://www.marxists.org/archive/marx/works/1845/german-ideology <br />
--------<br />
För mig är det tvärtom det ideella ingenting annat än det materiella, omsatt och översatt i människans hjärna (Marx, Kapitalet - första bandet- Efterskrift till andra upplagan 1867)<br />
<br />
Tillgänglig: http://www.marxists.org/svenska/marx/1867/23-d100.htm<br />
--------<br />
Den nivå, som arbetets produktivitet nu har nått, och som bildar grundvalen för kapitalförhållandet, är inte en gåva från naturen utan resultatet av en utveckling, som har pågått genom årtusenden (Marx, Kapitalet, 1849/1997:447).<br />
<br />
Marx, Karl (1849/1997). Kapitalet - första bandet. Lund: Arkiv Zenit.<br />
--------<br />
Vi kan så anknyta till verkliga strider och identifiera oss med dem. Vi uppträder på så sätt inte doktrinärt mot världen med en ny princip: Här är sanningen, fall på knä här! Vi utvecklar för världen nya principer ur världens egna principer. Vi säger inte: Sluta upp med dina strider, de är bara dumheter, vi skall ropa den rätta kampparollen till dig. Vi visar den bara varför den egentligen kämpar, och medvetandet är något som den måste tillägna sig även om den inte vill. Reformen av medvetandet består bara däri, att man låter världen få del av sitt medvetande, att man väcker den ur drömmen om sig själv, att man förklarar dess egna handlingar. Vårt valspråk måste alltså vara: reform av medvetandet inte genom dogmer utan genom analys av det mystiska, för sig själv oklara medvetandet, vare sig det framträder i religionen eller politiken. Det skall sedan visa sig att världen sedan länge hyser en dröm om något som den bara behöver vara klart medveten om för att verkligen besitta. Det skall visa sig att det inte rör sig om ett långt tankestreck mellan förflutet och framtid utan om fullföljandet av det förflutnas tankar. Det skall till sist visa sig att mänskligheten inte påbörjar något nytt arbete utan med klart medvetande fortsätter sitt gamla arbete <br />
(Marx, Brev till Arnold Ruge, 1843).<br />
<br />
Tillgänglig http://www.marxists.org/svenska/marx/brev/arnlruge.htm<br />
--------<br />
<br />
Hittills har ingen kemist upptäckt bytesvärdet i pärlan eller diamanten <br />
(Marx, Kapitalet, 1849/1997:447).<br />
<br />
Marx, Karl (1849/1997). Kapitalet - första bandet. Lund: Arkiv Zenit.<br />
--------<br />
<br />
I ett framtidssamhälle där klassmotsättningen är försvunnen, där det inte mer finns några klasser, skulle bruket inte mer bero av produktionstidens minimum, utan produktionstiden för olika föremål skulle bestämmas av deras samhälleliga nytta (Marx, Filosofins elände,1847).<br />
<br />
Tillgänglig: http://www.marxists.org/svenska/marx/1847/04-d038.htm<br />
--------<br />
<br />
(…) de metoder som används för att producera relativt mervärde samtidigt också frambringar absolut mervärde (Marx, Kapitalet - första bandet, 1849/1997:447).<br />
<br />
Marx, Karl (1849/1997). Kapitalet - första bandet. Lund: Arkiv Zenit.<br />
<br />
--------<br />
<br />
Den arbetare är produktiv som uträttar produktivt arbete, och det är produktivitet, som omedelbart skapar mervärde, dvs. förökar kapitalet (Marx, 1868/1975:632).<br />
<br />
Marx, Karl (1868). Den omedelbara produktionens resultat. I: Skrifter i urval - Ekonomiska <br />
Skrifter. (1975). Staffanstorp: Bo Cavefors Bokförlag.<br />
<br />
--------<br />
<br />
Sekunderna är profitens element (Marx, 1849/1997:208).<br />
<br />
Marx, Karl (1849/1997). Kapitalet - första bandet. Lund: Arkiv Zenit.’<br />
<br />
--------<br />
Hittills har ingen kemist upptäckt bytesvärdet i pärlan eller diamanten (Marx, 1849/1997:73).<br />
<br />
Marx, Karl (1849/1997). Kapitalet - första bandet. Lund: Arkiv Zenit.<br />
--------<br />
<br />
I ett framtidssamhälle där klassmotsättningen är försvunnen, där det inte mer finns några klasser, skulle bruket inte mer bero av produktionstidens minimum, utan produktionstiden för olika föremål skulle bestämmas av deras samhälleliga nytta (Marx, Filosofins elände, 1847) <br />
<br />
Tillgänglig http://www.marxists.org/svenska/marx/1847/04-d038.htm<br />
<br />
--------<br />
<br />
”En brokig skara arbetare av alla yrken, åldrar och kön tränger sig på oss, ivrigare än de dödas skuggor trängdes omkring Odyssevs. Även utan blåböckerna i deras händer står överarbetet att läsa i deras yttre redan vid första ögonkastet. Ur denna skara tar vi fram ytterligare två gestalter, vilkas påfallande kontrast bevisar, att inför kapitalet är alla människor lika ...”<br />
<br />
Marx, Karl (1849/1997). Kapitalet - första bandet. Lund: Arkiv Zenit.<br />
<br />
----<br />
<br />
”På dessa frågor svarar kapitalet, som vi sett: Arbetsdagen omfattar dagligen 24 hela timmar med avdrag för de få vilostunder, utan vilka arbetskraften inte är i stånd att fortsätta sin funktion. Det är självklart, att arbetaren under hela sin livstid inte är något annat än arbetskraft, att all hans disponibla tid alltså enligt naturens och samhällets lagar är arbetstid och således tillhör kapitalet. Tid till mänsklig bildning, till andlig utveckling, till att fylla sociala funktioner, till socialt umgänge, till de fysiska och andliga livskrafternas fria lek, ja t.o.m. helgdagarnas firande - och detta i de sabbatsheligas land - bara struntprat! Men i sin omättliga glupskhet, sin varulvsjakt efter merarbete, överskrider kapitalet inte bara de moraliska gränserna utan också arbetsdagens rent fysiska maximalgräns. Det roffar åt sig tiden för kroppens tillväxt, utveckling och återhämtning. Det stjäl den tid, som behövs för umgänge med frisk luft och solljus. Det snålar in på matrasterna och söker införliva dem med själva produktionsprocessen, så att arbetaren matas som ett produktionsmedel, liksom ångmaskinen får kol och maskineriet olja.”<br />
<br />
Marx, Karl (1849/1997). Kapitalet - första bandet. Lund: Arkiv Zenit.<br />
<br />
----<br />
<br />
”Som kapitalist är han endast personifierat kapital. Hans själ är kapitalsjälen. Men kapitalet har bara en enda livsdrift, driften att förökas, att skapa mervärde, att absorbera mesta möjliga merarbete med hjälp av sin konstanta del, produktionsmedlen. Kapitalet är dött arbete. Liksom vampyren kan det endast upplivas genom att insuga levande arbete och lever desto intensivare, ju mera det insuger. Den tid arbetaren arbetar, är också den tid då kapitalisten förbrukar den arbetskraft han har köpt. Om arbetaren förbrukar sin disponibla tid för egen räkning, så bestjäl han kapitalisten.”<br />
<br />
Marx, Karl (1849/1997). Kapitalet - första bandet. Lund: Arkiv Zenit.<br />
<br />
----</div>Motvalshttps://www.krigsmaskinen.se/index.php?title=Ordlista&diff=1897Ordlista2009-07-05T00:29:37Z<p>Motvals: /* K – T */</p>
<hr />
<div>Ordlistan har precis som [[Referensverket]] inga väldefinierade avgränsningar utan styrs helt av de behov som uppkommer när wikin växer. Men det här är platsen för att förklara så kallat "svåra" ord och rena ordabetydelser. Medan artiklarna i [[Referensverket]] ska ha en mer "encyklopedisk" karaktär med fakta och analys ska ordlistans artiklar hållas kort och koncisa. En hållpunkt är utformningen av Svenska Akademiens Ordlista, [http://www.saol.se SAOL].<br />
<br />
<br />
{| width="100%" cellpadding="10"<br />
<br />
|valign="top" width="33%"|<br />
<br />
== A - J ==<br />
* '''Affinitet''': nära förbindelse, frändskap. Se [[affinitetsgrupp]].<br />
* '''Agape''': kärlek; betecknar den speciella kristna kärleksuppfattningen, Guds kärlek till människan, fritt given kärlek (nåd).<br />
* '''Alienation''': främlingsskap, främlingskänsla. Se [[alienation]].<br />
* '''Alteritet''': avvikelse från normen, det förväntade eller lagenliga. Se [[alteritet]].<br />
* '''Amor fati''': kärlek till ödet.<br />
* '''Anarki''': frånvaro av herradöme eller auktoritet (från an-, inte, och arkhe, regering). Se [[anarkism]].<br />
* '''andra, Det''': det skilda; det som sätter eller utgör en skillnad (differens). Se [[alteritet]].<br />
* '''andre, Den''': Det andra, främmande jaget; den andra personen eller duet som jaget står emot i ett samtal eller möte. Se [[Den andre]].<br />
* '''Antinomi''': några lagar, maximer, principer eller regler som strider mot varandra (av anti-, mot, och nomos, lag).<br />
* '''Antropologi''': läran om människan<br />
* '''Apoteos''': "Förgudligande", upphöjande till gudomlig status.<br />
* '''Aufhebung''': upphäva/det upphävda.<br />
* '''Axiom''': en grundsats som accepteras utan bevis, som antas vara självklart sann.<br />
* '''Bios''': liv (grekiska. Se [[biopolitik]].<br />
* '''Conatus''': strävan. Hos [[Spinoza]]: strävan efter att upprätthålla (bevara) sitt vara; existenskraft; självbevarelsedrift.<br />
* '''Dasein''': tillvaro. Term använd av Martin Heidegger i den bokstavliga tolkningen ”Där-vara”, som beteckning på den mänskliga existensen; att alltid vara ”där”, i en omgivning, i en situation, i en värld, genom att alltid på ett komplext sätt förhålla sig till omgivande varanden och till sig själv. Se [[Martin Heidegger]].<br />
* '''Dialektik''': Begrepp som ursprungligen kommer ur en filosofisk metod nära retoriken. Menas ofta en utveckling där motsatser stöts.<br />
* '''Dikotomi''': (grek. ''dichotomi'a'' tudelning, av ''dicho'tomos'' skuren i två delar) betecknar en variabel uppdelad i två varandra ömsesidigt uteslutande kategorier. Variabler konstrueras i regel som dikotomier för att underlätta bearbetning/analys. Ett välkänt exempel är indelning av variabeln människa i kategorierna kropp och själ. Termen har ett brett användningsområde och förekommer, med likvärdig betydelse, i allt från logik och matematik till sociologi. <br />
* '''Eidos''': ide.<br />
* '''Eklektisk''': blandning av olika, ofta motstridiga, osammanhängande idéer eller metoder<br />
* '''Emanera''': utströmma, utstråla, utgå (ifrån), härröra.<br />
* '''Epistemologi''': kunskapsteori; förståelsen av hur kunskap produceras och distribueras.<br />
* '''Eskatologi''': lära om de sista, yttersta tingen (händelserna) (från eschatos, ytterst, sist, och logos, lära om). Se [[eskatologi]].<br />
* '''Estetik''': läran om förnimmandet; läran om det sköna som förnimmes (åskådas), närmare bestämt läran om det sköna i konsten. Se [[estetik]].<br />
* '''Etymologi''': vetenskapen om ords härledning; läran om ords ursprung.<br />
* '''Explicit''': uttryckligt, tydligt nämnt, direkt sagt.<br />
* '''Exterioritet''': utsida, det utanförliggande. Se [[utsida]].<br />
* '''Hermeneutik''': tolkningskonst, föståelselära<br />
* '''Immanens''': inre, inneboende<br />
* '''Implicit''': underförstått utan att vara uttryckligt sagt; indirekt sagt.<br />
* '''Intelligibel''': det som kan begripas av förståndet eller förnuftet.<br />
<br />
|valign="top" width="33%"|<br />
<br />
== K – T ==<br />
* '''Kabbala''': Esoterisk judisk tolkningstradition och [[mystik]]. Kabbalan utvecklar dels en spekulativ lära om världens skapelse genom emanation från Gud, dels utformar den en praktisk lära om vinnandet av kunskap om och gemenskap med Gud.<br />
* '''Kausal''': orsaksmässig; det sammanhang som finns mellan orsak och verkan.<br />
* '''Koherens''': Motsägelsefrihet, förenlighet.<br />
* '''Kommensurabel''': som kan mätas med samma mätenhet; jämförbar, förenlig. Motsats: inkommensurabel.<br />
* '''Konjunktion''': och-förbindelse mellan två eller flera satser.<br />
* '''Konstitution''': grundande, grund, grundval; nödvändig(a) betingelse(r) för något annat.<br />
* '''Kontingent''': tillfällig, motsats till nödvändig. I modern logik sägs satser som varken är logiskt sanna eller logiskt falska vara kontingenta. I traditionell filosofi sägs de egenskaper hos ett ting som inte tillhör dess ”väsen” vara kontingenta.<br />
* '''Konvergens''': ihopgående, närmande. Att konvergera: att närma sig varandra, vara riktade mot samma punkt.<br />
* '''langue''': beteckning (enligt Saussure) på språket som ett system. Motsats till ''parole''.<br />
* '''Mediera''': förmedla<br />
* '''Metanoia''': ånger; genomgripande förändring av en individs uppfattning av sig själv. Uppnåendet av en ny livssyn.<br />
* '''Mimesis''': framställning, efterbildning. Se [[estetik]].<br />
* '''Modus''': Det sätt något är på, eller det tillstånd som något befinner sig i; bestämning eller egenskap hos något.<br />
* '''Myt (mythos)''': Till sin form är myter berättelser som använder symboler och metaforer vars överförda mening inte utan vidare kan översättas till en bokstavlig. Se [[mythos]].<br />
* '''Objekt''': språkv. satsdel som uttrycker föremål för handling, fil. uppfattat ting/väsen i motsats till ''subjekt''.<br />
* '''Ontologi''': läran om varandets väsen.<br />
* '''parole''': beteckning (enligt Saussure) på det faktiska bruket av språket.<br />
* '''Parousia''': närvaro. Hos Platon beteckning på idéernas ”närvaro” i de förnimbara fenomenen.<br />
* '''qua''': i egenskap av; för så vitt som; med avseende på; såsom; betraktad som.<br />
* '''Reifikation''': Förtingligande, varufierad. Sociala relationer framträder som utbyten mellan varor och ting. <br />
* '''Re-produktion''': Begreppet vill fånga den reproducerande rörelsens förmåga att utveckla sin egen produktion av relationer. Kapitaldialektiken visar sig i nya produktionssystem som utgår ifrån samma ekonomiska lagar som gårdagen (Marx). Fysisk bestraffning ersätts med övervakning och disciplinering av kroppar (Foucault). Könsroller utvecklas utifrån gårdagens diskurser som alstrar nya begär (Butler) osv. <br />
* '''Scientism''': att tillskriva (natur)vetenskapen stor betydelse; övervärdering av vetenskapen (särskilt naturvetenskapen); fackvetenskaplig självtillräcklighet.<br />
* '''Semiologi''': generell vetenskap om teckensystem.<br />
* '''Signifikant''': betydelsefull, anmärkningsvärd, betecknande.<br />
* '''Soliditet''': fasthet.<br />
* '''Subjekt''': språkv. satsdel varom något utsägs, fil. uppfattande ting/väsen i motsats till ''objekt''.<br />
* '''Subsumtion''': Inbegripande, underordnande<br />
* '''Tautologi''': Utsaga vari det som betyder samma sak säges flera gånger med olika ord men med samma betydelse. Intetsägande utsaga.<br />
* '''techne''': det grekiska ord som är ursprunget till vårt ”teknik”. I filosofiskt språkbruk har techne dock en mycket vidare betydelse, som harmonierar med både den gängse antika grekiska betydelsen och användandet hos Platon och Aristoteles, nämligen hantverksmässigt-konstnärligt kunnande. Se [[teknik]].<br />
* '''Tecken''': Något som står för något annat; ett fysiskt objekt, som visar mot något annat, uttrycker något, betyder något. Det lingvistiska tecknet, enligt den strukturella lingvistiken (Saussure) är tecken i det talade språket kännetecknat av ett komplext, sammanvävt förhållande mellan det som betecknar (''signifikant'') och det som betecknas (''signifié'').<br />
* '''Teleologi''': att uppfatta något som bestämt av mål eller ändamål.<br />
* '''Telos''': mål, ändamål, ändamålsorsak (jmf teleologi).<br />
* '''Teologi''': lära om Gud, om förhållandet mellan människa och Gud. Oftast lära om Gud i metafysisk betydelse.<br />
* '''Totalitet''': helhet. Se [[totalitet]].<br />
* '''Transcendent''': översinnlig; (gräns)överskridande<br />
* '''Typologi''': lära om indelning av ett undersökningsmaterial efter bestämda typer.<br />
<br />
|valign="top" width="33%"|<br />
<br />
== U – Ö ==<br />
* '''Upplåtenhet''': Heideggers beteckning på att människan (eller mer generellt: tillvaron) befinner sig i situationer där hon kännetecknas av en förståelse av sitt eget vara (existens), världen och varat i allmänhet. Upplåtenhet är därför lika med vara-förståelse.<br />
* '''Utilitarism''': etisk teori enligt vilken den etiskt sett riktiga handlingen är den som jämfört med andra möjligheter frambringar den största mängden av positiva (icke-etiska) värden. Dvs. handlingens etiska värde beror på dess förmåga att öka mängden positiva värden av icke-etisk art, t.ex. lycka, rikedom, god hälsa, skönhet, insikt osv.<br />
* '''Vara (ontologi)''': det som är, det varande, dvs. ting, egenskaper, relationer, värden, ideala storheter, sakförhållanden och annat.<br />
* '''Vara (ekonomi)''': Ett materiellt eller immateriellt ting som säljs på en marknad. Enligt [[Karl Marx]] består varan av ett bruksvärde och ett bytesvärde och är en bärare av värde. Bruksvärdet är varans kvalitativa aspekt, den faktiska bruksegenskapen. Bytesvärdet är varans kvantitativa aspekt, uttrycket för måttet av varans värde. Värdet är varans substans; abstrakt arbete.<br />
* '''Vitalism''': ursprungligen biologisk teori enligt vilken allt organiskt liv beror på en unik livskraft vars beskaffenhet inte kan förklaras utifrån fysisk-kemiska lagar. Motsats till mekanism. I början av 1900-talet framförde bland andra [[Henri Bergson]] en form av filosofisk nyvitalism, uppföljd av bland andra [[Gilles Deleuze]] och Manuel de Landa.<br />
* '''Voluntarism''': lära som betonar viljan, särskilt framför förnuftet.<br />
* '''Väsen''': ett varandes väsen är de egenskaper som detta varande inte kan mista utan att upphöra vara sig självt.<br />
<br />
<br />
|}</div>Motvalshttps://www.krigsmaskinen.se/index.php?title=Pengar_som_funktion&diff=1896Pengar som funktion2009-06-27T07:32:50Z<p>Motvals: </p>
<hr />
<div>===Pengar som funktion === <br />
Pengar är också en vara, men som ekvivalent får den helt andra framträdelseformer än andra varor. Varor som stolar och böcker står inte längre mot varandra som bruksvärden utan som vara och pengar i ett utbyte. Varans förvandling till pengar och pengar – som i egenskap av försäljning – till varor. Pengar blir således mittpunkten för varubyte, vilket tituleras som cirkulationen och därmed pengar som cirkulationsmedel (Marx 1894/1973).<br />
<br />
<br />
<br />
== Vara – Pengar – Vara (V-P-V) ==<br />
De som ska konsumera varor förmedlar det nu genom pengar och inte genom sina producerade bruksvärden. Värdet blir här mer rörligt, då en såld stol kan bli många olika varor. En större klunga människor behöver inte ha med varandra att göra för att utbytet ska ske. Pengar symboliserar alltså ett värde som från början var guld, men som nu endast är papperspengar. Det samhälleliga objektets nödvändiga uppdelning i aktiviteter för sin reproduktion, är det som skiljer varje samhälle åt. Varorna får i det här sammanhanget en fetischkaraktär då det individuella arbetet inte omedelbart är en direkt del av det samhälleliga arbetet. Det dagliga arbetet blir bara en del av en totalitet som subjekten inte själva styr över, eller organiserar. I en fabrik där produktionsserien är samtliga dörrar till olika sorters frysar, framstår aktiviteten som alienerande, distanserad och utanför reella behov för subjektet. Det privata ägandet isolerar människor som olika funktioner i ett större maskineri. Varuproducenterna producerar inte till varandra utan mot varandra i en gemensam jakt på överlevnad: att tillgå pengar. Penningen härskar nu över människors aktivitet och produktionen blir dels för en anonym marknad, dels icke-planerad. Produkterna står nu mot människan som främmande makt på marknaden och den samhälleliga relationen består av en bytesprocess mellan ting. Subjekten är nu i direkt beroende av varubytet, det vill säga marknadslagarna. Den kapitalistiska varuproduktionen, varans och pengarnas fetischkaraktär, visar sig även i att kapitalisterna äger andra människors produktionsmedel och proletariatet äger endast sin egen arbetskraft som de tvingas sälja för att överleva (Marx, 1849/1997). Marx skriver utifrån redogörelsen ovan att:<br />
<br />
<br />
:''” I ett framtidssamhälle där klassmotsättningen är försvunnen, där det inte mer finns några klasser, skulle bruket inte mer bero av produktionstidens minimum, utan produktionstiden för olika föremål skulle bestämmas av deras samhälleliga nytta (Marx, 1847/2009)."<br />
<br />
<br />
<br />
== Pengars förvandling till kapital ==<br />
Genom pengar som ekvivalent kan skeendet mellan V-P-V komma med lång tids mellanrum. Varan blir till pengar som långt senare kan användas till att köpa en ny vara. Formeln blir därför V-P då inte rörelsen fullföljs utan stannar upp. Cirkeln sluts först då P blir V. V-P-V cirkulerar värde, men blir inte till nytt värde på marknaden även om kunden kanske gör en ockeraffär. X säljer en begagnad båt för 3 000 kronor, fastän hon gav 1 000 kronor för den från första början. Hon får därför en stor mängd pengar (P) som sedan blir en mängd nya varor (V). Det viktiga är inte vilka mängder eller vad som cirkulerar, utan hur flödet i sig uttrycker sig. Kretsloppet P-V-P däremot är mervärdeskapande och tillhör produktionssfären, vilket genererar nytt värde i sitt kretslopp. Det V-P-V och P-V-P har gemensamt är att de båda sammanfogas av köp och försäljning. V-P-V definierar sig genom att det i slutändan finns någon form av bruksvärden i början och slutet av processen, medan i P-V-P endast pengar. P-V-P har som syfte att generera en större mängd bytesvärde än vad som satsade från början. P blir till en vara som genererar mer P än vad som från början satsades i produktionen av V. P-V-P-relationen genererar alltså mervärde, det vill säga överskottet från det ursprungligt satsade värdet, och pengar förvandlas här till kapital. Ju större skillnaden är mellan ursprungligt satsat P till att bli nytt P i desto högre grad kan större kvantitet mervärde skapas. Den här formen av kapitalbildningsprocess saknar begränsning och har inget slut i sin expansivitet (Marx, 1849/1997). <br />
<br />
<br />
'''Relaterad litteratur:'''<br />
*Marx, Karl (1894/1973). Kapitalet – tredje boken. Staffanstorp: Bo Cavefors Bokförlag.<br />
*Marx, Karl (1849/1997). Kapitalet - första bandet. Lund: Arkiv Zenit.<br />
*Marx, Karl (1847/2009). Filosofins elände. [Online]<br />
Tillgänglig <http://www.marxists.org/svenska/marx/1847/04-d038.htm>. Hämtad 22 <br />
juni 2009</div>Motvalshttps://www.krigsmaskinen.se/index.php?title=Ordlista&diff=1895Ordlista2009-06-22T13:37:04Z<p>Motvals: </p>
<hr />
<div>Ordlistan har precis som [[Referensverket]] inga väldefinierade avgränsningar utan styrs helt av de behov som uppkommer när wikin växer. Men det här är platsen för att förklara så kallat "svåra" ord och rena ordabetydelser. Medan artiklarna i [[Referensverket]] ska ha en mer "encyklopedisk" karaktär med fakta och analys ska ordlistans artiklar hållas kort och koncisa. En hållpunkt är utformningen av Svenska Akademiens Ordlista, [http://www.saol.se SAOL].<br />
<br />
<br />
{| width="100%" cellpadding="10"<br />
<br />
|valign="top" width="33%"|<br />
<br />
== A - J ==<br />
* '''Affinitet''': nära förbindelse, frändskap. Se [[affinitetsgrupp]].<br />
* '''Agape''': kärlek; betecknar den speciella kristna kärleksuppfattningen, Guds kärlek till människan, fritt given kärlek (nåd).<br />
* '''Alienation''': främlingsskap, främlingskänsla. Se [[alienation]].<br />
* '''Alteritet''': avvikelse från normen, det förväntade eller lagenliga. Se [[alteritet]].<br />
* '''Amor fati''': kärlek till ödet.<br />
* '''Anarki''': frånvaro av herradöme eller auktoritet (från an-, inte, och arkhe, regering). Se [[anarkism]].<br />
* '''andra, Det''': det skilda; det som sätter eller utgör en skillnad (differens). Se [[alteritet]].<br />
* '''andre, Den''': Det andra, främmande jaget; den andra personen eller duet som jaget står emot i ett samtal eller möte. Se [[Den andre]].<br />
* '''Antinomi''': några lagar, maximer, principer eller regler som strider mot varandra (av anti-, mot, och nomos, lag).<br />
* '''Antropologi''': läran om människan<br />
* '''Apoteos''': "Förgudligande", upphöjande till gudomlig status.<br />
* '''Aufhebung''': upphäva/det upphävda.<br />
* '''Axiom''': en grundsats som accepteras utan bevis, som antas vara självklart sann.<br />
* '''Bios''': liv (grekiska. Se [[biopolitik]].<br />
* '''Conatus''': strävan. Hos [[Spinoza]]: strävan efter att upprätthålla (bevara) sitt vara; existenskraft; självbevarelsedrift.<br />
* '''Dasein''': tillvaro. Term använd av Martin Heidegger i den bokstavliga tolkningen ”Där-vara”, som beteckning på den mänskliga existensen; att alltid vara ”där”, i en omgivning, i en situation, i en värld, genom att alltid på ett komplext sätt förhålla sig till omgivande varanden och till sig själv. Se [[Martin Heidegger]].<br />
* '''Dialektik''': Begrepp som ursprungligen kommer ur en filosofisk metod nära retoriken. Menas ofta en utveckling där motsatser stöts.<br />
* '''Dikotomi''': (grek. ''dichotomi'a'' tudelning, av ''dicho'tomos'' skuren i två delar) betecknar en variabel uppdelad i två varandra ömsesidigt uteslutande kategorier. Variabler konstrueras i regel som dikotomier för att underlätta bearbetning/analys. Ett välkänt exempel är indelning av variabeln människa i kategorierna kropp och själ. Termen har ett brett användningsområde och förekommer, med likvärdig betydelse, i allt från logik och matematik till sociologi. <br />
* '''Eidos''': ide.<br />
* '''Eklektisk''': blandning av olika, ofta motstridiga, osammanhängande idéer eller metoder<br />
* '''Emanera''': utströmma, utstråla, utgå (ifrån), härröra.<br />
* '''Epistemologi''': kunskapsteori; förståelsen av hur kunskap produceras och distribueras.<br />
* '''Eskatologi''': lära om de sista, yttersta tingen (händelserna) (från eschatos, ytterst, sist, och logos, lära om). Se [[eskatologi]].<br />
* '''Estetik''': läran om förnimmandet; läran om det sköna som förnimmes (åskådas), närmare bestämt läran om det sköna i konsten. Se [[estetik]].<br />
* '''Etymologi''': vetenskapen om ords härledning; läran om ords ursprung.<br />
* '''Explicit''': uttryckligt, tydligt nämnt, direkt sagt.<br />
* '''Exterioritet''': utsida, det utanförliggande. Se [[utsida]].<br />
* '''Hermeneutik''': tolkningskonst, föståelselära<br />
* '''Immanens''': inre, inneboende<br />
* '''Implicit''': underförstått utan att vara uttryckligt sagt; indirekt sagt.<br />
* '''Intelligibel''': det som kan begripas av förståndet eller förnuftet.<br />
<br />
|valign="top" width="33%"|<br />
<br />
== K – T ==<br />
* '''Kabbala''': Esoterisk judisk tolkningstradition och [[mystik]]. Kabbalan utvecklar dels en spekulativ lära om världens skapelse genom emanation från Gud, dels utformar den en praktisk lära om vinnandet av kunskap om och gemenskap med Gud.<br />
* '''Kausal''': orsaksmässig; det sammanhang som finns mellan orsak och verkan.<br />
* '''Koherens''': Motsägelsefrihet, förenlighet.<br />
* '''Kommensurabel''': som kan mätas med samma mätenhet; jämförbar, förenlig. Motsats: inkommensurabel.<br />
* '''Konjunktion''': och-förbindelse mellan två eller flera satser.<br />
* '''Konstitution''': grundande, grund, grundval; nödvändig(a) betingelse(r) för något annat.<br />
* '''Kontingent''': tillfällig, motsats till nödvändig. I modern logik sägs satser som varken är logiskt sanna eller logiskt falska vara kontingenta. I traditionell filosofi sägs de egenskaper hos ett ting som inte tillhör dess ”väsen” vara kontingenta.<br />
* '''Konvergens''': ihopgående, närmande. Att konvergera: att närma sig varandra, vara riktade mot samma punkt.<br />
* '''langue''': beteckning (enligt Saussure) på språket som ett system. Motsats till ''parole''.<br />
* '''Mediera''': förmedla<br />
* '''Metanoia''': ånger; genomgripande förändring av en individs uppfattning av sig själv. Uppnåendet av en ny livssyn.<br />
* '''Mimesis''': framställning, efterbildning. Se [[estetik]].<br />
* '''Modus''': Det sätt något är på, eller det tillstånd som något befinner sig i; bestämning eller egenskap hos något.<br />
* '''Myt (mythos)''': Till sin form är myter berättelser som använder symboler och metaforer vars överförda mening inte utan vidare kan översättas till en bokstavlig. Se [[mythos]].<br />
* '''Objekt''': språkv. satsdel som uttrycker föremål för handling, fil. uppfattat ting/väsen i motsats till ''subjekt''.<br />
* '''Ontologi''': läran om varandets väsen.<br />
* '''parole''': beteckning (enligt Saussure) på det faktiska bruket av språket.<br />
* '''Parousia''': närvaro. Hos Platon beteckning på idéernas ”närvaro” i de förnimbara fenomenen.<br />
* '''qua''': i egenskap av; för så vitt som; med avseende på; såsom; betraktad som.<br />
* '''Reifikation''': Förtingligande, varufierad. Sociala relationer framträder som utbyten mellan varor och ting. <br />
* '''Scientism''': att tillskriva (natur)vetenskapen stor betydelse; övervärdering av vetenskapen (särskilt naturvetenskapen); fackvetenskaplig självtillräcklighet.<br />
* '''Semiologi''': generell vetenskap om teckensystem.<br />
* '''Signifikant''': betydelsefull, anmärkningsvärd, betecknande.<br />
* '''Soliditet''': fasthet.<br />
* '''Subjekt''': språkv. satsdel varom något utsägs, fil. uppfattande ting/väsen i motsats till ''objekt''.<br />
* '''Subsumtion''': Inbegripande, underordnande<br />
* '''Tautologi''': Utsaga vari det som betyder samma sak säges flera gånger med olika ord men med samma betydelse. Intetsägande utsaga.<br />
* '''techne''': det grekiska ord som är ursprunget till vårt ”teknik”. I filosofiskt språkbruk har techne dock en mycket vidare betydelse, som harmonierar med både den gängse antika grekiska betydelsen och användandet hos Platon och Aristoteles, nämligen hantverksmässigt-konstnärligt kunnande. Se [[teknik]].<br />
* '''Tecken''': Något som står för något annat; ett fysiskt objekt, som visar mot något annat, uttrycker något, betyder något. Det lingvistiska tecknet, enligt den strukturella lingvistiken (Saussure) är tecken i det talade språket kännetecknat av ett komplext, sammanvävt förhållande mellan det som betecknar (''signifikant'') och det som betecknas (''signifié'').<br />
* '''Teleologi''': att uppfatta något som bestämt av mål eller ändamål.<br />
* '''Telos''': mål, ändamål, ändamålsorsak (jmf teleologi).<br />
* '''Teologi''': lära om Gud, om förhållandet mellan människa och Gud. Oftast lära om Gud i metafysisk betydelse.<br />
* '''Totalitet''': helhet. Se [[totalitet]].<br />
* '''Transcendent''': översinnlig; (gräns)överskridande<br />
* '''Typologi''': lära om indelning av ett undersökningsmaterial efter bestämda typer.<br />
<br />
|valign="top" width="33%"|<br />
<br />
== U – Ö ==<br />
* '''Upplåtenhet''': Heideggers beteckning på att människan (eller mer generellt: tillvaron) befinner sig i situationer där hon kännetecknas av en förståelse av sitt eget vara (existens), världen och varat i allmänhet. Upplåtenhet är därför lika med vara-förståelse.<br />
* '''Utilitarism''': etisk teori enligt vilken den etiskt sett riktiga handlingen är den som jämfört med andra möjligheter frambringar den största mängden av positiva (icke-etiska) värden. Dvs. handlingens etiska värde beror på dess förmåga att öka mängden positiva värden av icke-etisk art, t.ex. lycka, rikedom, god hälsa, skönhet, insikt osv.<br />
* '''Vara (ontologi)''': det som är, det varande, dvs. ting, egenskaper, relationer, värden, ideala storheter, sakförhållanden och annat.<br />
* '''Vara (ekonomi)''': Ett materiellt eller immateriellt ting som säljs på en marknad. Enligt [[Karl Marx]] består varan av ett bruksvärde och ett bytesvärde och är en bärare av värde. Bruksvärdet är varans kvalitativa aspekt, den faktiska bruksegenskapen. Bytesvärdet är varans kvantitativa aspekt, uttrycket för måttet av varans värde. Värdet är varans substans; abstrakt arbete.<br />
* '''Vitalism''': ursprungligen biologisk teori enligt vilken allt organiskt liv beror på en unik livskraft vars beskaffenhet inte kan förklaras utifrån fysisk-kemiska lagar. Motsats till mekanism. I början av 1900-talet framförde bland andra [[Henri Bergson]] en form av filosofisk nyvitalism, uppföljd av bland andra [[Gilles Deleuze]] och Manuel de Landa.<br />
* '''Voluntarism''': lära som betonar viljan, särskilt framför förnuftet.<br />
* '''Väsen''': ett varandes väsen är de egenskaper som detta varande inte kan mista utan att upphöra vara sig självt.<br />
<br />
<br />
|}</div>Motvalshttps://www.krigsmaskinen.se/index.php?title=Ordlista&diff=1894Ordlista2009-06-22T13:30:03Z<p>Motvals: </p>
<hr />
<div>Ordlistan har precis som [[Referensverket]] inga väldefinierade avgränsningar utan styrs helt av de behov som uppkommer när wikin växer. Men det här är platsen för att förklara så kallat "svåra" ord och rena ordabetydelser. Medan artiklarna i [[Referensverket]] ska ha en mer "encyklopedisk" karaktär med fakta och analys ska ordlistans artiklar hållas kort och koncisa. En hållpunkt är utformningen av Svenska Akademiens Ordlista, [http://www.saol.se SAOL].<br />
<br />
<br />
{| width="100%" cellpadding="10"<br />
<br />
|valign="top" width="33%"|<br />
<br />
== A - J ==<br />
* '''Affinitet''': nära förbindelse, frändskap. Se [[affinitetsgrupp]].<br />
* '''Agape''': kärlek; betecknar den speciella kristna kärleksuppfattningen, Guds kärlek till människan, fritt given kärlek (nåd).<br />
* '''Alienation''': främlingsskap, främlingskänsla. Se [[alienation]].<br />
* '''Alteritet''': avvikelse från normen, det förväntade eller lagenliga. Se [[alteritet]].<br />
* '''Amor fati''': kärlek till ödet.<br />
* '''Anarki''': frånvaro av herradöme eller auktoritet (från an-, inte, och arkhe, regering). Se [[anarkism]].<br />
* '''andra, Det''': det skilda; det som sätter eller utgör en skillnad (differens). Se [[alteritet]].<br />
* '''andre, Den''': Det andra, främmande jaget; den andra personen eller duet som jaget står emot i ett samtal eller möte. Se [[Den andre]].<br />
* '''Antinomi''': några lagar, maximer, principer eller regler som strider mot varandra (av anti-, mot, och nomos, lag).<br />
* '''Antropologi''': läran om människan<br />
* '''Apoteos''': "Förgudligande", upphöjande till gudomlig status.<br />
* '''Aufhebung''': upphäva/det upphävda.<br />
* '''Axiom''': en grundsats som accepteras utan bevis, som antas vara självklart sann.<br />
* '''Bios''': liv (grekiska. Se [[biopolitik]].<br />
* '''Conatus''': strävan. Hos [[Spinoza]]: strävan efter att upprätthålla (bevara) sitt vara; existenskraft; självbevarelsedrift.<br />
* '''Dasein''': tillvaro. Term använd av Martin Heidegger i den bokstavliga tolkningen ”Där-vara”, som beteckning på den mänskliga existensen; att alltid vara ”där”, i en omgivning, i en situation, i en värld, genom att alltid på ett komplext sätt förhålla sig till omgivande varanden och till sig själv. Se [[Martin Heidegger]].<br />
* '''Dialektik''': Begrepp som ursprungligen kommer ur en filosofisk metod nära retoriken. Menas ofta en utveckling där motsatser stöts.<br />
* '''Dikotomi''': (grek. ''dichotomi'a'' tudelning, av ''dicho'tomos'' skuren i två delar) betecknar en variabel uppdelad i två varandra ömsesidigt uteslutande kategorier. Variabler konstrueras i regel som dikotomier för att underlätta bearbetning/analys. Ett välkänt exempel är indelning av variabeln människa i kategorierna kropp och själ. Termen har ett brett användningsområde och förekommer, med likvärdig betydelse, i allt från logik och matematik till sociologi. <br />
* '''Eidos''': ide.<br />
* '''Eklektisk''': blandning av olika, ofta motstridiga, osammanhängande idéer eller metoder<br />
* '''Emanera''': utströmma, utstråla, utgå (ifrån), härröra.<br />
* '''Epistemologi''': kunskapsteori; förståelsen av hur kunskap produceras och distribueras.<br />
* '''Eskatologi''': lära om de sista, yttersta tingen (händelserna) (från eschatos, ytterst, sist, och logos, lära om). Se [[eskatologi]].<br />
* '''Estetik''': läran om förnimmandet; läran om det sköna som förnimmes (åskådas), närmare bestämt läran om det sköna i konsten. Se [[estetik]].<br />
* '''Etymologi''': vetenskapen om ords härledning; läran om ords ursprung.<br />
* '''Explicit''': uttryckligt, tydligt nämnt, direkt sagt.<br />
* '''Exterioritet''': utsida, det utanförliggande. Se [[utsida]].<br />
* '''Hermeneutik''': tolkningskonst, föståelselära<br />
* '''Immanens''': inre, inneboende<br />
* '''Implicit''': underförstått utan att vara uttryckligt sagt; indirekt sagt.<br />
* '''Intelligibel''': det som kan begripas av förståndet eller förnuftet.<br />
<br />
|valign="top" width="33%"|<br />
<br />
== K – T ==<br />
* '''Kabbala''': Esoterisk judisk tolkningstradition och [[mystik]]. Kabbalan utvecklar dels en spekulativ lära om världens skapelse genom emanation från Gud, dels utformar den en praktisk lära om vinnandet av kunskap om och gemenskap med Gud.<br />
* '''Kausal''': orsaksmässig; det sammanhang som finns mellan orsak och verkan.<br />
* '''Koherens''': Motsägelsefrihet, förenlighet.<br />
* '''Kommensurabel''': som kan mätas med samma mätenhet; jämförbar, förenlig. Motsats: inkommensurabel.<br />
* '''Konjunktion''': och-förbindelse mellan två eller flera satser.<br />
* '''Konstitution''': grundande, grund, grundval; nödvändig(a) betingelse(r) för något annat.<br />
* '''Kontingent''': tillfällig, motsats till nödvändig. I modern logik sägs satser som varken är logiskt sanna eller logiskt falska vara kontingenta. I traditionell filosofi sägs de egenskaper hos ett ting som inte tillhör dess ”väsen” vara kontingenta.<br />
* '''Konvergens''': ihopgående, närmande. Att konvergera: att närma sig varandra, vara riktade mot samma punkt.<br />
* '''langue''': beteckning (enligt Saussure) på språket som ett system. Motsats till ''parole''.<br />
* '''Mediera''': förmedla<br />
* '''Metanoia''': ånger; genomgripande förändring av en individs uppfattning av sig själv. Uppnåendet av en ny livssyn.<br />
* '''Mimesis''': framställning, efterbildning. Se [[estetik]].<br />
* '''Modus''': Det sätt något är på, eller det tillstånd som något befinner sig i; bestämning eller egenskap hos något.<br />
* '''Myt (mythos)''': Till sin form är myter berättelser som använder symboler och metaforer vars överförda mening inte utan vidare kan översättas till en bokstavlig. Se [[mythos]].<br />
* '''Objekt''': språkv. satsdel som uttrycker föremål för handling, fil. uppfattat ting/väsen i motsats till ''subjekt''.<br />
* '''Ontologi''': läran om varandets väsen.<br />
* '''parole''': beteckning (enligt Saussure) på det faktiska bruket av språket.<br />
* '''Parousia''': närvaro. Hos Platon beteckning på idéernas ”närvaro” i de förnimbara fenomenen.<br />
* '''qua''': i egenskap av; för så vitt som; med avseende på; såsom; betraktad som.<br />
* '''Reifikation''': Förtingligande, varufierad. Sociala relationer framträder som utbyte mellan varor och ting. <br />
* '''Scientism''': att tillskriva (natur)vetenskapen stor betydelse; övervärdering av vetenskapen (särskilt naturvetenskapen); fackvetenskaplig självtillräcklighet.<br />
* '''Semiologi''': generell vetenskap om teckensystem.<br />
* '''Signifikant''': betydelsefull, anmärkningsvärd, betecknande.<br />
* '''Soliditet''': fasthet.<br />
* '''Subjekt''': språkv. satsdel varom något utsägs, fil. uppfattande ting/väsen i motsats till ''objekt''.<br />
* '''Subsumtion''': Inbegripande, underordnande<br />
* '''Tautologi''': Utsaga vari det som betyder samma sak säges flera gånger med olika ord men med samma betydelse. Intetsägande utsaga.<br />
* '''techne''': det grekiska ord som är ursprunget till vårt ”teknik”. I filosofiskt språkbruk har techne dock en mycket vidare betydelse, som harmonierar med både den gängse antika grekiska betydelsen och användandet hos Platon och Aristoteles, nämligen hantverksmässigt-konstnärligt kunnande. Se [[teknik]].<br />
* '''Tecken''': Något som står för något annat; ett fysiskt objekt, som visar mot något annat, uttrycker något, betyder något. Det lingvistiska tecknet, enligt den strukturella lingvistiken (Saussure) är tecken i det talade språket kännetecknat av ett komplext, sammanvävt förhållande mellan det som betecknar (''signifikant'') och det som betecknas (''signifié'').<br />
* '''Teleologi''': att uppfatta något som bestämt av mål eller ändamål.<br />
* '''Telos''': mål, ändamål, ändamålsorsak (jmf teleologi).<br />
* '''Teologi''': lära om Gud, om förhållandet mellan människa och Gud. Oftast lära om Gud i metafysisk betydelse.<br />
* '''Totalitet''': helhet. Se [[totalitet]].<br />
* '''Transcendent''': översinnlig; (gräns)överskridande<br />
* '''Typologi''': lära om indelning av ett undersökningsmaterial efter bestämda typer.<br />
<br />
|valign="top" width="33%"|<br />
<br />
== U – Ö ==<br />
* '''Upplåtenhet''': Heideggers beteckning på att människan (eller mer generellt: tillvaron) befinner sig i situationer där hon kännetecknas av en förståelse av sitt eget vara (existens), världen och varat i allmänhet. Upplåtenhet är därför lika med vara-förståelse.<br />
* '''Utilitarism''': etisk teori enligt vilken den etiskt sett riktiga handlingen är den som jämfört med andra möjligheter frambringar den största mängden av positiva (icke-etiska) värden. Dvs. handlingens etiska värde beror på dess förmåga att öka mängden positiva värden av icke-etisk art, t.ex. lycka, rikedom, god hälsa, skönhet, insikt osv.<br />
* '''Vara (ontologi)''': det som är, det varande, dvs. ting, egenskaper, relationer, värden, ideala storheter, sakförhållanden och annat.<br />
* '''Vara (ekonomi)''': Ett materiellt eller immateriellt ting som säljs på en marknad. Enligt [[Karl Marx]] består varan av ett bruksvärde och ett bytesvärde och är en bärare av värde. Bruksvärdet är varans kvalitativa aspekt, den faktiska bruksegenskapen. Bytesvärdet är varans kvantitativa aspekt, uttrycket för måttet av varans värde. Värdet är varans substans; abstrakt arbete.<br />
* '''Vitalism''': ursprungligen biologisk teori enligt vilken allt organiskt liv beror på en unik livskraft vars beskaffenhet inte kan förklaras utifrån fysisk-kemiska lagar. Motsats till mekanism. I början av 1900-talet framförde bland andra [[Henri Bergson]] en form av filosofisk nyvitalism, uppföljd av bland andra [[Gilles Deleuze]] och Manuel de Landa.<br />
* '''Voluntarism''': lära som betonar viljan, särskilt framför förnuftet.<br />
* '''Väsen''': ett varandes väsen är de egenskaper som detta varande inte kan mista utan att upphöra vara sig självt.<br />
<br />
<br />
|}</div>Motvalshttps://www.krigsmaskinen.se/index.php?title=Pengar_som_funktion&diff=1893Pengar som funktion2009-06-22T07:10:45Z<p>Motvals: Ny sida: ===Pengar som funktion === Pengar är också en vara, men som ekvivalent får den helt andra framträdelseformer än andra varor. Varor som stolar och böcker står inte längre mot varand...</p>
<hr />
<div>===Pengar som funktion === <br />
Pengar är också en vara, men som ekvivalent får den helt andra framträdelseformer än andra varor. Varor som stolar och böcker står inte längre mot varandra som bruksvärden utan som vara och pengar i ett utbyte. Varans förvandling till pengar och pengar – som i egenskap av försäljning – till varor. Pengar blir således mittpunkten för varubyte, vilket tituleras som cirkulationen och därmed pengar som cirkulationsmedel (Marx 1894/1973).<br />
<br />
<br />
Vara – Pengar – Vara (V-P-V)<br />
De som ska konsumera varor förmedlar det nu genom pengar och inte genom sina producerade bruksvärden. Värdet blir här mer rörligt, då en såld stol kan bli många olika varor. En större klunga människor behöver inte ha med varandra att göra för att utbytet ska ske. Pengar symboliserar alltså ett värde som från början var guld, men som nu endast är papperspengar. Det samhälleliga objektets nödvändiga uppdelning i aktiviteter för sin reproduktion, är det som skiljer varje samhälle åt. Varorna får i det här sammanhanget en fetischkaraktär då det individuella arbetet inte omedelbart är en direkt del av det samhälleliga arbetet. Det dagliga arbetet blir bara en del av en totalitet som subjekten inte själva styr över, eller organiserar. I en fabrik där produktionsserien är samtliga dörrar till olika sorters frysar, framstår aktiviteten som alienerande, distanserad och utanför reella behov för subjektet. Det privata ägandet isolerar människor som olika funktioner i ett större maskineri. Varuproducenterna producerar inte till varandra utan mot varandra i en gemensam jakt på överlevnad: att tillgå pengar. Penningen härskar nu över människors aktivitet och produktionen blir dels för en anonym marknad, dels icke-planerad. Produkterna står nu mot människan som främmande makt på marknaden och den samhälleliga relationen består av en bytesprocess mellan ting. Subjekten är nu i direkt beroende av varubytet, det vill säga marknadslagarna. Den kapitalistiska varuproduktionen, varans och pengarnas fetischkaraktär, visar sig även i att kapitalisterna äger andra människors produktionsmedel och proletariatet äger endast sin egen arbetskraft som de tvingas sälja för att överleva (Marx, 1849/1997). Marx skriver utifrån redogörelsen ovan att:<br />
<br />
<br />
:''” I ett framtidssamhälle där klassmotsättningen är försvunnen, där det inte mer finns några klasser, skulle bruket inte mer bero av produktionstidens minimum, utan produktionstiden för olika föremål skulle bestämmas av deras samhälleliga nytta (Marx, 1847/2009)."<br />
<br />
<br />
Pengars förvandling till kapital <br />
Genom pengar som ekvivalent kan skeendet mellan V-P-V komma med lång tids mellanrum. Varan blir till pengar som långt senare kan användas till att köpa en ny vara. Formeln blir därför V-P då inte rörelsen fullföljs utan stannar upp. Cirkeln sluts först då P blir V. V-P-V cirkulerar värde, men blir inte till nytt värde på marknaden även om kunden kanske gör en ockeraffär. X säljer en begagnad båt för 3 000 kronor, fastän hon gav 1 000 kronor för den från första början. Hon får därför en stor mängd pengar (P) som sedan blir en mängd nya varor (V). Det viktiga är inte vilka mängder eller vad som cirkulerar, utan hur flödet i sig uttrycker sig. Kretsloppet P-V-P däremot är mervärdeskapande och tillhör produktionssfären, vilket genererar nytt värde i sitt kretslopp. Det V-P-V och P-V-P har gemensamt är att de båda sammanfogas av köp och försäljning. V-P-V definierar sig genom att det i slutändan finns någon form av bruksvärden i början och slutet av processen, medan i P-V-P endast pengar. P-V-P har som syfte att generera en större mängd bytesvärde än vad som satsade från början. P blir till en vara som genererar mer P än vad som från början satsades i produktionen av V. P-V-P-relationen genererar alltså mervärde, det vill säga överskottet från det ursprungligt satsade värdet, och pengar förvandlas här till kapital. Ju större skillnaden är mellan ursprungligt satsat P till att bli nytt P i desto högre grad kan större kvantitet mervärde skapas. Den här formen av kapitalbildningsprocess saknar begränsning och har inget slut i sin expansivitet (Marx, 1849/1997). <br />
<br />
<br />
'''Relaterad litteratur:'''<br />
*Marx, Karl (1894/1973). Kapitalet – tredje boken. Staffanstorp: Bo Cavefors Bokförlag.<br />
*Marx, Karl (1849/1997). Kapitalet - första bandet. Lund: Arkiv Zenit.<br />
*Marx, Karl (1847/2009). Filosofins elände. [Online]<br />
Tillgänglig <http://www.marxists.org/svenska/marx/1847/04-d038.htm>. Hämtad 22 <br />
juni 2009</div>Motvalshttps://www.krigsmaskinen.se/index.php?title=Referensverket&diff=1892Referensverket2009-06-22T06:57:00Z<p>Motvals: </p>
<hr />
<div>__NOTOC__<br />
<br />
<br />
<br />
== Kategorier ==<br />
<div style="-moz-column-count:3;"><br />
<br />
* [[:Kategori:Antipolitik och kommunisering|Antipolitik och kommunisering]]<br />
* [[:Kategori:Georges Bataille|Georges Bataille]]<br />
* [[:Kategori:Maurice Blanchot|Maurice Blanchot]]<br />
* [[:Kategori:Deleuze & Guattari|Deleuze & Guattari]]<br />
* [[:Kategori:Gemenskap|Gemenskap]]<br />
* [[:Kategori:Kapital- och ideologikritik|Kapital- och ideologikritik]]<br />
* [[:Kategori:Konservativ revolution|Konservativ revolution]]<br />
* [[:Kategori:Friedrich Nietzsches tänkande|Friedrich Nietzsches tänkande]]<br />
* [[:Kategori:Teknik|Teknik]]<br />
</div><br />
<br />
== Specialsidor ==<br />
<div style="-moz-column-count:3;"><br />
<br />
* [[Guide till Kapitalet]]<br />
* [[Om "teori och praktik"]]<br />
* [[Perspektiv på arbetarkamp]]<br />
</div><br />
<br />
----<br />
<br />
{| width="100%" cellpadding="10"<br />
<br />
|valign="top" width="25%"|<br />
<br />
== Begrepp och teori ==<br />
* [[Affinitetsgrupp]]<br />
* [[Aktivismkritiken]]<br />
* [[Alienation]]<br />
* [[Ansiktslöst motstånd]]<br />
* [[Antiintellektualism]]<br />
* [[Antipolitik]]<br />
* [[Arbete]]<br />
* [[Arbetsvägran]]<br />
* [[Biopolitik]]<br />
* [[Den "andra" arbetarrörelsen]]<br />
* [[Direkt aktion]]<br />
* [[Diskurs]]<br />
* [[Exodus]]<br />
* [[Fordism]]<br />
* [[Formell underordning]]<br />
* [[Gemenskap]]<br />
* [[Gudomligt våld]]<br />
* [[Haecceitet]]<br />
* [[Ideologi]]<br />
* [[Insurrektionell anarkism]]<br />
* [[Klass för sig]]<br />
* [[Kapitallogik]]<br />
* [[Klass i sig]]<br />
* [[Klassanalys]]<br />
* [[Klassammansättning]]<br />
* [[Kommunism]]<br />
* [[Kommunisering]]<br />
* [[Konservativ revolution]]<br />
* [[Kontrollsamhället]]<br />
* [[Krigsmaskin]]<br />
* [[Kunskapsproduktion som improduktivt arbete]]<br />
* [[Medelklass]]<br />
* [[Militanta arbetsplatsundersökningar]]<br />
* [[Nihilism]]<br />
* [[Nomadtänkande]]<br />
* [[Operaismo]]<br />
* [[Panopticon]]<br />
* [[Parti]]<br />
* [[Pengar som funktion]]<br />
* [[Postfordism]]<br />
* [[Projektualitet]]<br />
* [[Proletariat]]<br />
* [[Psykoanalys]]<br />
* [[Rationalism]]<br />
* [[Reell underordning]]<br />
* [[Ressentiment]]<br />
* [[Rhizom]]<br />
* [[Sabotage]]<br />
* [[Självreduktion]]<br />
* [[Släta och räfflade rum]]<br />
* [[Stat]]<br />
* [[Subjektivitet]]<br />
* [[Taylorism]]<br />
* [[Toyotism]]<br />
* [[Ultravänster]]<br />
* [[Utsida]]<br />
<br />
|valign="top" width="25%"|<br />
<br />
== Personer ==<br />
* [[Giorgio Agamben|Agamben, Giorgio]]<br />
* [[Lars Ahlin|Ahlin, Lars]]<br />
* [[Louis Althusser|Althusser, Louis]]<br />
* [[Christopher John Arthur|Arthur, Christopher J.]]<br />
* [[Michail Bakunin|Bakunin, Michail]]<br />
* [[Georges Bataille|Bataille, Georges]]<br />
* [[Walter Benjamin|Benjamin, Walter]]<br />
* [[Maurice Blanchot|Blanchot, Maurice]]<br />
* [[Cajo Brendel|Brendel, Cajo]]<br />
* [[René Char|Char, René]]<br />
* [[Raya Dunayevskaya|Dunayevskaya, Raya]]<br />
* [[Frantz Fanon|Fanon, Frantz]]<br />
* [[Gilles Dauvé|Dauvé, Gilles]]<br />
* [[Gilles Deleuze|Deleuze, Gilles]]<br />
* [[Jacques Derrida|Derrida, Jacques]]<br />
* [[Mariarosa Dalla Costa|Dalla Costa, Mariarosa]]<br />
* [[Michel Foucault|Foucault, Michel]]<br />
* [[Martin Glaberman|Glaberman, Martin]]<br />
* [[Félix Guattari|Guattari, Félix]]<br />
* [[Öyvind Fahlström|Fahlström, Öyvind]]<br />
* [[Martin Heidegger|Heidegger, Martin]]<br />
* [[Joe Hill|Hill, Joe]]<br />
* [[Marius Jacob|Jacob, Marius]]<br />
* [[C.L.R. James|James, C.L.R.]]<br />
* [[Ingemar Johansson|Johansson, Ingemar]]<br />
* [[Albert Jensen|Jensen, Albert]]<br />
* [[Ernst Jünger|Jünger, Ernst]]<br />
* [[Wolfi Landstreicher|Landstreicher, Wolfi]]<br />
* [[Emmanuel Lévinas|Lévinas, Emmanuel]]<br />
* [[Thomas Müntzer|Müntzer, Thomas]]<br />
* [[Antonio Negri|Negri, Antonio]]<br />
* [[Ernst Niekisch|Niekisch, Ernst]]<br />
* [[Elise Ottesen-Jensen|Ottesen-Jensen, Elise]]<br />
* [[Friedrich Nietzsche|Nietzsche, Friedrich]]<br />
* [[Fredy Perlman|Perlman, Fredy]]<br />
* [[Moishe Postone|Postone, Moishe]]<br />
* [[Henri Simon|Simon, Henri]]<br />
* [[Upton Sinclair|Sinclair, Upton]]<br />
<br />
<br />
|valign="top" width="25%"|<br />
<br />
== Grupper ==<br />
* [[Acéphale]]<br />
* [[AKO]]<br />
* [[Aufheben]]<br />
* [[Batkogruppen]]<br />
* [[Black & Red]]<br />
* [[BM Blob]]<br />
* [[BM Combustion]]<br />
* [[Diggers]]<br />
* [[Echanges et movement]]<br />
* [[Elephant Editions]]<br />
* [[Folkmakt]]<br />
* [[Frankfurtskolan]]<br />
* [[Förbundet Arbetarmakt]]<br />
* [[Johnson-Forest-fraktionen]]<br />
* [[Kamunist Kranti]]<br />
* [[Killing King Abacus]]<br />
* [[Kämpa Tillsammans!]]<br />
* [[Ludditer]]<br />
* [[Röda bokförlaget]]<br />
* [[Riff-raff]]<br />
* [[Situationistiska Internationalen]]<br />
* [[Sociologiska kollegiet]]<br />
* [[Solidarity]]<br />
* [[Up against the wall motherfuckers]]<br />
* [[Ungsocialisterna]]<br />
* [[Wildcat]]<br />
<br />
|valign="top" width="25%"|<br />
<br />
== Litteratur och film ==<br />
<br />
'''Texter:'''<br />
* [[Stato di Eccezione|Agamben, Giorgio: Undantagstillståndet]]<br />
* [[Sven O. Andersson: Vilda strejker: en undersökning inom Svenska metallindustriarbetareförbundet|Andersson, Sven O.: Vilda strejker]]<br />
* [[Att utöva glädje inför döden|Bataille, Georges: Att utöva glädje inför döden]]<br />
* [[Ögats historia|Bataille, Georges: Ögats historia]]<br />
* [[Gudomligt våld|Benjamin, Walter: Försök till en kritik av våldet]]<br />
* [[Essäer (Blanchot)|Blanchot, Maurice: Essäer]]<br />
* [[La Communauté Inavouable|Blanchot, Maurice: La Communauté Inavouable]]<br />
* [[Alfredo Bonanno: From Riot to Insurrection|Bonanno, Alfredo: From Riot to Insurrection]]<br />
* [[Mille Plateaux|Deleuze, Gilles & Guattari, Félix: Mille Plateaux]]<br />
* [[Nomadologin|Deleuze, Gilles & Guattari, Félix: Nomadologin]]<br />
* [[Die Frage nach der Technik|Heidegger, Martin: Die Frage nach der Technik]]<br />
* [[Preussiska anarkister|Heidegren, Carl-Göran: Preussiska anarkister]]<br />
* [[Der Arbeiter|Jünger, Ernst: Der Arbeiter]]<br />
<br />
<br />
'''Film:'''<br />
* [[The Ister]]<br />
* [[Zizek!]]</div>Motvalshttps://www.krigsmaskinen.se/index.php?title=Referensverket&diff=1891Referensverket2009-06-22T06:54:12Z<p>Motvals: </p>
<hr />
<div>__NOTOC__<br />
<br />
<br />
<br />
== Kategorier ==<br />
<div style="-moz-column-count:3;"><br />
<br />
* [[:Kategori:Antipolitik och kommunisering|Antipolitik och kommunisering]]<br />
* [[:Kategori:Georges Bataille|Georges Bataille]]<br />
* [[:Kategori:Maurice Blanchot|Maurice Blanchot]]<br />
* [[:Kategori:Deleuze & Guattari|Deleuze & Guattari]]<br />
* [[:Kategori:Gemenskap|Gemenskap]]<br />
* [[:Kategori:Kapital- och ideologikritik|Kapital- och ideologikritik]]<br />
* [[:Kategori:Konservativ revolution|Konservativ revolution]]<br />
* [[:Kategori:Friedrich Nietzsches tänkande|Friedrich Nietzsches tänkande]]<br />
* [[:Kategori:Teknik|Teknik]]<br />
</div><br />
<br />
== Specialsidor ==<br />
<div style="-moz-column-count:3;"><br />
<br />
* [[Guide till Kapitalet]]<br />
* [[Om "teori och praktik"]]<br />
* [[Perspektiv på arbetarkamp]]<br />
</div><br />
<br />
----<br />
<br />
{| width="100%" cellpadding="10"<br />
<br />
|valign="top" width="25%"|<br />
<br />
== Begrepp och teori ==<br />
* [[Affinitetsgrupp]]<br />
* [[Aktivismkritiken]]<br />
* [[Alienation]]<br />
* [[Ansiktslöst motstånd]]<br />
* [[Antiintellektualism]]<br />
* [[Antipolitik]]<br />
* [[Arbete]]<br />
* [[Arbetsvägran]]<br />
* [[Biopolitik]]<br />
* [[Den "andra" arbetarrörelsen]]<br />
* [[Direkt aktion]]<br />
* [[Diskurs]]<br />
* [[Exodus]]<br />
* [[Fordism]]<br />
* [[Formell underordning]]<br />
* [[Gemenskap]]<br />
* [[Gudomligt våld]]<br />
* [[Haecceitet]]<br />
* [[Ideologi]]<br />
* [[Insurrektionell anarkism]]<br />
* [[Klass för sig]]<br />
* [[Kapitallogik]]<br />
* [[Klass i sig]]<br />
* [[Klassanalys]]<br />
* [[Klassammansättning]]<br />
* [[Kommunism]]<br />
* [[Kommunisering]]<br />
* [[Konservativ revolution]]<br />
* [[Kontrollsamhället]]<br />
* [[Krigsmaskin]]<br />
* [[Kunskapsproduktion som improduktivt arbete]]<br />
* [[Medelklass]]<br />
* [[Militanta arbetsplatsundersökningar]]<br />
* [[Nihilism]]<br />
* [[Nomadtänkande]]<br />
* [[Operaismo]]<br />
* [[Panopticon]]<br />
* [[Parti]]<br />
* [[Postfordism]]<br />
* [[Projektualitet]]<br />
* [[Proletariat]]<br />
* [[Psykoanalys]]<br />
* [[Rationalism]]<br />
* [[Reell underordning]]<br />
* [[Ressentiment]]<br />
* [[Rhizom]]<br />
* [[Sabotage]]<br />
* [[Självreduktion]]<br />
* [[Släta och räfflade rum]]<br />
* [[Stat]]<br />
* [[Subjektivitet]]<br />
* [[Taylorism]]<br />
* [[Toyotism]]<br />
* [[Ultravänster]]<br />
* [[Utsida]]<br />
<br />
|valign="top" width="25%"|<br />
<br />
== Personer ==<br />
* [[Giorgio Agamben|Agamben, Giorgio]]<br />
* [[Lars Ahlin|Ahlin, Lars]]<br />
* [[Louis Althusser|Althusser, Louis]]<br />
* [[Christopher John Arthur|Arthur, Christopher J.]]<br />
* [[Michail Bakunin|Bakunin, Michail]]<br />
* [[Georges Bataille|Bataille, Georges]]<br />
* [[Walter Benjamin|Benjamin, Walter]]<br />
* [[Maurice Blanchot|Blanchot, Maurice]]<br />
* [[Cajo Brendel|Brendel, Cajo]]<br />
* [[René Char|Char, René]]<br />
* [[Raya Dunayevskaya|Dunayevskaya, Raya]]<br />
* [[Frantz Fanon|Fanon, Frantz]]<br />
* [[Gilles Dauvé|Dauvé, Gilles]]<br />
* [[Gilles Deleuze|Deleuze, Gilles]]<br />
* [[Jacques Derrida|Derrida, Jacques]]<br />
* [[Mariarosa Dalla Costa|Dalla Costa, Mariarosa]]<br />
* [[Michel Foucault|Foucault, Michel]]<br />
* [[Martin Glaberman|Glaberman, Martin]]<br />
* [[Félix Guattari|Guattari, Félix]]<br />
* [[Öyvind Fahlström|Fahlström, Öyvind]]<br />
* [[Martin Heidegger|Heidegger, Martin]]<br />
* [[Joe Hill|Hill, Joe]]<br />
* [[Marius Jacob|Jacob, Marius]]<br />
* [[C.L.R. James|James, C.L.R.]]<br />
* [[Ingemar Johansson|Johansson, Ingemar]]<br />
* [[Albert Jensen|Jensen, Albert]]<br />
* [[Ernst Jünger|Jünger, Ernst]]<br />
* [[Wolfi Landstreicher|Landstreicher, Wolfi]]<br />
* [[Emmanuel Lévinas|Lévinas, Emmanuel]]<br />
* [[Thomas Müntzer|Müntzer, Thomas]]<br />
* [[Antonio Negri|Negri, Antonio]]<br />
* [[Ernst Niekisch|Niekisch, Ernst]]<br />
* [[Elise Ottesen-Jensen|Ottesen-Jensen, Elise]]<br />
* [[Friedrich Nietzsche|Nietzsche, Friedrich]]<br />
* [[Fredy Perlman|Perlman, Fredy]]<br />
* [[Moishe Postone|Postone, Moishe]]<br />
* [[Henri Simon|Simon, Henri]]<br />
* [[Upton Sinclair|Sinclair, Upton]]<br />
<br />
<br />
|valign="top" width="25%"|<br />
<br />
== Grupper ==<br />
* [[Acéphale]]<br />
* [[AKO]]<br />
* [[Aufheben]]<br />
* [[Batkogruppen]]<br />
* [[Black & Red]]<br />
* [[BM Blob]]<br />
* [[BM Combustion]]<br />
* [[Diggers]]<br />
* [[Echanges et movement]]<br />
* [[Elephant Editions]]<br />
* [[Folkmakt]]<br />
* [[Frankfurtskolan]]<br />
* [[Förbundet Arbetarmakt]]<br />
* [[Johnson-Forest-fraktionen]]<br />
* [[Kamunist Kranti]]<br />
* [[Killing King Abacus]]<br />
* [[Kämpa Tillsammans!]]<br />
* [[Ludditer]]<br />
* [[Röda bokförlaget]]<br />
* [[Riff-raff]]<br />
* [[Situationistiska Internationalen]]<br />
* [[Sociologiska kollegiet]]<br />
* [[Solidarity]]<br />
* [[Up against the wall motherfuckers]]<br />
* [[Ungsocialisterna]]<br />
* [[Wildcat]]<br />
<br />
|valign="top" width="25%"|<br />
<br />
== Litteratur och film ==<br />
<br />
'''Texter:'''<br />
* [[Stato di Eccezione|Agamben, Giorgio: Undantagstillståndet]]<br />
* [[Sven O. Andersson: Vilda strejker: en undersökning inom Svenska metallindustriarbetareförbundet|Andersson, Sven O.: Vilda strejker]]<br />
* [[Att utöva glädje inför döden|Bataille, Georges: Att utöva glädje inför döden]]<br />
* [[Ögats historia|Bataille, Georges: Ögats historia]]<br />
* [[Gudomligt våld|Benjamin, Walter: Försök till en kritik av våldet]]<br />
* [[Essäer (Blanchot)|Blanchot, Maurice: Essäer]]<br />
* [[La Communauté Inavouable|Blanchot, Maurice: La Communauté Inavouable]]<br />
* [[Alfredo Bonanno: From Riot to Insurrection|Bonanno, Alfredo: From Riot to Insurrection]]<br />
* [[Mille Plateaux|Deleuze, Gilles & Guattari, Félix: Mille Plateaux]]<br />
* [[Nomadologin|Deleuze, Gilles & Guattari, Félix: Nomadologin]]<br />
* [[Die Frage nach der Technik|Heidegger, Martin: Die Frage nach der Technik]]<br />
* [[Preussiska anarkister|Heidegren, Carl-Göran: Preussiska anarkister]]<br />
* [[Der Arbeiter|Jünger, Ernst: Der Arbeiter]]<br />
<br />
<br />
'''Film:'''<br />
* [[The Ister]]<br />
* [[Zizek!]]</div>Motvalshttps://www.krigsmaskinen.se/index.php?title=Kunskapsproduktion_som_improduktivt_arbete&diff=1890Kunskapsproduktion som improduktivt arbete2009-06-22T06:45:15Z<p>Motvals: Ny sida: ===Kunskapsproduktion som improduktivt arbete === Lönearbete är basen för att kapital ska kunna skapas och därmed grunden till kapitalism, dess nav. Kapital i sin renaste form är därf...</p>
<hr />
<div>===Kunskapsproduktion som improduktivt arbete ===<br />
Lönearbete är basen för att kapital ska kunna skapas och därmed grunden till kapitalism, dess nav. Kapital i sin renaste form är därför endast objektiverat arbete, det vill säga tidigare lönearbete som förmerats. Pengar blir till kapital, alltså till medel för att upprätta en mervärdesprocess. Pengarna är i det här fallet skattemedel, årets studenter får tillgång till tidigare objektiverat arbete som har beskattats. Genom att försätta sig i en skuldsituation sätter sig elever i en re-producerande process av det nuvarande samhälleliga objektet. Kapitalet är därför produktivt, och blir så när den lyckas ersätta alla andra relationer med sin egen form av organisering. Här uppstår förmedlingen mellan kapital och lönearbetet menar Marx, alltså blir studiegången till lönearbete då det cirkulerar kapital. Inga fysiska produkter som skapar värde uppstår här, endast det cirkulerande värdet. Proceduren för även med sig ett utvecklat tankesätt om hur man ska göra (och vara) senare i kommande yrke, den förtingligade relationen normaliseras i sitt påförande. Med hjälp av Marx kan man utläsa att kapitalets socialiserande alltså är praxis av ett visst utförande, då först får den sin assimilerande effekt, när relationen innesluter människor att bli till proletariat som en normalitet för mänsklig aktivitet. Elever är under sin utbildning icke-produktiva lönearbetare, påväg att bildas till en viss form av lönearbete. De blir påförda en viss beskaffenhet en viss subjektivitet för att kunna föra sig inom det samhälleliga objektet och för att kunna utföra arbetets sysslor. Utbildning blir förtingligad, då utbildning mäts mot annan skolning och hur väl denna kunskapsträning kan bli en del av mervärdesprocessen i senare arbete. Marx menar att inom kapitalet tar bytesvärdet över bruksvärdet och skapar sina reifikationsmönster för mänsklig aktivitet, då det upprättas ett system över fenomenet att studera. Studera och kunskap innesluts i en samhällelig relation. Problematiken utefter marxistisk analys är alltså inte att människor är intresserade av kunskap utan hur denna aktivitet förtingligas i objektet och cirkulerar kapital. Det universella för samtliga varors framträdande är inte dess funktion utan dess substans som varor, i och med det som bytesvärden, det vill säga tidigare objektiverat arbete. Kunskap har antagit en form genom kapitalrelationen som kan mäta sig mot andra varor, som vara, som en viss kvantitet av objektiverat arbete. Kunskap blir till en vara vars existens är ett autonomt bruksvärde som går att sälja, det vill säga lämnas in som arbetskraft och blir till funktionen av variabelt kapital. Med Marx analys kan man alltså anta att universitetet och CSN möjliggör en utbildning där eleven endast kan sälja sig till universitetets skolning. Eleven utbildas till att få ett högre värde inom den här processen, genererar under tiden pengar som kan användas på marknaden för att köpa produkter för sin överlevnad. Betalning sker genom förutsättning att utbildning äger rum och skuldsättning uppstår genom det. Studierna är inom vissa ramar som eleven inte har kontroll över och framstår som vilket arbetsschema som helst. Antingen accepterar proletariatet detta kapitalflöde eller svälter, det är det här Marx menar med att kapitalet är en process som bygger på motsättningen då arbete blir till kapital som P-V-P underordnar sig (Marx,1849/1997). Det är inom den här oskiljbara antagonismen konflikter uppenbarar sig, då arbete dialektiskt blir kapital genom att sammanföra cirkulation och produktionsprocess genom pengar. I kapitalet är nu ingen endast ett subjekt utan även ett alienerat objekt inom kapitalets lagar, en maskinell del som framträder i abstrakta former som borgarklass och proletariat. Inom kapitalflödena cirkulerar eller produceras mervärde, oavsett borgarklass eller proletariat är kapitalet subjektet vars enda funktion är produktion av mervärde. Marx menar att objektets essens är kapital som får en framträdelseform av klasser som är oavhängig sitt samhälleliga förhållande. Detta bygger på kapital, en värdeförmerande process som kräver lönearbete. På det hela taget är det en samfärdsel av förbindande rörelser mellan objektiverat arbete som subsumerar levande arbete till nytt objektiverat arbete. Kapitalobjektet är den självgående processen av en varurelation bestående av: produktion, distribution, byte och konsumtion ingen styr eller kan styra över, arbete måste bli kapital för att mervärde ska kunna skapas. Rörelsen mellan arbete och kapital re-producerar sig ständigt i sina cirkelrörelser som återföder objektet. Ett objekt som utvecklas för sin egen skull, där de delaktiga i processen inte är subjekt utan endast en del i objektet självt. kapitalobjektet styr människan till att underordna sig dess funktion (mervärdeskapande), vars process är utan mål förutom sitt eget återskapande. Detta förmedlas till att bli en förtingligad karaktär människor subjektiveras till att verka igenom. Vad som visar sig är en serie av sociala relationer förmedlade genom en produktionssfär, som framstår som det naturliga förhållandet mellan människor. <br />
<br />
'''Relaterad litteratur:'''<br />
* Marx, Karl (1849/1997). Kapitalet - första bandet. Lund: Arkiv Zenit.</div>Motvalshttps://www.krigsmaskinen.se/index.php?title=Referensverket&diff=1889Referensverket2009-06-22T06:39:28Z<p>Motvals: </p>
<hr />
<div>__NOTOC__<br />
<br />
<br />
<br />
== Kategorier ==<br />
<div style="-moz-column-count:3;"><br />
<br />
* [[:Kategori:Antipolitik och kommunisering|Antipolitik och kommunisering]]<br />
* [[:Kategori:Georges Bataille|Georges Bataille]]<br />
* [[:Kategori:Maurice Blanchot|Maurice Blanchot]]<br />
* [[:Kategori:Deleuze & Guattari|Deleuze & Guattari]]<br />
* [[:Kategori:Gemenskap|Gemenskap]]<br />
* [[:Kategori:Kapital- och ideologikritik|Kapital- och ideologikritik]]<br />
* [[:Kategori:Konservativ revolution|Konservativ revolution]]<br />
* [[:Kategori:Friedrich Nietzsches tänkande|Friedrich Nietzsches tänkande]]<br />
* [[:Kategori:Teknik|Teknik]]<br />
</div><br />
<br />
== Specialsidor ==<br />
<div style="-moz-column-count:3;"><br />
<br />
* [[Guide till Kapitalet]]<br />
* [[Kunskapsproduktion som improduktivt arbete]]<br />
* [[Om "teori och praktik"]]<br />
* [[Perspektiv på arbetarkamp]]<br />
</div><br />
<br />
----<br />
<br />
{| width="100%" cellpadding="10"<br />
<br />
|valign="top" width="25%"|<br />
<br />
== Begrepp och teori ==<br />
* [[Affinitetsgrupp]]<br />
* [[Aktivismkritiken]]<br />
* [[Alienation]]<br />
* [[Ansiktslöst motstånd]]<br />
* [[Antiintellektualism]]<br />
* [[Antipolitik]]<br />
* [[Arbete]]<br />
* [[Arbetsvägran]]<br />
* [[Biopolitik]]<br />
* [[Den "andra" arbetarrörelsen]]<br />
* [[Direkt aktion]]<br />
* [[Diskurs]]<br />
* [[Exodus]]<br />
* [[Fordism]]<br />
* [[Formell underordning]]<br />
* [[Gemenskap]]<br />
* [[Gudomligt våld]]<br />
* [[Haecceitet]]<br />
* [[Ideologi]]<br />
* [[Insurrektionell anarkism]]<br />
* [[Klass för sig]]<br />
* [[Kapitallogik]]<br />
* [[Klass i sig]]<br />
* [[Klassanalys]]<br />
* [[Klassammansättning]]<br />
* [[Kommunism]]<br />
* [[Kommunisering]]<br />
* [[Konservativ revolution]]<br />
* [[Kontrollsamhället]]<br />
* [[Krigsmaskin]]<br />
* [[Medelklass]]<br />
* [[Militanta arbetsplatsundersökningar]]<br />
* [[Nihilism]]<br />
* [[Nomadtänkande]]<br />
* [[Operaismo]]<br />
* [[Panopticon]]<br />
* [[Parti]]<br />
* [[Postfordism]]<br />
* [[Projektualitet]]<br />
* [[Proletariat]]<br />
* [[Psykoanalys]]<br />
* [[Rationalism]]<br />
* [[Reell underordning]]<br />
* [[Ressentiment]]<br />
* [[Rhizom]]<br />
* [[Sabotage]]<br />
* [[Självreduktion]]<br />
* [[Släta och räfflade rum]]<br />
* [[Stat]]<br />
* [[Subjektivitet]]<br />
* [[Taylorism]]<br />
* [[Toyotism]]<br />
* [[Ultravänster]]<br />
* [[Utsida]]<br />
<br />
|valign="top" width="25%"|<br />
<br />
== Personer ==<br />
* [[Giorgio Agamben|Agamben, Giorgio]]<br />
* [[Lars Ahlin|Ahlin, Lars]]<br />
* [[Louis Althusser|Althusser, Louis]]<br />
* [[Christopher John Arthur|Arthur, Christopher J.]]<br />
* [[Michail Bakunin|Bakunin, Michail]]<br />
* [[Georges Bataille|Bataille, Georges]]<br />
* [[Walter Benjamin|Benjamin, Walter]]<br />
* [[Maurice Blanchot|Blanchot, Maurice]]<br />
* [[Cajo Brendel|Brendel, Cajo]]<br />
* [[René Char|Char, René]]<br />
* [[Raya Dunayevskaya|Dunayevskaya, Raya]]<br />
* [[Frantz Fanon|Fanon, Frantz]]<br />
* [[Gilles Dauvé|Dauvé, Gilles]]<br />
* [[Gilles Deleuze|Deleuze, Gilles]]<br />
* [[Jacques Derrida|Derrida, Jacques]]<br />
* [[Mariarosa Dalla Costa|Dalla Costa, Mariarosa]]<br />
* [[Michel Foucault|Foucault, Michel]]<br />
* [[Martin Glaberman|Glaberman, Martin]]<br />
* [[Félix Guattari|Guattari, Félix]]<br />
* [[Öyvind Fahlström|Fahlström, Öyvind]]<br />
* [[Martin Heidegger|Heidegger, Martin]]<br />
* [[Joe Hill|Hill, Joe]]<br />
* [[Marius Jacob|Jacob, Marius]]<br />
* [[C.L.R. James|James, C.L.R.]]<br />
* [[Ingemar Johansson|Johansson, Ingemar]]<br />
* [[Albert Jensen|Jensen, Albert]]<br />
* [[Ernst Jünger|Jünger, Ernst]]<br />
* [[Wolfi Landstreicher|Landstreicher, Wolfi]]<br />
* [[Emmanuel Lévinas|Lévinas, Emmanuel]]<br />
* [[Thomas Müntzer|Müntzer, Thomas]]<br />
* [[Antonio Negri|Negri, Antonio]]<br />
* [[Ernst Niekisch|Niekisch, Ernst]]<br />
* [[Elise Ottesen-Jensen|Ottesen-Jensen, Elise]]<br />
* [[Friedrich Nietzsche|Nietzsche, Friedrich]]<br />
* [[Fredy Perlman|Perlman, Fredy]]<br />
* [[Moishe Postone|Postone, Moishe]]<br />
* [[Henri Simon|Simon, Henri]]<br />
* [[Upton Sinclair|Sinclair, Upton]]<br />
<br />
<br />
|valign="top" width="25%"|<br />
<br />
== Grupper ==<br />
* [[Acéphale]]<br />
* [[AKO]]<br />
* [[Aufheben]]<br />
* [[Batkogruppen]]<br />
* [[Black & Red]]<br />
* [[BM Blob]]<br />
* [[BM Combustion]]<br />
* [[Diggers]]<br />
* [[Echanges et movement]]<br />
* [[Elephant Editions]]<br />
* [[Folkmakt]]<br />
* [[Frankfurtskolan]]<br />
* [[Förbundet Arbetarmakt]]<br />
* [[Johnson-Forest-fraktionen]]<br />
* [[Kamunist Kranti]]<br />
* [[Killing King Abacus]]<br />
* [[Kämpa Tillsammans!]]<br />
* [[Ludditer]]<br />
* [[Röda bokförlaget]]<br />
* [[Riff-raff]]<br />
* [[Situationistiska Internationalen]]<br />
* [[Sociologiska kollegiet]]<br />
* [[Solidarity]]<br />
* [[Up against the wall motherfuckers]]<br />
* [[Ungsocialisterna]]<br />
* [[Wildcat]]<br />
<br />
|valign="top" width="25%"|<br />
<br />
== Litteratur och film ==<br />
<br />
'''Texter:'''<br />
* [[Stato di Eccezione|Agamben, Giorgio: Undantagstillståndet]]<br />
* [[Sven O. Andersson: Vilda strejker: en undersökning inom Svenska metallindustriarbetareförbundet|Andersson, Sven O.: Vilda strejker]]<br />
* [[Att utöva glädje inför döden|Bataille, Georges: Att utöva glädje inför döden]]<br />
* [[Ögats historia|Bataille, Georges: Ögats historia]]<br />
* [[Gudomligt våld|Benjamin, Walter: Försök till en kritik av våldet]]<br />
* [[Essäer (Blanchot)|Blanchot, Maurice: Essäer]]<br />
* [[La Communauté Inavouable|Blanchot, Maurice: La Communauté Inavouable]]<br />
* [[Alfredo Bonanno: From Riot to Insurrection|Bonanno, Alfredo: From Riot to Insurrection]]<br />
* [[Mille Plateaux|Deleuze, Gilles & Guattari, Félix: Mille Plateaux]]<br />
* [[Nomadologin|Deleuze, Gilles & Guattari, Félix: Nomadologin]]<br />
* [[Die Frage nach der Technik|Heidegger, Martin: Die Frage nach der Technik]]<br />
* [[Preussiska anarkister|Heidegren, Carl-Göran: Preussiska anarkister]]<br />
* [[Der Arbeiter|Jünger, Ernst: Der Arbeiter]]<br />
<br />
<br />
'''Film:'''<br />
* [[The Ister]]<br />
* [[Zizek!]]</div>Motvalshttps://www.krigsmaskinen.se/index.php?title=Guide_till_Kapitalet&diff=1888Guide till Kapitalet2009-06-22T06:36:19Z<p>Motvals: </p>
<hr />
<div>Att studera [[Karl Marx]] mästerverk ''[http://www.marxists.org/svenska/marx/1867/23-d100.htm Kapitalet]'' - inte bara läsa utan verkligen arbeta med texten - är givande på flera sätt. Många säger sig ha läst den, men hur många gör det på allvar? Många som försöker ger upp, ofta redan innan de tagit sig igenom första bandets första avdelning. Det kan därför vara bra att läsa den tillsammans med andra - exempelvis i en [http://www.antipolitik.se/forum/viewforum.php?f=10&st=0&sk=t&sd=d&start=0 studiecirkel] - och ha en guidande hand med sig under läsningen. Den här sidan är tänkt att fungera på det sättet. Den här sidan är dock långt ifrån fullständig, och kommer vara ett ständigt work-in-progress. Ett urval av sekundärlitteratur kommer att rekommenderas i anslutning till varje avsnitt.<br />
<br />
[[Bild:Kommentarer.jpg|right|frame|Ett litet, litet urval av kommentarer, studieguider, kritik, etc...]]Det finns en ofantlig mängd sekundärlitteratur kring ''Kapitalet'' och Marx ekonomikritik i allmänhet i form av introduktioner, studievägledningar, kommentarer och kritik etc. Mycket är tyvärr undermålig. För den som är obekant med ämnet eller inte känner sig ha tillräckliga förkunskaper kan en god "guide" vara nyttigt för att studiet inte ska avstanna i förtid. Det är dock klokt att inte förlita sig för mycket på en enskild guide. Bäst är naturligtvis att läsa Marx egna ord först och främst och om hjälp är nödvändigt att inte förlita sig på en enskild uttolkare. En sådan god guide är [[David Harveys Kapitaletkurs]], bestående av 13 videolektioner som finns fritt tillgängliga på nätet. En annan är [[Harry Cleaver]]s omfångsrika [http://www.eco.utexas.edu/faculty/Cleaver/357ksg.html studieguide]. Cleaver har även skrivit boken ''Att läsa Kapitalet politiskt'' (Roh-nin förlag, 2008) (finns fritt tillgängliga på engelska på Cleavers [http://www.eco.utexas.edu/faculty/Cleaver/357krcp.html hemsida]). I den boken går han dock bara igenom första kapitlet (utom avsnittet om varufetischismen), vilket såklart är problematiskt på flera sätt, men boken kan ändå ge en välbehövlig skjuts igenom vad som många tycker är bokens svåraste kapitel.<br />
<br />
Det finns flera olika förslag på hur man bör läsa ''Kapitalet'' för att lättast ta till sig och förstå innehållet. Cleaver föreslår t ex att man börjar läsa om den så kallade ursprungliga ackumulationen (kapitel 23) för att få ett historisk perspektiv på kapitalismens uppkomst och sedan återvänder till början, analysen av varuformen, som då lättare kan sättas in i sitt historiska sammanhang. Av liknande anledning [http://www.generation-online.org/p/fpalthusser11.htm föreslår Louis Althusser] att man vid en första läsning hoppar över första avdelningen och läser resten av boken innan man återvänder dit. Cleavers och [[Louis Althusser|Althussers]] förslag kan vara värda att betänka, men vi föreslår att man åtminstone skummar igenom första avdelningen innan man bestämmer sig för att följa deras förslag. Första avdelningen är inte placerad i början av en slump. Det är avgörande för hur Marx framställer sina argument och följer en dialektisk struktur som börjar med det mest abstraka och stegvis lägger ut mer och mer konkreta bestämningar. Att då hoppa över denna avgörande avdelning kan leda till fundamentala missförstånd. Marx, som var fullt medveten om svårigheten med första avdelning, skriver i förordet:<br />
<br />
:''All vår början bliver svår - det gäller ju om varje vetenskap. Att förstå det första kapitlet, i synnerhet det avsnitt, som innehåller analysen av varan, kommer därför att bereda den största svårigheten. Vad nu närmast beträffar analysen av värdesubstans och värdestorlek, har jag i möjligaste mån sökt popularisera framställningen. Värdeformen, vars slutgiltiga gestalt är penningformen, är ganska innehållslös och enkel. Ändock har människoanden sedan mer än 2000 år förgäves sökt utforska den, medan man å andra sidan åtminstone någorlunda har lyckats analysera betydligt mer innehållsdigra och komplicerade former. Varför? Emedan kroppen som helhet är lättare att studera än kroppens celler. Vid analys av de ekonomiska formerna duger dessutom varken mikroskop eller kemiska reagenser. Abstraktionskraften är dess enda hjälpmedel. För det borgerliga samhället utgör emellertid arbetsproduktens varuform eller varans värdeform den ekonomiska cellformen. För den obildade verkar det, som om analysen härav pysslade med rena spetsfundigheter. Det handlar också med nödvändighet om spetsfundigheter men endast på samma sätt som i den med mikroskop arbetande anatomin.'' (Karl Marx, ”Förord till första utgåvan”, ''Kapitalet. Första boken'', ss 3-4)<br />
<br />
En sådan populariserad framställning som Marx har gjort är [http://www.marxists.org/svenska/marx/1865/16-d017.htm Lön, pris och profit]. Där går han igenom och presenterar sina begrepp mera konkret. Andra bra introduktioner är John Holloways [http://findarticles.com/p/articles/mi_qa3780/is_200110/ai_n8992315 Why read Capital?] och Karl Korshs [http://geocities.com/cordobakaf/korschcapitala.html Introduction to Das Kapital]. Det finns otaliga andra av skiftande kvalitet, för många för att nämnas här.<br />
<br />
== Marx immanenta kritik: Undersökning och framställning ==<br />
Man bör ha lite förståelse för Marx metod och hur han har valt att presentera resultatet av sin forskning. Marx ansåg att hans kritik av den politiska ekonomin var en vetenskap. Marx avvisade varje ahistorisk och universell metod för att istället använda sig av en '''historiskt specifik''' dito, det vill säga en metod anpassad till det speciella objekt som är undersökningens föremål. Studieobjektet var [[kapitalism|det kapitalistiska produktionssättet]]. I motsats till vad som ofta framställs som en universell metod för världshistoriens alla samhällen - den så kallade historiska materialismen - begränsar sig Marx dialektiska metod till det kapitalistiska produktionssättet, och berör inte andra produktionssätt som exempelvis slavsamhället eller feodalismen. Detta är en central kritik av den borgerliga politiska ekonomin som är just en sådan ahistorisk - och ”idealistisk” enligt Marx språkbruk - metod som mystifierar kapitalismen; den politiska ekonomin uppfattar kapitalismen som naturlig och ahistorisk. Marx dialektiska metod är vad som har kallats en '''[[immanent kritik]]'''. Marx immanenta och dialektiska metod gör inga sådana anspråk som den borgerliga ekonomins utan avgränsar objektet för forskningen till ett historiskt specifikt produktionssätt. ''Metoden är dialektisk för att kapitalismen är det.'' Han behandlar sitt studieobjekt i ”ren form”, det vill säga i ideal form, och vandrar sedan i abstraktionsnivåerna som blir mer och mer konkreta i takt med att fler bestämningar läggs till. Marx tar exempelvis ingen hänsyn för variationer i cirkulationen (marknaden) i sin analys av produktionen. Han börjar med varan, det kapitalistiska produktionssättets ”elementarform”, som han behandlar metodiskt och kritiskt, och identifierar där vissa bestämmelser med vilka han kan utöka förståelsen, på så sätt ”zoomar" han ut steg för steg och kan se den större bilden. Men han utvecklar inte analysen genom logisk deduktion. Kategorierna som följer kan inte härledas från varan - det vore att förutsätta en transhistorisk ståndpunkt - utan är redan från början förutsatta. Logiken i framställningen kan därför framstå som en ”konstruktion a priori”:<br />
<br />
:''”Visserligen måste framställningssättet formellt skilja sig från forskningsmetoden. Forskningen har att i detalj tillägna sig stoffet, analysera dess olika utvecklingsformer och uppspåra det inre sambandet. Först sedan detta arbete är fullbordat, kan den verkliga rörelsen tillfredsställande beskrivas. Lyckas detta, så att stoffets eget liv abstrakt återspeglas i framställningen, kan det komma att se ut, som om man hade att göra med en konstruktion a priori.”'' (Efterskrift till andra upplagan)<br />
<br />
Marx börjar med analysen av varan därför att den är den mest allmänna bestämningen av de sociala relationerna i kapitalismen. Vi möter (den kapitalistiska) världen först och främst som en ”oerhörd varuanhopning”. Marx har identifierat varan (och värdet) som den strukturerande kärnan i kapitalismen och ''validerar argumentet retroaktivt'' allteftersom analysen utvecklas och med det lyckas förklarar kapitalismens immanenta utvecklingstendenser.<br />
<br />
Första boken behandlar kapitalismen utifrån produktionen (undertiteln är ”Kapitalets produktionsprocess”), och är begränsad till det. Andra bandet behandlar cirkulationen och slutligen tredje behandlar totalprocessen. Bara första boken hade Marx själv full kontroll över. Andra boken och tredje (mer än andra) redigerades i hög grad av Friedrich Engels. Marx planerade dessutom ytterliga tre band, alltså totalt sex stycken.<br />
<br />
'''Relaterad litteratur:'''<br />
* Anders Lundqvist: [http://www.geocities.com/insurrection_raven/se_texts/introduktion_till_metoden_i_kapitalet.html Introduktion till metoden i Kapitalet].<br />
* [[Moishe Postone]]: Kapitel 4 (särskilt sidorna 127-144) i ''Time, labor, and social domination''.<br />
<br />
== Vara och värde (första avdelningen) ==<br />
:''"I de samhällen, där det kapitalistiska produktionssättet härskar, uppträder rikedomen som en "oerhörd varuanhopning", den enskilda varan som dess elementarform."'' (31)<br />
<br />
[[Bild:Kapitalet1.jpg|left|frame|"I de samhällen, där det kapitalistiska produktionssättet härskar, uppträder rikedomen som en 'oerhörd varuanhopning', den enskilda varan som dess elementarform."]]En vara svarar mot ett behov. Vilket behov är här ointressant, men det är nödvändigt att den svarar mot någon form av behov när den kommer ut på marknaden. '''Bruksvärde''' är alltså varans första begrepp. Varan är också '''"bärare" av ett bytesvärde'''. Varans bruksvärde är betingad av varukroppens egenskaper, det är alltså något konkret. Men bytesvärdet kan vi inte finna i varukroppen, ändå är det en del av varan. Varan består av bruksvärde ''och'' bytesvärde. Man kan ha bruksvärden som inte är varor, men man kan inte ha bytesvärden som inte bärs av bruksvärden, som alltså tillsammans utgör en vara.<br />
<br />
:''"Bruksvärden bildar rikedomens materiella innehåll, vilken dess samhälleliga form än må vara. I den samhällsform, som vi har att undersöka, utgör de samtidigt de materiella bärarna av - bytesvärdet."'' (32)<br />
<br />
=== Abstrakt arbete och värde ===<br />
Bytesvärdet är ett mått, ett mått som "ständigt växlar med tid och plats", och uttrycker, eller som Marx skriver, är "uppenbarelseformen" för ett "däri urskiljbart inre värde". Bytesvärdet är alltså varans andra begrepp, det som gör varan utbytbar, men vi ser omedelbart ett tredje begrepp: '''värde'''. Bytesvärdet är något som hör till den enskilda varan, det är ett enskilt uttryck för värdet som är något som går utöver varan och är en social relation. Bytesvärdet är ett mått på värdet, som är ett uttryck på något som är gemensamt för alla varor och det är att de är arbetsprodukter. Men ingen specifik, konkret form av arbete utan arbete i allmänhet: "'''abstrakt mänskligt arbete'''". Det är viktigt att här ha Marx metod och upplägget av argumentet i åtanke. Trots att Marx beskriver det abstrakta arbetet som arbete i allmänhet är det en ofullständig definition av begreppet. Som bland andra [[Chris Arthur]] har påpekat har begreppet ännu inte fått tillräckligt med konkreta bestämningar.<br />
<br />
:''"Ett bruksvärde eller en nyttighet har alltså ett värde, endast därför att abstrakt mänskligt arbete däri har blivit förkroppsligat, materialiserat. Hur mäter man då storleken av dess värde? Genom den mängd "värdebildande substans", som däri innehålles, av arbetet. Arbetskvantiteten själv mätes med dess utsträckning i tiden, och arbetstiden åter har sitt mått i bestämda tidsenheter, timmar, dagar o.s.v."'' (34)<br />
<br />
Värde (eller värdestorlek) är samhälleligt nödvändig arbetstid. Vad som i sin tur är samhälleligt nödvändig arbetstid är naturligtvis något som är avhängigt produktiviteten. Värdet är alltså inget konstant utan skiftar och rör ständigt på sig.<br />
<br />
I andra delen, "Dubbelnaturen hos det i varorna nedlagda arbetet", görs en viktig distinktion, den mellan '''materiell rikedom och värde'''. Att ha en stor mängd bruksvärden innebär inte nödvändigtvis en stor mängd värde. Konkret arbete, produktion av bruksvärden är visserligen produktion av materiell rikedom, men inte av värde. Värde förutsätter abstrakt arbete. Men det är ju samma faktiska process, samma görande. Jag vet därför inte om det egentligen är korrekt att säga att värde skapas av abstrakt arbete. Materiell rikedom görs ju såklart. Det skapas av arbete. Men värdet är inget ting, ett något som skapas, det är en social relation. Värdet etableras. Och värdet etableras, inte av något specifikt arbete utan den sociala form som arbetet tar.<br />
<br />
:''"Varorna kommer till i form av bruksvärden eller varukroppar, såsom järn, linneväv, vete o.s.v. Detta är deras miljöbundna naturalform. De är dock varor endast på grund av sin dubbla roll av på en gång bruksföremål och värdebärare. De uppträder därför såsom varor eller har formen av varor, endast då de äger en dubbelform: naturalform och värdeform.''<br />
:''[...]''<br />
:''Må vi dock komma ihåg, att varorna existerar som värden, endast i den mån de är uttryck för samma sociala enhet, det mänskliga arbetet, och att deras värdetillvaro alltså är en rent social företeelse. Då blir det också självklart, att deras värdeexistens endast kan framträda i det sociala förhållandet mellan olika varor. Vi utgick i själva verket från varornas bytesvärde eller utbytesförhållande för att komma det däri dolda värdet på spåren."'' (42)<br />
<br />
'''Värdeformen - som är ett socialt förhållande - är objektiv'''. Det är så på grund av dubbelnaturen i arbetet och varans dubbelform. Det faktiska värdet ser vi ingenstans, bara '''"spår" av värdet i varans framträdande'''. Det gör inte värdet mindre objektivt då det bärs fram av faktiska varukroppar. Värdets framträdande eller uttryck, bytesvärdet, har en mängd former och den vi är intresserade av här är penningformen. Penningen har funktionen av allmän ekvivalent, som gör alla varor utbytbara med varandra. Penningen blir ett uttryck för värdet. Pengar är inte värde i omedelbar mening men en slags representation. Värdet objektiveras i penningformen.<br />
<br />
'''Relaterad litteratur:'''<br />
* [[Christopher J. Arthur]]: "Värde, arbete och negativitet", i ''Fronesis'' nr 28.<br />
<br />
=== Varufetischismen ===<br />
[[Bild:Kapitalet_fetisch.jpg|right|frame|”En vara ser vid första ögonkastet ut att vara en självklar, trivial sak. En analys av den visar, att den är ett mycket invecklat ting, fullt av metafysisk spetsfundighet och teologiska griller. Såsom bruksvärde är det ingenting gåtfullt med den, om jag betraktar den antingen under synpunkten, att den genom sina egenskaper tillfredsställer mänskliga behov, eller att den erhåller dessa egenskaper först som produkt av mänskligt arbete. Det är solklart, att människan genom sin verksamhet förändrar naturmaterialets form i en för henne själv nyttig riktning. Så förändras ju t.ex. träets form, då man gör ett bord därav. Inte desto mindre förblir bordet trä, ett vanligt sinnligt ting. Men så snart det uppträder som vara, förvandlas det till ett ting med övernaturliga egenskaper. Det står inte bara med sina fötter på marken, utan det ställer sig på huvudet i förhållande till alla andra varor och utvecklar ur sitt trähuvud fantasier, som är mycket besynnerligare, än om det av sig själv skulle börja dansa.” (62)]]Vad Marx kallar varans fetischform är den ”mystiska karaktär” varan får av sin dubbelform, som varandes en produkt av abstrakt arbete. Såsom bruksvärden är det inget mystiskt med dem, men när de uppträder på en marknad tycks de vara som helt åtskilda ting med eget liv. Vi ser inte det egentliga arbete som är nedlagt i varan, bara dess pris. Varans värde framstår som något som finns hos varan själv, inte i dess relation till samhälleligt arbete. Orsaken till det mystiska och ”gåtfulla” ligger alltså ''i själva formen, värdeformen''. Som vi vet innebär varans dubbelform att värdet, trots att det är en abstraktion, objektiveras. Det objektiveras i varukropparna och i penningen. Dessutom, visar Marx, objektiveras det hos oss människor.<br />
<br />
:''”Vad är alltså orsaken till den gåtfulla karaktär, som arbetsprodukten får, så snart den antar varuform? Uppenbarligen är det just själva denna form. De mänskliga arbetenas likhet får sitt objektiva uttryck i arbetsprodukternas likartade värdetillvaro; måttstocken på förbrukning av mänsklig arbetskraft, tidslängden, får formen av arbetsprodukternas värdestorlek; och slutligen får förhållandet mellan producenterna, vilket avspeglar deras arbetes samhälleliga karaktär, formen av ett samhälleligt förhållande mellan arbetsprodukterna.”'' (62-63)<br />
<br />
Varornas objektiva uttryck döljer arbetarnas förhållande till totalarbetet och ”återspeglar” den som om varorna själva, eller marknaden, besatt skapandekraften. Abstrakt arbete producerar varor som döljer arbetet i varan. Sociala relationer tar formen av varor på en marknad vilket gör att relationerna framstår som objektiva och, på grund av varans dubbelnatur, också objektivt strukturerar samma sociala relationer. Varuproduktionen reproduceras på grund av formen som arbetet har tagit (abstrakt arbete), vilket gör att det inte framstår som sådant utan som något objektivt givet. Varufetischismen ska därför inte förstås som en slags ”illusion” som döljer genom att visa upp något falskt. Fetischismen är objektiv, konkret. ”Illusionen är objektiv,” skulle man kunna säga.<br />
<br />
:''”Det hemlighetsfulla i varuformen består alltså helt enkelt däri, att varorna för människorna återspeglar deras eget arbetes samhälleliga karaktär som en objektiv egenskap hos själva arbetsprodukterna, som dessa tings samhälleliga naturegenskaper. Därmed återspeglas också producenternas samhälleliga förhållande till totalarbetet som ett samhälleligt förhållande mellan ting, som existerar utanför dem själva.”'' (63)<br />
<br />
'''Relaterad litteratur:'''<br />
* Mario Wenning: [http://www.sicetnon.org/modules.php?op=modload&name=PagEd&file=index&topic_id=2&page_id=77 The reality behind commodity fetischism].<br />
* [[Slavoj Zizek]]: Första kapitlet (s 17-64) i ''Ideologins sublima objekt''.<br />
<br />
=== Penningen, eller varucirkulationen ===<br />
<br />
== Penningens förvandling till kapital (andra avdelningen) ==<br />
I den enkla varucirkulationen byts varor med varandra på en marknad med penningen som mellanled. Denna rörelse kan sammanfattas med '''V - P - V'''. Här byts endast lika stora värdemängder mot varandra, inget försvinner eller förökas, det bara cirkulerar. Visserligen kan en säljare eller köpare lura motparten eller på andra sätt bryta med marknadens regler. Men då rör det sig endast om en '''omfördelning av värdemängder''', inte ett faktiskt skapande. ”I sin rena gestalt är varubytet ett byte av lika stora värden, alltså inte ett medel för berikande.” Kapitalisten däremot, som vänder på formeln och byter pengar mot varor som sedan kan säljas, alltså P - V - P, gör givetvis detta bara om det innebär en ökning av pengar. Men då varor på en marknad endast byts mot andra varor med samma värdemängd kan inte värdeökningen komma från pengarna själva. I rörelsen '''P - V - P’, ”kapitalets allmänna formel”''', måste alltså värdeökningen skapas i/av en vara. '''Denna speciella vara är arbetskraften.''' Värdeökningen sker emellertid inte med försäljningen av arbetskraften, vars värde förblir konstant. Arbetskraften ökar inte sitt eget värde, utan värdeskapandet sker genom förbrukningen av varan.<br />
<br />
[[Bild:Hemligheten.jpg|left|frame|"Vi lämnar därför denna larmande och ytliga miljö, som var och en kan överblicka, och som står öppen för alla, och följer i stället penningägaren och arbetskraftens ägare till produktionens hemliga verkstad, över vars port står skrivet: No admittance except on business. Här skall det visa sig, inte bara hur kapitalet producerar, utan också hur det själv produceras. Profitens hemlighet skall äntligen avslöjas." (s 152)]]Arbetskraften köps och säljs för dess värde, precis som alla andra varor. Och, fortsätter Marx:<br />
<br />
:''"I likhet med alla andra varuvärden bestämmes arbetskraftens värde av den arbetstid, som är nödvändig för produktionen och reproduktionen av denna speciella vara. Som värde representerar arbetskraften själv endast den bestämda mängd samhälleligt genomsnittsarbete, som nedlagts i den. Arbetskraften existerar endast som anlag hos den levande individen. Dess produktion förutsätter alltså dennes existens. När individens existens är given, består produktionen av arbetskraft i att individen reproduceras och hålles vid liv. För sitt uppehälle behöver den levande individen en viss mängd livsmedel. Den arbetstid, som är nödvändig för arbetskraftens produktion, är liktydig med den arbetstid som åtgår för att producera dessa livsmedel. Eller: arbetskraftens värde är just värdet av de livsmedel, som är nödvändiga för dess ägares uppehälle.''"<br />
<br />
Penningens förvandling till kapital sker alltså genom förbrukningen av arbetskraft. Här sker dock ingen orättvis byteshandel, varan (arbetskraften, eller mer specifikt arbetstiden) köps för sitt värde. Värdet skapas i ”produktionens hemliga verkstad”, som vi i nästa kapitel ska stiga ner i.<br />
<br />
== Produktionen av det absoluta mervärdet (tredje avdelningen) ==<br />
<br />
=== Arbetsprocess och värdeskapande process ===<br />
<br />
=== Konstant kapital och variabelt kapital ===<br />
<br />
=== Mervärdekvoten ===<br />
<br />
=== Arbetsdagen ===<br />
<br />
=== Mervärdekvot och mervärdemängd ===<br />
<br />
=== Absolut mervärde – formell underordning ===<br />
Det absoluta mervärdet uppstår då värdet passerar det skedet att det endast betalar den använda arbetstiden. Den enes merarbete kan nu bli den andres existensvillkor. Det absoluta mervärdet tudelar arbetsdagen i nödvändig arbetstid och merarbetstid, det vill säga frambringar essensen i kapitalet – värdeförmering. Absolut mervärde är avhängig av arbetsdagens längd. Den formella underordningen som det absoluta mervärdet skapar, är därmed olika sociala processer som söker att förkorta arbetstiden för det nödvändiga arbetet. Processen visar sig i effektivisering av nuet då man söker att rationalisera produktionen gentemot arbetsdagens längd. Istället för att utveckla nya tekniska pedagogiska verktyg, upprätthålls till exempel extrem disciplin inför olika former av arbete. Effektiviseringen under absolut mervärde syftar alltså till att få mer arbete gjort utefter de förutsättningar man redan har. Det absoluta mervärdet är alltså proletariatets separation från produktionsmedlen. <br />
Lönearbetet skiljer sig här från andra samhälleliga objekt som form, men inte som resultat. Under slaveriets tid avtvingades merarbetet tillverkaren under helt andra materiella former men med samma resultat. Kapitalackumulationen blir till en rörelse vars konsekvens är den producerandes egna formella underordning av, och under, sig själv (Marx, 1868/1975). <br />
<br />
'''Relaterad litteratur:'''<br />
*Marx, Karl (1868). Den omedelbara produktionens resultat. I: Skrifter i urval - Ekonomiska Skrifter. (1975). Staffanstorp: Bo Cavefors Bokförlag.<br />
<br />
=== Relativt mervärde – reell underordning ===<br />
Relativt mervärde omskakar de tekniska processerna och strävar efter att effektivisera morgondagen. Det förändrar samhällets fundaments formationer och med det relationerna inom dem då objektet förändras. Subjektiveringsprocesserna, klassammansättningar på arbetsplatser, innehållet i skolan och så vidare förändras (Marx, 1868/1975). Marx skriver vidare i Den omedelbara produktionsprocessens resultat att ju mer utvecklad kapitalet blir i sin relation, desto mer ökar kravet på variabilitet hos arbetsförmågan. Kapitalets rörlighet kräver i sin utveckling väldigt uppdelade sfärer och kunskaper. Detta medför komplikationer då utbildning i sig är ett hinder på den borgliga samhällskroppen. Inte lika många ur proletariatet bär denna kunskap och därför blir kostnaderna för att köpa det variabla kapitalet högre. I vissa perioder krävs ytterligare kunskap eller helt annan kunskap och så vidare, vilket i sig kräver skolor och universitet som i sig inte genererar något mervärde. Kunskapsproduktion låser även upp proletariatet i icke-produktiva läroanstalter och gör dem för tillfället ineffektiva (Marx, 1868/1975). Kapitalet har således en inneboende drift och en ständig tendens att öka arbetets produktivkraft, att förbilliga varan och med varan också själva arbetaren (Marx, 1849/1997). Den viktiga frågan är att inte söka efter vilken inte plats Cd-skivor, kunskap, immateriellt arbete osv. i sig har inom kapitallogiken, utan att hur den utrycker sig för tillfället därmed vilken roll den har inom den produktiva och cirkulerande sfären. Krav på ökad produktion till den grad att arbetskraften undviker arbetsdagens absoluta gräns, är den kausala relationen som är hela kapitalutvecklingens essens: tillskansandet av en ökning på mervärde. Det relativa mervärdet ökar när den dagliga arbetstiden för en produkt minskar i tid att producera. Arbetsmetoderna och medlen för denna förändring medför att värdet på produkter sänks och likaså arbetslönen, som betalas ut till det variabla kapitalet (Marx, 1868/1975). Det relativa mervärdets förfarande av denna inneboende cykel, tvingar fram ny kunskap och med det nya utbildningar då det revolutionerar hela samhällets tidigare produktionsmedel. Att hålla kapital flytande för att kunna dirigera det åt olika håll och med det spräcka nya gränser för mervärdesökning, är essentiellt då kapitalet ständigt är i kris i och med sin expansion. Att studera på universitetet är inte befriat från värdelagarna, universitetet existerar inte fritt i en autonom sfär bortanför marknaden. Snarare är utbildningen direkt underställd kapitalkroppen och är ett medel för att subsumera en ny generation proletärer utefter det relativa mervärdets framfart i nya sektorer. Arbetare med rätt utbildning, ska produceras efter dagslägets tekniska utveckling. Marx skriver följande om relativt – och absolut – mervärde: <br />
<br />
:''” (…) de metoder som används för att producera relativt mervärde samtidigt också frambringar absolut mervärde (Marx, 1849/1997:445).''<br />
<br />
Absolut mervärde effektiviserar nuet efter de materiella premisser som finns, medan relativt mervärde försöker spränga nuets form för att kunna expandera genom helt nya produktionsmedel. Kapitalet har genom primitiv ackumulation lyckats nå en sådan utveckling att produktionsprocessen sammanfaller med sin egen definition. Kapitalism som fenomen lyckas framträda genom ett konstituerande av en mängd historiskt omskapande perioder som alla centreras kring olika former av värde. Kapitalets form lyckas organisera sig genom absolut mervärde och därmed föröka sig genom mervärdesproduktionens abstrakta arbete. Kapitalistisk produktion, reproduktion och cirkulation, vänder sig mot proletariatet likt en antagonistisk omslutande kraft som proletariatet själva utvecklar (Marx, 1849/1997).<br />
<br />
'''Relaterad litteratur:'''<br />
* Marx, Karl (1868). Den omedelbara produktionens resultat. I: Skrifter i urval - Ekonomiska Skrifter. (1975). Staffanstorp: Bo Cavefors Bokförlag.<br />
* Marx, Karl (1849/1997). Kapitalet - första bandet. Lund: Arkiv Zenit.<br />
<br />
=== Produktivt och improduktivt arbete ===<br />
Då den kapitalistiska produktionens rörelser inbegriper värdeförmering och dess omedelbara syfte är mervärde är det endast det produktiva arbetet som kan tillgodose detta behov. Det produktiva arbetet slutar alltid i en vara, det vill säga en produkt. Det som ökar kapitlet är det som sätter det variabla kapitalet i en binär relation till mervärdesproduktion genom processen, C + ∆C = C + ∆v . Endast det produktiva lönearbetet blir här förmedlaren av en självförökning av värde. Arbetet förblir likt en produktiv enhet då den förmedlar varor i form av ett bruksvärde och ett bytesvärde, produkten innehåller alltså obetalt arbete som genererar mervärde till kapitalklassen när den säljs. För att transaktionen mellan P-V-P ska kunna generera kapital måste arbetskraften inom den produktiva sfären konsumeras och bli till ett objekt. Objektet är ett bruksvärde men blir även med det en kvantitet bytesvärde. Bruksvärdets innebörd måste generera en viss mängd pengar, det då bruksvärdet i sig själv har ett nerlagt värde, arbetstid. Bytesvärdet följer bruksvärdets pris och blir där med en kvantitet av värde redan innan det säljs, som innehavare av dött arbete. Cirkeln sluts då V åter blir P och processen börjar om. Dött arbete i form av P sätter igång produktionen och värdegör sig själv igen genom att suga till sig levande arbete som återigen säljs och gör att ytterligare mervärde ackumuleras (Marx, 1868/1975).<br />
<br />
:''” Den arbetare är produktiv som uträttar produktivt arbete, och det är produktivitet, som omedelbart skapar mervärde, dvs förökar kapitalet (Marx, 1868/1975:632).''<br />
<br />
Proletariatet är inte produktivt bara för att de tjänar lön utan även då arbetet objektiferar sig själv under produktionsprocessen som en mängd flytande värde. Det är detta som gör att V-P-V processen ens blir möjlig från första början. Improduktivt arbete är en tjänst och dess bruksvärde är användningsbart som en service, inte som produkt. Arbetet konsumeras som bruksvärde inte för att skapas ytterligare bytesvärde, produktivt och improduktivt skiljer sig genom att arbetet byts som pengar mot pengar eller pengar mot kapital. Kapitalet subsumerar alla bruksvärden och alla aktiviteter blir till dess essens. Produktivt arbete producerar kapital, deras arbete förverkligas genom produkter, som produkter av arbete och därmed som materiellt överflöd. Genom att kapitalet expanderar genom absolut mervärde får samhället en högre organisk sammansättning som konkret kapital det vill säga samhällets tekniska nivå blir mer dynamisk och avancerad. Genom den processen görs arbetet mer och mer funktionellt, kapitalet effektiviserar sig själv fri från behov av variabelt kapital till dess absoluta gräns, de inneboende mekanismerna rör sig mot sin renaste form. Produktion och konsumtion är simultana, då arbetsförmågan används inom kapitalet oavsett improduktivt eller produktivt arbete konsumerar subjektet fortfarande livsmedel för att kunna producera arbetskraft. Improduktivt arbete skapar därför indirekt produktivt arbete i o m behov av till exempel mat för överlevnad. Produktivt arbete samarbetar precis på samma sätt med improduktivt arbete då de kapitalistiska produktionssätten socialiseras i olika kombinerade arbetsförmågor. Under ett produktivt arbete kan det kombineras olika förmågor från teknologer, kroppsarbetare, manager, osv. allt fler kunnande inkorporeras in i en totalprodukt. Det totala i produkten är en dynamisk relation där ett större antal arbetare ingår, produktiva, improduktiva eller bägge och. Det individuella är nu bara en del i en totalproduktion. Denna produkt, säg en cd-skiva, är nu ett nytt flytande värde som aldrig tidigare existerat. Cd-skivan har nu blivit till ett objektiverat arbete som kan komma att aktiveras igen, som ett resultat av både produktivt och improduktivt arbete. Samtidigt kan det improduktiva arbetet uppstå för sig, arbetet köps för att förbrukas som en tjänst, till exempel hårklippning. Medan det produktiva likaså kan ta ett steg bort från det improduktiva för att återigen sugas upp i den kapitalistiska produktionsprocessen som levande arbete. Det som är viktigt att komma ihåg är att det inte handlar om innehåll utan om ett utförande, en lärare som förmedlar kunskaper på ett universitet är ingen produktiv arbetare. Om samma lärare är aktiv i ett institut som försöker utveckla en entreprenörs penningar genom sitt kunnande får kunskapen en ny roll och blir värdeförmerande. Tjänsten i det första exemplet på universitetsnivå är endast en framträdelseform för arbetets särskilda bruksvärde, tjänsten är inte nyttig som materiell sak utan som syssla. Att köpa olika tjänster är att sprida tidigare skapat värde genom att cirkulera pengar, det vill säga värde, inte förvandla dem till nytt värdeförmerat arbete som kommer att generera mervärde. Skillnaden mellan produktivt och improduktivt ligger alltså i utbytet, antingen penningar mot penningar (P-V-P), eller penningar mot kapital (P-V-P) (Marx, 1868/1975).<br />
<br />
'''Relaterad litteratur:'''<br />
*Marx, Karl (1868). Den omedelbara produktionens resultat. I: Skrifter i urval - Ekonomiska Skrifter. (1975). Staffanstorp: Bo Cavefors Bokförlag<br />
<br />
<br />
[[Kategori: Kapital- och ideologikritik]]</div>Motvalshttps://www.krigsmaskinen.se/index.php?title=Guide_till_Kapitalet&diff=1887Guide till Kapitalet2009-06-22T06:27:19Z<p>Motvals: </p>
<hr />
<div>Att studera [[Karl Marx]] mästerverk ''[http://www.marxists.org/svenska/marx/1867/23-d100.htm Kapitalet]'' - inte bara läsa utan verkligen arbeta med texten - är givande på flera sätt. Många säger sig ha läst den, men hur många gör det på allvar? Många som försöker ger upp, ofta redan innan de tagit sig igenom första bandets första avdelning. Det kan därför vara bra att läsa den tillsammans med andra - exempelvis i en [http://www.antipolitik.se/forum/viewforum.php?f=10&st=0&sk=t&sd=d&start=0 studiecirkel] - och ha en guidande hand med sig under läsningen. Den här sidan är tänkt att fungera på det sättet. Den här sidan är dock långt ifrån fullständig, och kommer vara ett ständigt work-in-progress. Ett urval av sekundärlitteratur kommer att rekommenderas i anslutning till varje avsnitt.<br />
<br />
[[Bild:Kommentarer.jpg|right|frame|Ett litet, litet urval av kommentarer, studieguider, kritik, etc...]]Det finns en ofantlig mängd sekundärlitteratur kring ''Kapitalet'' och Marx ekonomikritik i allmänhet i form av introduktioner, studievägledningar, kommentarer och kritik etc. Mycket är tyvärr undermålig. För den som är obekant med ämnet eller inte känner sig ha tillräckliga förkunskaper kan en god "guide" vara nyttigt för att studiet inte ska avstanna i förtid. Det är dock klokt att inte förlita sig för mycket på en enskild guide. Bäst är naturligtvis att läsa Marx egna ord först och främst och om hjälp är nödvändigt att inte förlita sig på en enskild uttolkare. En sådan god guide är [[David Harveys Kapitaletkurs]], bestående av 13 videolektioner som finns fritt tillgängliga på nätet. En annan är [[Harry Cleaver]]s omfångsrika [http://www.eco.utexas.edu/faculty/Cleaver/357ksg.html studieguide]. Cleaver har även skrivit boken ''Att läsa Kapitalet politiskt'' (Roh-nin förlag, 2008) (finns fritt tillgängliga på engelska på Cleavers [http://www.eco.utexas.edu/faculty/Cleaver/357krcp.html hemsida]). I den boken går han dock bara igenom första kapitlet (utom avsnittet om varufetischismen), vilket såklart är problematiskt på flera sätt, men boken kan ändå ge en välbehövlig skjuts igenom vad som många tycker är bokens svåraste kapitel.<br />
<br />
Det finns flera olika förslag på hur man bör läsa ''Kapitalet'' för att lättast ta till sig och förstå innehållet. Cleaver föreslår t ex att man börjar läsa om den så kallade ursprungliga ackumulationen (kapitel 23) för att få ett historisk perspektiv på kapitalismens uppkomst och sedan återvänder till början, analysen av varuformen, som då lättare kan sättas in i sitt historiska sammanhang. Av liknande anledning [http://www.generation-online.org/p/fpalthusser11.htm föreslår Louis Althusser] att man vid en första läsning hoppar över första avdelningen och läser resten av boken innan man återvänder dit. Cleavers och [[Louis Althusser|Althussers]] förslag kan vara värda att betänka, men vi föreslår att man åtminstone skummar igenom första avdelningen innan man bestämmer sig för att följa deras förslag. Första avdelningen är inte placerad i början av en slump. Det är avgörande för hur Marx framställer sina argument och följer en dialektisk struktur som börjar med det mest abstraka och stegvis lägger ut mer och mer konkreta bestämningar. Att då hoppa över denna avgörande avdelning kan leda till fundamentala missförstånd. Marx, som var fullt medveten om svårigheten med första avdelning, skriver i förordet:<br />
<br />
:''All vår början bliver svår - det gäller ju om varje vetenskap. Att förstå det första kapitlet, i synnerhet det avsnitt, som innehåller analysen av varan, kommer därför att bereda den största svårigheten. Vad nu närmast beträffar analysen av värdesubstans och värdestorlek, har jag i möjligaste mån sökt popularisera framställningen. Värdeformen, vars slutgiltiga gestalt är penningformen, är ganska innehållslös och enkel. Ändock har människoanden sedan mer än 2000 år förgäves sökt utforska den, medan man å andra sidan åtminstone någorlunda har lyckats analysera betydligt mer innehållsdigra och komplicerade former. Varför? Emedan kroppen som helhet är lättare att studera än kroppens celler. Vid analys av de ekonomiska formerna duger dessutom varken mikroskop eller kemiska reagenser. Abstraktionskraften är dess enda hjälpmedel. För det borgerliga samhället utgör emellertid arbetsproduktens varuform eller varans värdeform den ekonomiska cellformen. För den obildade verkar det, som om analysen härav pysslade med rena spetsfundigheter. Det handlar också med nödvändighet om spetsfundigheter men endast på samma sätt som i den med mikroskop arbetande anatomin.'' (Karl Marx, ”Förord till första utgåvan”, ''Kapitalet. Första boken'', ss 3-4)<br />
<br />
En sådan populariserad framställning som Marx har gjort är [http://www.marxists.org/svenska/marx/1865/16-d017.htm Lön, pris och profit]. Där går han igenom och presenterar sina begrepp mera konkret. Andra bra introduktioner är John Holloways [http://findarticles.com/p/articles/mi_qa3780/is_200110/ai_n8992315 Why read Capital?] och Karl Korshs [http://geocities.com/cordobakaf/korschcapitala.html Introduction to Das Kapital]. Det finns otaliga andra av skiftande kvalitet, för många för att nämnas här.<br />
<br />
== Marx immanenta kritik: Undersökning och framställning ==<br />
Man bör ha lite förståelse för Marx metod och hur han har valt att presentera resultatet av sin forskning. Marx ansåg att hans kritik av den politiska ekonomin var en vetenskap. Marx avvisade varje ahistorisk och universell metod för att istället använda sig av en '''historiskt specifik''' dito, det vill säga en metod anpassad till det speciella objekt som är undersökningens föremål. Studieobjektet var [[kapitalism|det kapitalistiska produktionssättet]]. I motsats till vad som ofta framställs som en universell metod för världshistoriens alla samhällen - den så kallade historiska materialismen - begränsar sig Marx dialektiska metod till det kapitalistiska produktionssättet, och berör inte andra produktionssätt som exempelvis slavsamhället eller feodalismen. Detta är en central kritik av den borgerliga politiska ekonomin som är just en sådan ahistorisk - och ”idealistisk” enligt Marx språkbruk - metod som mystifierar kapitalismen; den politiska ekonomin uppfattar kapitalismen som naturlig och ahistorisk. Marx dialektiska metod är vad som har kallats en '''[[immanent kritik]]'''. Marx immanenta och dialektiska metod gör inga sådana anspråk som den borgerliga ekonomins utan avgränsar objektet för forskningen till ett historiskt specifikt produktionssätt. ''Metoden är dialektisk för att kapitalismen är det.'' Han behandlar sitt studieobjekt i ”ren form”, det vill säga i ideal form, och vandrar sedan i abstraktionsnivåerna som blir mer och mer konkreta i takt med att fler bestämningar läggs till. Marx tar exempelvis ingen hänsyn för variationer i cirkulationen (marknaden) i sin analys av produktionen. Han börjar med varan, det kapitalistiska produktionssättets ”elementarform”, som han behandlar metodiskt och kritiskt, och identifierar där vissa bestämmelser med vilka han kan utöka förståelsen, på så sätt ”zoomar" han ut steg för steg och kan se den större bilden. Men han utvecklar inte analysen genom logisk deduktion. Kategorierna som följer kan inte härledas från varan - det vore att förutsätta en transhistorisk ståndpunkt - utan är redan från början förutsatta. Logiken i framställningen kan därför framstå som en ”konstruktion a priori”:<br />
<br />
:''”Visserligen måste framställningssättet formellt skilja sig från forskningsmetoden. Forskningen har att i detalj tillägna sig stoffet, analysera dess olika utvecklingsformer och uppspåra det inre sambandet. Först sedan detta arbete är fullbordat, kan den verkliga rörelsen tillfredsställande beskrivas. Lyckas detta, så att stoffets eget liv abstrakt återspeglas i framställningen, kan det komma att se ut, som om man hade att göra med en konstruktion a priori.”'' (Efterskrift till andra upplagan)<br />
<br />
Marx börjar med analysen av varan därför att den är den mest allmänna bestämningen av de sociala relationerna i kapitalismen. Vi möter (den kapitalistiska) världen först och främst som en ”oerhörd varuanhopning”. Marx har identifierat varan (och värdet) som den strukturerande kärnan i kapitalismen och ''validerar argumentet retroaktivt'' allteftersom analysen utvecklas och med det lyckas förklarar kapitalismens immanenta utvecklingstendenser.<br />
<br />
Första boken behandlar kapitalismen utifrån produktionen (undertiteln är ”Kapitalets produktionsprocess”), och är begränsad till det. Andra bandet behandlar cirkulationen och slutligen tredje behandlar totalprocessen. Bara första boken hade Marx själv full kontroll över. Andra boken och tredje (mer än andra) redigerades i hög grad av Friedrich Engels. Marx planerade dessutom ytterliga tre band, alltså totalt sex stycken.<br />
<br />
'''Relaterad litteratur:'''<br />
* Anders Lundqvist: [http://www.geocities.com/insurrection_raven/se_texts/introduktion_till_metoden_i_kapitalet.html Introduktion till metoden i Kapitalet].<br />
* [[Moishe Postone]]: Kapitel 4 (särskilt sidorna 127-144) i ''Time, labor, and social domination''.<br />
<br />
== Vara och värde (första avdelningen) ==<br />
:''"I de samhällen, där det kapitalistiska produktionssättet härskar, uppträder rikedomen som en "oerhörd varuanhopning", den enskilda varan som dess elementarform."'' (31)<br />
<br />
[[Bild:Kapitalet1.jpg|left|frame|"I de samhällen, där det kapitalistiska produktionssättet härskar, uppträder rikedomen som en 'oerhörd varuanhopning', den enskilda varan som dess elementarform."]]En vara svarar mot ett behov. Vilket behov är här ointressant, men det är nödvändigt att den svarar mot någon form av behov när den kommer ut på marknaden. '''Bruksvärde''' är alltså varans första begrepp. Varan är också '''"bärare" av ett bytesvärde'''. Varans bruksvärde är betingad av varukroppens egenskaper, det är alltså något konkret. Men bytesvärdet kan vi inte finna i varukroppen, ändå är det en del av varan. Varan består av bruksvärde ''och'' bytesvärde. Man kan ha bruksvärden som inte är varor, men man kan inte ha bytesvärden som inte bärs av bruksvärden, som alltså tillsammans utgör en vara.<br />
<br />
:''"Bruksvärden bildar rikedomens materiella innehåll, vilken dess samhälleliga form än må vara. I den samhällsform, som vi har att undersöka, utgör de samtidigt de materiella bärarna av - bytesvärdet."'' (32)<br />
<br />
=== Abstrakt arbete och värde ===<br />
Bytesvärdet är ett mått, ett mått som "ständigt växlar med tid och plats", och uttrycker, eller som Marx skriver, är "uppenbarelseformen" för ett "däri urskiljbart inre värde". Bytesvärdet är alltså varans andra begrepp, det som gör varan utbytbar, men vi ser omedelbart ett tredje begrepp: '''värde'''. Bytesvärdet är något som hör till den enskilda varan, det är ett enskilt uttryck för värdet som är något som går utöver varan och är en social relation. Bytesvärdet är ett mått på värdet, som är ett uttryck på något som är gemensamt för alla varor och det är att de är arbetsprodukter. Men ingen specifik, konkret form av arbete utan arbete i allmänhet: "'''abstrakt mänskligt arbete'''". Det är viktigt att här ha Marx metod och upplägget av argumentet i åtanke. Trots att Marx beskriver det abstrakta arbetet som arbete i allmänhet är det en ofullständig definition av begreppet. Som bland andra [[Chris Arthur]] har påpekat har begreppet ännu inte fått tillräckligt med konkreta bestämningar.<br />
<br />
:''"Ett bruksvärde eller en nyttighet har alltså ett värde, endast därför att abstrakt mänskligt arbete däri har blivit förkroppsligat, materialiserat. Hur mäter man då storleken av dess värde? Genom den mängd "värdebildande substans", som däri innehålles, av arbetet. Arbetskvantiteten själv mätes med dess utsträckning i tiden, och arbetstiden åter har sitt mått i bestämda tidsenheter, timmar, dagar o.s.v."'' (34)<br />
<br />
Värde (eller värdestorlek) är samhälleligt nödvändig arbetstid. Vad som i sin tur är samhälleligt nödvändig arbetstid är naturligtvis något som är avhängigt produktiviteten. Värdet är alltså inget konstant utan skiftar och rör ständigt på sig.<br />
<br />
I andra delen, "Dubbelnaturen hos det i varorna nedlagda arbetet", görs en viktig distinktion, den mellan '''materiell rikedom och värde'''. Att ha en stor mängd bruksvärden innebär inte nödvändigtvis en stor mängd värde. Konkret arbete, produktion av bruksvärden är visserligen produktion av materiell rikedom, men inte av värde. Värde förutsätter abstrakt arbete. Men det är ju samma faktiska process, samma görande. Jag vet därför inte om det egentligen är korrekt att säga att värde skapas av abstrakt arbete. Materiell rikedom görs ju såklart. Det skapas av arbete. Men värdet är inget ting, ett något som skapas, det är en social relation. Värdet etableras. Och värdet etableras, inte av något specifikt arbete utan den sociala form som arbetet tar.<br />
<br />
:''"Varorna kommer till i form av bruksvärden eller varukroppar, såsom järn, linneväv, vete o.s.v. Detta är deras miljöbundna naturalform. De är dock varor endast på grund av sin dubbla roll av på en gång bruksföremål och värdebärare. De uppträder därför såsom varor eller har formen av varor, endast då de äger en dubbelform: naturalform och värdeform.''<br />
:''[...]''<br />
:''Må vi dock komma ihåg, att varorna existerar som värden, endast i den mån de är uttryck för samma sociala enhet, det mänskliga arbetet, och att deras värdetillvaro alltså är en rent social företeelse. Då blir det också självklart, att deras värdeexistens endast kan framträda i det sociala förhållandet mellan olika varor. Vi utgick i själva verket från varornas bytesvärde eller utbytesförhållande för att komma det däri dolda värdet på spåren."'' (42)<br />
<br />
'''Värdeformen - som är ett socialt förhållande - är objektiv'''. Det är så på grund av dubbelnaturen i arbetet och varans dubbelform. Det faktiska värdet ser vi ingenstans, bara '''"spår" av värdet i varans framträdande'''. Det gör inte värdet mindre objektivt då det bärs fram av faktiska varukroppar. Värdets framträdande eller uttryck, bytesvärdet, har en mängd former och den vi är intresserade av här är penningformen. Penningen har funktionen av allmän ekvivalent, som gör alla varor utbytbara med varandra. Penningen blir ett uttryck för värdet. Pengar är inte värde i omedelbar mening men en slags representation. Värdet objektiveras i penningformen.<br />
<br />
'''Relaterad litteratur:'''<br />
* [[Christopher J. Arthur]]: "Värde, arbete och negativitet", i ''Fronesis'' nr 28.<br />
<br />
=== Varufetischismen ===<br />
[[Bild:Kapitalet_fetisch.jpg|right|frame|”En vara ser vid första ögonkastet ut att vara en självklar, trivial sak. En analys av den visar, att den är ett mycket invecklat ting, fullt av metafysisk spetsfundighet och teologiska griller. Såsom bruksvärde är det ingenting gåtfullt med den, om jag betraktar den antingen under synpunkten, att den genom sina egenskaper tillfredsställer mänskliga behov, eller att den erhåller dessa egenskaper först som produkt av mänskligt arbete. Det är solklart, att människan genom sin verksamhet förändrar naturmaterialets form i en för henne själv nyttig riktning. Så förändras ju t.ex. träets form, då man gör ett bord därav. Inte desto mindre förblir bordet trä, ett vanligt sinnligt ting. Men så snart det uppträder som vara, förvandlas det till ett ting med övernaturliga egenskaper. Det står inte bara med sina fötter på marken, utan det ställer sig på huvudet i förhållande till alla andra varor och utvecklar ur sitt trähuvud fantasier, som är mycket besynnerligare, än om det av sig själv skulle börja dansa.” (62)]]Vad Marx kallar varans fetischform är den ”mystiska karaktär” varan får av sin dubbelform, som varandes en produkt av abstrakt arbete. Såsom bruksvärden är det inget mystiskt med dem, men när de uppträder på en marknad tycks de vara som helt åtskilda ting med eget liv. Vi ser inte det egentliga arbete som är nedlagt i varan, bara dess pris. Varans värde framstår som något som finns hos varan själv, inte i dess relation till samhälleligt arbete. Orsaken till det mystiska och ”gåtfulla” ligger alltså ''i själva formen, värdeformen''. Som vi vet innebär varans dubbelform att värdet, trots att det är en abstraktion, objektiveras. Det objektiveras i varukropparna och i penningen. Dessutom, visar Marx, objektiveras det hos oss människor.<br />
<br />
:''”Vad är alltså orsaken till den gåtfulla karaktär, som arbetsprodukten får, så snart den antar varuform? Uppenbarligen är det just själva denna form. De mänskliga arbetenas likhet får sitt objektiva uttryck i arbetsprodukternas likartade värdetillvaro; måttstocken på förbrukning av mänsklig arbetskraft, tidslängden, får formen av arbetsprodukternas värdestorlek; och slutligen får förhållandet mellan producenterna, vilket avspeglar deras arbetes samhälleliga karaktär, formen av ett samhälleligt förhållande mellan arbetsprodukterna.”'' (62-63)<br />
<br />
Varornas objektiva uttryck döljer arbetarnas förhållande till totalarbetet och ”återspeglar” den som om varorna själva, eller marknaden, besatt skapandekraften. Abstrakt arbete producerar varor som döljer arbetet i varan. Sociala relationer tar formen av varor på en marknad vilket gör att relationerna framstår som objektiva och, på grund av varans dubbelnatur, också objektivt strukturerar samma sociala relationer. Varuproduktionen reproduceras på grund av formen som arbetet har tagit (abstrakt arbete), vilket gör att det inte framstår som sådant utan som något objektivt givet. Varufetischismen ska därför inte förstås som en slags ”illusion” som döljer genom att visa upp något falskt. Fetischismen är objektiv, konkret. ”Illusionen är objektiv,” skulle man kunna säga.<br />
<br />
:''”Det hemlighetsfulla i varuformen består alltså helt enkelt däri, att varorna för människorna återspeglar deras eget arbetes samhälleliga karaktär som en objektiv egenskap hos själva arbetsprodukterna, som dessa tings samhälleliga naturegenskaper. Därmed återspeglas också producenternas samhälleliga förhållande till totalarbetet som ett samhälleligt förhållande mellan ting, som existerar utanför dem själva.”'' (63)<br />
<br />
'''Relaterad litteratur:'''<br />
* Mario Wenning: [http://www.sicetnon.org/modules.php?op=modload&name=PagEd&file=index&topic_id=2&page_id=77 The reality behind commodity fetischism].<br />
* [[Slavoj Zizek]]: Första kapitlet (s 17-64) i ''Ideologins sublima objekt''.<br />
<br />
=== Penningen, eller varucirkulationen ===<br />
<br />
== Penningens förvandling till kapital (andra avdelningen) ==<br />
I den enkla varucirkulationen byts varor med varandra på en marknad med penningen som mellanled. Denna rörelse kan sammanfattas med '''V - P - V'''. Här byts endast lika stora värdemängder mot varandra, inget försvinner eller förökas, det bara cirkulerar. Visserligen kan en säljare eller köpare lura motparten eller på andra sätt bryta med marknadens regler. Men då rör det sig endast om en '''omfördelning av värdemängder''', inte ett faktiskt skapande. ”I sin rena gestalt är varubytet ett byte av lika stora värden, alltså inte ett medel för berikande.” Kapitalisten däremot, som vänder på formeln och byter pengar mot varor som sedan kan säljas, alltså P - V - P, gör givetvis detta bara om det innebär en ökning av pengar. Men då varor på en marknad endast byts mot andra varor med samma värdemängd kan inte värdeökningen komma från pengarna själva. I rörelsen '''P - V - P’, ”kapitalets allmänna formel”''', måste alltså värdeökningen skapas i/av en vara. '''Denna speciella vara är arbetskraften.''' Värdeökningen sker emellertid inte med försäljningen av arbetskraften, vars värde förblir konstant. Arbetskraften ökar inte sitt eget värde, utan värdeskapandet sker genom förbrukningen av varan.<br />
<br />
[[Bild:Hemligheten.jpg|left|frame|"Vi lämnar därför denna larmande och ytliga miljö, som var och en kan överblicka, och som står öppen för alla, och följer i stället penningägaren och arbetskraftens ägare till produktionens hemliga verkstad, över vars port står skrivet: No admittance except on business. Här skall det visa sig, inte bara hur kapitalet producerar, utan också hur det själv produceras. Profitens hemlighet skall äntligen avslöjas." (s 152)]]Arbetskraften köps och säljs för dess värde, precis som alla andra varor. Och, fortsätter Marx:<br />
<br />
:''"I likhet med alla andra varuvärden bestämmes arbetskraftens värde av den arbetstid, som är nödvändig för produktionen och reproduktionen av denna speciella vara. Som värde representerar arbetskraften själv endast den bestämda mängd samhälleligt genomsnittsarbete, som nedlagts i den. Arbetskraften existerar endast som anlag hos den levande individen. Dess produktion förutsätter alltså dennes existens. När individens existens är given, består produktionen av arbetskraft i att individen reproduceras och hålles vid liv. För sitt uppehälle behöver den levande individen en viss mängd livsmedel. Den arbetstid, som är nödvändig för arbetskraftens produktion, är liktydig med den arbetstid som åtgår för att producera dessa livsmedel. Eller: arbetskraftens värde är just värdet av de livsmedel, som är nödvändiga för dess ägares uppehälle.''"<br />
<br />
Penningens förvandling till kapital sker alltså genom förbrukningen av arbetskraft. Här sker dock ingen orättvis byteshandel, varan (arbetskraften, eller mer specifikt arbetstiden) köps för sitt värde. Värdet skapas i ”produktionens hemliga verkstad”, som vi i nästa kapitel ska stiga ner i.<br />
<br />
== Produktionen av det absoluta mervärdet (tredje avdelningen) ==<br />
<br />
=== Arbetsprocess och värdeskapande process ===<br />
<br />
=== Konstant kapital och variabelt kapital ===<br />
<br />
=== Mervärdekvoten ===<br />
<br />
=== Arbetsdagen ===<br />
<br />
=== Mervärdekvot och mervärdemängd ===<br />
<br />
=== Absolut mervärde – formell underordning ===<br />
Det absoluta mervärdet uppstår då värdet passerar det skedet att det endast betalar den använda arbetstiden. Den enes merarbete kan nu bli den andres existensvillkor. Det absoluta mervärdet tudelar arbetsdagen i nödvändig arbetstid och merarbetstid, det vill säga frambringar essensen i kapitalet – värdeförmering. Absolut mervärde är avhängig av arbetsdagens längd. Den formella underordningen som det absoluta mervärdet skapar, är därmed olika sociala processer som söker att förkorta arbetstiden för det nödvändiga arbetet. Processen visar sig i effektivisering av nuet då man söker att rationalisera produktionen gentemot arbetsdagens längd. Istället för att utveckla nya tekniska pedagogiska verktyg, upprätthålls till exempel extrem disciplin inför olika former av arbete. Effektiviseringen under absolut mervärde syftar alltså till att få mer arbete gjort utefter de förutsättningar man redan har. Det absoluta mervärdet är alltså proletariatets separation från produktionsmedlen. <br />
Lönearbetet skiljer sig här från andra samhälleliga objekt som form, men inte som resultat. Under slaveriets tid avtvingades merarbetet tillverkaren under helt andra materiella former men med samma resultat. Kapitalackumulationen blir till en rörelse vars konsekvens är den producerandes egna formella underordning av, och under, sig själv (Marx, 1868/1975). <br />
<br />
'''Relaterad litteratur:'''<br />
*Marx, Karl (1868). Den omedelbara produktionens resultat. I: Skrifter i urval - Ekonomiska <br />
Skrifter. (1975). Staffanstorp: Bo Cavefors Bokförlag.<br />
<br />
=== Relativt mervärde – reell underordning ===<br />
Relativt mervärde omskakar de tekniska processerna och strävar efter att effektivisera morgondagen. Det förändrar samhällets fundaments formationer och med det relationerna inom dem då objektet förändras. Subjektiveringsprocesserna, klassammansättningar på arbetsplatser, innehållet i skolan och så vidare förändras (Marx, 1868/1975). Marx skriver vidare i Den omedelbara produktionsprocessens resultat att ju mer utvecklad kapitalet blir i sin relation, desto mer ökar kravet på variabilitet hos arbetsförmågan. Kapitalets rörlighet kräver i sin utveckling väldigt uppdelade sfärer och kunskaper. Detta medför komplikationer då utbildning i sig är ett hinder på den borgliga samhällskroppen. Inte lika många ur proletariatet bär denna kunskap och därför blir kostnaderna för att köpa det variabla kapitalet högre. I vissa perioder krävs ytterligare kunskap eller helt annan kunskap och så vidare, vilket i sig kräver skolor och universitet som i sig inte genererar något mervärde. Kunskapsproduktion låser även upp proletariatet i icke-produktiva läroanstalter och gör dem för tillfället ineffektiva (Marx, 1868/1975). Kapitalet har således en inneboende drift och en ständig tendens att öka arbetets produktivkraft, att förbilliga varan och med varan också själva arbetaren (Marx, 1849/1997). Den viktiga frågan är att inte söka efter vilken inte plats Cd-skivor, kunskap, immateriellt arbete osv. i sig har inom kapitallogiken, utan att hur den utrycker sig för tillfället därmed vilken roll den har inom den produktiva och cirkulerande sfären. Krav på ökad produktion till den grad att arbetskraften undviker arbetsdagens absoluta gräns, är den kausala relationen som är hela kapitalutvecklingens essens: tillskansandet av en ökning på mervärde. Det relativa mervärdet ökar när den dagliga arbetstiden för en produkt minskar i tid att producera. Arbetsmetoderna och medlen för denna förändring medför att värdet på produkter sänks och likaså arbetslönen, som betalas ut till det variabla kapitalet (Marx, 1868/1975). Det relativa mervärdets förfarande av denna inneboende cykel, tvingar fram ny kunskap och med det nya utbildningar då det revolutionerar hela samhällets tidigare produktionsmedel. Att hålla kapital flytande för att kunna dirigera det åt olika håll och med det spräcka nya gränser för mervärdesökning, är essentiellt då kapitalet ständigt är i kris i och med sin expansion. Att studera på universitetet är inte befriat från värdelagarna, universitetet existerar inte fritt i en autonom sfär bortanför marknaden. Snarare är utbildningen direkt underställd kapitalkroppen och är ett medel för att subsumera en ny generation proletärer utefter det relativa mervärdets framfart i nya sektorer. Arbetare med rätt utbildning, ska produceras efter dagslägets tekniska utveckling. Marx skriver följande om relativt – och absolut – mervärde: <br />
<br />
:''” (…) de metoder som används för att producera relativt mervärde samtidigt också frambringar absolut mervärde (Marx, 1849/1997:445).''<br />
<br />
Absolut mervärde effektiviserar nuet efter de materiella premisser som finns, medan relativt mervärde försöker spränga nuets form för att kunna expandera genom helt nya produktionsmedel. Kapitalet har genom primitiv ackumulation lyckats nå en sådan utveckling att produktionsprocessen sammanfaller med sin egen definition. Kapitalism som fenomen lyckas framträda genom ett konstituerande av en mängd historiskt omskapande perioder som alla centreras kring olika former av värde. Kapitalets form lyckas organisera sig genom absolut mervärde och därmed föröka sig genom mervärdesproduktionens abstrakta arbete. Kapitalistisk produktion, reproduktion och cirkulation, vänder sig mot proletariatet likt en antagonistisk omslutande kraft som proletariatet själva utvecklar (Marx, 1849/1997).<br />
<br />
'''Relaterad litteratur:'''<br />
* Marx, Karl (1868). Den omedelbara produktionens resultat. I: Skrifter i urval - Ekonomiska Skrifter. (1975). Staffanstorp: Bo Cavefors Bokförlag.<br />
* Marx, Karl (1849/1997). Kapitalet - första bandet. Lund: Arkiv Zenit.<br />
<br />
<br />
[[Kategori: Kapital- och ideologikritik]]</div>Motvalshttps://www.krigsmaskinen.se/index.php?title=Marxcitat&diff=1884Marxcitat2009-06-20T21:54:00Z<p>Motvals: </p>
<hr />
<div>== '''Marx, Karl citat''' ==<br />
<br />
<br />
Communism is for us not a state of affairs which is to be established, an ideal to which reality [will] have to adjust itself. We call communism the real movement which abolishes the present state of things. The conditions of this movement result from the premises now in existence (Marx, The German ideology 1845)<br />
<br />
Tillgänglig: http://www.marxists.org/archive/marx/works/1845/german-ideology <br />
--------<br />
För mig är det tvärtom det ideella ingenting annat än det materiella, omsatt och översatt i människans hjärna (Marx, Kapitalet - första bandet- Efterskrift till andra upplagan 1867)<br />
<br />
Tillgänglig: http://www.marxists.org/svenska/marx/1867/23-d100.htm<br />
--------<br />
Den nivå, som arbetets produktivitet nu har nått, och som bildar grundvalen för kapitalförhållandet, är inte en gåva från naturen utan resultatet av en utveckling, som har pågått genom årtusenden (Marx, Kapitalet, 1849/1997:447).<br />
<br />
Marx, Karl (1849/1997). Kapitalet - första bandet. Lund: Arkiv Zenit.<br />
--------<br />
Vi kan så anknyta till verkliga strider och identifiera oss med dem. Vi uppträder på så sätt inte doktrinärt mot världen med en ny princip: Här är sanningen, fall på knä här! Vi utvecklar för världen nya principer ur världens egna principer. Vi säger inte: Sluta upp med dina strider, de är bara dumheter, vi skall ropa den rätta kampparollen till dig. Vi visar den bara varför den egentligen kämpar, och medvetandet är något som den måste tillägna sig även om den inte vill. Reformen av medvetandet består bara däri, att man låter världen få del av sitt medvetande, att man väcker den ur drömmen om sig själv, att man förklarar dess egna handlingar. Vårt valspråk måste alltså vara: reform av medvetandet inte genom dogmer utan genom analys av det mystiska, för sig själv oklara medvetandet, vare sig det framträder i religionen eller politiken. Det skall sedan visa sig att världen sedan länge hyser en dröm om något som den bara behöver vara klart medveten om för att verkligen besitta. Det skall visa sig att det inte rör sig om ett långt tankestreck mellan förflutet och framtid utan om fullföljandet av det förflutnas tankar. Det skall till sist visa sig att mänskligheten inte påbörjar något nytt arbete utan med klart medvetande fortsätter sitt gamla arbete <br />
(Marx, Brev till Arnold Ruge, 1843).<br />
<br />
Tillgänglig http://www.marxists.org/svenska/marx/brev/arnlruge.htm<br />
--------<br />
<br />
Hittills har ingen kemist upptäckt bytesvärdet i pärlan eller diamanten <br />
(Marx, Kapitalet, 1849/1997:447).<br />
<br />
Marx, Karl (1849/1997). Kapitalet - första bandet. Lund: Arkiv Zenit.<br />
--------<br />
<br />
I ett framtidssamhälle där klassmotsättningen är försvunnen, där det inte mer finns några klasser, skulle bruket inte mer bero av produktionstidens minimum, utan produktionstiden för olika föremål skulle bestämmas av deras samhälleliga nytta (Marx, Filosofins elände,1847).<br />
<br />
Tillgänglig: http://www.marxists.org/svenska/marx/1847/04-d038.htm<br />
--------<br />
<br />
(…) de metoder som används för att producera relativt mervärde samtidigt också frambringar absolut mervärde (Marx, Kapitalet - första bandet, 1849/1997:447).<br />
<br />
Marx, Karl (1849/1997). Kapitalet - första bandet. Lund: Arkiv Zenit.<br />
<br />
--------<br />
<br />
Den arbetare är produktiv som uträttar produktivt arbete, och det är produktivitet, som omedelbart skapar mervärde, dvs. förökar kapitalet (Marx, 1868/1975:632).<br />
<br />
Marx, Karl (1868). Den omedelbara produktionens resultat. I: Skrifter i urval - Ekonomiska <br />
Skrifter. (1975). Staffanstorp: Bo Cavefors Bokförlag.<br />
<br />
--------<br />
<br />
Sekunderna är profitens element (Marx, 1849/1997:208).<br />
<br />
Marx, Karl (1849/1997). Kapitalet - första bandet. Lund: Arkiv Zenit.’<br />
<br />
--------<br />
Hittills har ingen kemist upptäckt bytesvärdet i pärlan eller diamanten (Marx, 1849/1997:73).<br />
<br />
Marx, Karl (1849/1997). Kapitalet - första bandet. Lund: Arkiv Zenit.<br />
--------<br />
<br />
I ett framtidssamhälle där klassmotsättningen är försvunnen, där det inte mer finns några klasser, skulle bruket inte mer bero av produktionstidens minimum, utan produktionstiden för olika föremål skulle bestämmas av deras samhälleliga nytta (Marx, Filosofins elände, 1847) <br />
<br />
Tillgänglig http://www.marxists.org/svenska/marx/1847/04-d038.htm<br />
<br />
--------</div>Motvalshttps://www.krigsmaskinen.se/index.php?title=Marxcitat&diff=1883Marxcitat2009-06-20T21:52:41Z<p>Motvals: </p>
<hr />
<div>'''Marx, Karl citat'''<br />
<br />
Communism is for us not a state of affairs which is to be established, an ideal to which reality [will] have to adjust itself. We call communism the real movement which abolishes the present state of things. The conditions of this movement result from the premises now in existence (Marx, The German ideology 1845)<br />
<br />
Tillgänglig: http://www.marxists.org/archive/marx/works/1845/german-ideology <br />
--------<br />
För mig är det tvärtom det ideella ingenting annat än det materiella, omsatt och översatt i människans hjärna (Marx, Kapitalet - första bandet- Efterskrift till andra upplagan 1867)<br />
<br />
Tillgänglig: http://www.marxists.org/svenska/marx/1867/23-d100.htm<br />
--------<br />
Den nivå, som arbetets produktivitet nu har nått, och som bildar grundvalen för kapitalförhållandet, är inte en gåva från naturen utan resultatet av en utveckling, som har pågått genom årtusenden (Marx, Kapitalet, 1849/1997:447).<br />
<br />
Marx, Karl (1849/1997). Kapitalet - första bandet. Lund: Arkiv Zenit.<br />
--------<br />
Vi kan så anknyta till verkliga strider och identifiera oss med dem. Vi uppträder på så sätt inte doktrinärt mot världen med en ny princip: Här är sanningen, fall på knä här! Vi utvecklar för världen nya principer ur världens egna principer. Vi säger inte: Sluta upp med dina strider, de är bara dumheter, vi skall ropa den rätta kampparollen till dig. Vi visar den bara varför den egentligen kämpar, och medvetandet är något som den måste tillägna sig även om den inte vill. Reformen av medvetandet består bara däri, att man låter världen få del av sitt medvetande, att man väcker den ur drömmen om sig själv, att man förklarar dess egna handlingar. Vårt valspråk måste alltså vara: reform av medvetandet inte genom dogmer utan genom analys av det mystiska, för sig själv oklara medvetandet, vare sig det framträder i religionen eller politiken. Det skall sedan visa sig att världen sedan länge hyser en dröm om något som den bara behöver vara klart medveten om för att verkligen besitta. Det skall visa sig att det inte rör sig om ett långt tankestreck mellan förflutet och framtid utan om fullföljandet av det förflutnas tankar. Det skall till sist visa sig att mänskligheten inte påbörjar något nytt arbete utan med klart medvetande fortsätter sitt gamla arbete <br />
(Marx, Brev till Arnold Ruge, 1843).<br />
<br />
Tillgänglig http://www.marxists.org/svenska/marx/brev/arnlruge.htm<br />
--------<br />
<br />
Hittills har ingen kemist upptäckt bytesvärdet i pärlan eller diamanten <br />
(Marx, Kapitalet, 1849/1997:447).<br />
<br />
Marx, Karl (1849/1997). Kapitalet - första bandet. Lund: Arkiv Zenit.<br />
--------<br />
<br />
I ett framtidssamhälle där klassmotsättningen är försvunnen, där det inte mer finns några klasser, skulle bruket inte mer bero av produktionstidens minimum, utan produktionstiden för olika föremål skulle bestämmas av deras samhälleliga nytta (Marx, Filosofins elände,1847).<br />
<br />
Tillgänglig: http://www.marxists.org/svenska/marx/1847/04-d038.htm<br />
--------<br />
<br />
(…) de metoder som används för att producera relativt mervärde samtidigt också frambringar absolut mervärde (Marx, Kapitalet - första bandet, 1849/1997:447).<br />
<br />
Marx, Karl (1849/1997). Kapitalet - första bandet. Lund: Arkiv Zenit.<br />
<br />
--------<br />
<br />
Den arbetare är produktiv som uträttar produktivt arbete, och det är produktivitet, som omedelbart skapar mervärde, dvs. förökar kapitalet (Marx, 1868/1975:632).<br />
<br />
Marx, Karl (1868). Den omedelbara produktionens resultat. I: Skrifter i urval - Ekonomiska <br />
Skrifter. (1975). Staffanstorp: Bo Cavefors Bokförlag.<br />
<br />
--------<br />
<br />
Sekunderna är profitens element (Marx, 1849/1997:208).<br />
<br />
Marx, Karl (1849/1997). Kapitalet - första bandet. Lund: Arkiv Zenit.’<br />
<br />
--------<br />
Hittills har ingen kemist upptäckt bytesvärdet i pärlan eller diamanten (Marx, 1849/1997:73).<br />
<br />
Marx, Karl (1849/1997). Kapitalet - första bandet. Lund: Arkiv Zenit.<br />
--------<br />
<br />
I ett framtidssamhälle där klassmotsättningen är försvunnen, där det inte mer finns några klasser, skulle bruket inte mer bero av produktionstidens minimum, utan produktionstiden för olika föremål skulle bestämmas av deras samhälleliga nytta (Marx, Filosofins elände, 1847) <br />
<br />
Tillgänglig http://www.marxists.org/svenska/marx/1847/04-d038.htm<br />
<br />
--------</div>Motvalshttps://www.krigsmaskinen.se/index.php?title=Marxcitat&diff=1882Marxcitat2009-06-20T21:50:27Z<p>Motvals: Ny sida: '''Karl Marx citat''' Communism is for us not a state of affairs which is to be established, an ideal to which reality [will] have to adjust itself. We call communism the real movement whi...</p>
<hr />
<div>'''Karl Marx citat'''<br />
<br />
Communism is for us not a state of affairs which is to be established, an ideal to which reality [will] have to adjust itself. We call communism the real movement which abolishes the present state of things. The conditions of this movement result from the premises now in existence (Marx, The German ideology 1845)<br />
<br />
Tillgänglig: http://www.marxists.org/archive/marx/works/1845/german-ideology <br />
--------<br />
För mig är det tvärtom det ideella ingenting annat än det materiella, omsatt och översatt i människans hjärna (Marx, Kapitalet - första bandet- Efterskrift till andra upplagan 1867)<br />
<br />
Tillgänglig: http://www.marxists.org/svenska/marx/1867/23-d100.htm<br />
--------<br />
Den nivå, som arbetets produktivitet nu har nått, och som bildar grundvalen för kapitalförhållandet, är inte en gåva från naturen utan resultatet av en utveckling, som har pågått genom årtusenden (Marx, Kapitalet, 1849/1997:447).<br />
<br />
Marx, Karl (1849/1997). Kapitalet - första bandet. Lund: Arkiv Zenit.<br />
--------<br />
Vi kan så anknyta till verkliga strider och identifiera oss med dem. Vi uppträder på så sätt inte doktrinärt mot världen med en ny princip: Här är sanningen, fall på knä här! Vi utvecklar för världen nya principer ur världens egna principer. Vi säger inte: Sluta upp med dina strider, de är bara dumheter, vi skall ropa den rätta kampparollen till dig. Vi visar den bara varför den egentligen kämpar, och medvetandet är något som den måste tillägna sig även om den inte vill. Reformen av medvetandet består bara däri, att man låter världen få del av sitt medvetande, att man väcker den ur drömmen om sig själv, att man förklarar dess egna handlingar. Vårt valspråk måste alltså vara: reform av medvetandet inte genom dogmer utan genom analys av det mystiska, för sig själv oklara medvetandet, vare sig det framträder i religionen eller politiken. Det skall sedan visa sig att världen sedan länge hyser en dröm om något som den bara behöver vara klart medveten om för att verkligen besitta. Det skall visa sig att det inte rör sig om ett långt tankestreck mellan förflutet och framtid utan om fullföljandet av det förflutnas tankar. Det skall till sist visa sig att mänskligheten inte påbörjar något nytt arbete utan med klart medvetande fortsätter sitt gamla arbete <br />
(Marx, Brev till Arnold Ruge, 1843).<br />
<br />
Tillgänglig http://www.marxists.org/svenska/marx/brev/arnlruge.htm<br />
--------<br />
<br />
Hittills har ingen kemist upptäckt bytesvärdet i pärlan eller diamanten <br />
(Marx, Kapitalet, 1849/1997:447).<br />
<br />
Marx, Karl (1849/1997). Kapitalet - första bandet. Lund: Arkiv Zenit.<br />
--------<br />
<br />
I ett framtidssamhälle där klassmotsättningen är försvunnen, där det inte mer finns några klasser, skulle bruket inte mer bero av produktionstidens minimum, utan produktionstiden för olika föremål skulle bestämmas av deras samhälleliga nytta (Marx, Filosofins elände,1847).<br />
<br />
Tillgänglig: http://www.marxists.org/svenska/marx/1847/04-d038.htm<br />
--------<br />
<br />
(…) de metoder som används för att producera relativt mervärde samtidigt också frambringar absolut mervärde (Marx, Kapitalet - första bandet, 1849/1997:447).<br />
<br />
Marx, Karl (1849/1997). Kapitalet - första bandet. Lund: Arkiv Zenit.<br />
<br />
--------<br />
<br />
Den arbetare är produktiv som uträttar produktivt arbete, och det är produktivitet, som omedelbart skapar mervärde, dvs. förökar kapitalet (Marx, 1868/1975:632).<br />
<br />
Marx, Karl (1868). Den omedelbara produktionens resultat. I: Skrifter i urval - Ekonomiska <br />
Skrifter. (1975). Staffanstorp: Bo Cavefors Bokförlag.<br />
<br />
--------<br />
<br />
Sekunderna är profitens element (Marx, 1849/1997:208).<br />
<br />
Marx, Karl (1849/1997). Kapitalet - första bandet. Lund: Arkiv Zenit.’<br />
<br />
--------<br />
Hittills har ingen kemist upptäckt bytesvärdet i pärlan eller diamanten (Marx, 1849/1997:73).<br />
<br />
Marx, Karl (1849/1997). Kapitalet - första bandet. Lund: Arkiv Zenit.<br />
--------<br />
<br />
I ett framtidssamhälle där klassmotsättningen är försvunnen, där det inte mer finns några klasser, skulle bruket inte mer bero av produktionstidens minimum, utan produktionstiden för olika föremål skulle bestämmas av deras samhälleliga nytta (Marx, Filosofins elände, 1847) <br />
<br />
Tillgänglig http://www.marxists.org/svenska/marx/1847/04-d038.htm<br />
<br />
--------</div>Motvals